Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Aftonbladet bidrar till att yttrandefriheten begränsas

Jag anser att inte allt ska få sägas och att inte allt ska få skrivas. Vissa åsikter behöver inte ventileras och vissa påståenden ska inte få göras. Yttrandefrihet innebär enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter rätten att framföra åsikter utan risk för repressalier, men i Sverige har vi på goda grunder valt att inte respektera detta fullt ut (Lex Åberg). Så om man har som jobb att provocera till tanke, vilket t.ex. krönikörer har, hur vet man vad man får skriva?

Traditionellt sett finns det en lösning på detta problem: Man får skriva precis vad som helst, och så låter man en redaktör bestämma vad som publiceras. Det uppmuntrar skribenterna att utmana gränserna och att förhålla sig strategiskt till det man skriver.

Aftonbladet har man både redaktörer och ansvariga utgivare, men om de släpper igenom en impopulär text är det skribenten som avskedas. På det viset får man skribenterna att idka självcensur. Om impopulära åsikter slipper igenom alla redaktionella filter, för att sedan innebära avsked för skribenten när mottagandet blir negativt, får man skribenten att hålla tillbaka. Vilka normer kan utmanas utan att försörjningen stryps? På Aftonbladet vet man att money talks, men vad innebär det för den fria debatten?

Jag hävdar att man både kan kritisera Aftonbladets system och vara mot en okontrollerad yttrandefrihet, eftersom det traditionella systemet erbjuder en lösning: Låt redaktörer och ansvariga utgivare stoppa texter man inte vill stå för, och skydda skribenterna i det fall man valt att släppa igenom texten. Alltså, kräv att någon intar ett slags chefsroll genom att stå för det man släpper igenom och genom att inte publicera det man inte sedan tänker stå för. Hade Aftonbladet haft en ansvarig utgivare i traditionell mening, hade det varit Sofia Olsson Olsén som fått sparken, inte Staffan Heimerson. Ironiskt nog, på grund av Heimerson åsikter, eftersom det är dessa man skulle bedöma.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar