onsdag 1 mars 2017

"Sexism" börjar på att bli urvattnat

Sexism är diskriminering baserat på könsstereotyper. När Folkbladet skriver att Lekia har fällts för att de publicerat sexistiska annonser, tänker jag som läsare att detta går bortom stereotyper och har landat i reell könsdiskriminering. Men sanningen är en annan. I en annons var en pojke utklädd till pirat och en flicka hade kort klänning, vilket ledde till en fällning hos Reklamombudsmannens opinionsnämnd (där man betyder person). De fäller reklam som "ger en stereotyp bild på könsrollerna och som därigenom framställer kvinnor eller män på ett nedvärderande sätt", vilket innebär att man kan bli fälld utan att det handlar om handlar om sexism, tack så mycket Folkbladet.


Att som man klä sig i herrkläder, är ett uttryck för en stereotyp, inte sexism. Förekomsten av karaktärer klädda efter sitt kön säger inget om diskriminering över huvudet taget - det kan t.ex. handla om civil olydnad i en värld där det motsatta är mer önskvärt. Den som ropar "sexism!" måste styrka sin anklagelse, precis som alla andra. Om man försvarar allas rätt att klä sig som de vill, oavsett kön, så innefattar det även det man betraktar som stereotypt (vilket kan vara ganska angenämt på en finare middag).

8 kommentarer:

  1. Anders Åberg2 mars 2017 12:34

    Ja man kan naturligtvis fråga sig om inte alla kläder på något sätt representerar könsförtryck.
    Det som verkar mest uppenbart förtjänar nog ofta att synas i sömmarna.
    Någon sade att högklackade skor uppfanns av män för att inte kvinnorna skulle kunna springa ifrån dom. Tveksamt om det är sant, men t.ex. kjol eller byxor har säkert en patriarkalisk grund någonstans i historien och det finns skäl att misstänka att nästan alla våra kläder, iallafall dom som uppkommit efter jordbrukets uppfinnande, i grunden har utformats av män.
    Det kompliceras en aning av att även män bär kjol i vissa kulturer, men även det beslutet har antagligen fattats av män.
    Här i väst är väl klädskillnader numera att betrakta sim just stereotyper som vi normalt inte funderar över och visst blir det konstigt när stereotyp och sexism ges samma innebörd, men samtidigt är det ju ett exempel på att en del likafullt funderar över det och ett sannolikt ganska nyttigt ifrågasättande av gamla dammiga normer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är viktigt att hålla isär frågorna. Det ena handlar om att män ska få klä sig i traditionella kvinnokläder, och att det måste det få vara ok. Eller manskläder. Eller andra kläder.

      Det andra handlar om att du identifierar en medmänniska som ett visst kön, och att du identifierar hens kläder som traditionella för det könet, så är det inte säkert du har identifierat ett uttryck för sexism.

      Men givetvis har du rätt att ifrågasätta valet!

      Radera
    2. Anders Åberg2 mars 2017 17:02

      Visst, men vårt stereotypa klädval är troligen ett uttryck för en sexistisk kulturtradition, även om dom flesta av oss inte reflekterar över det och inte heller har ett tydligt identifierbart sexistiskt beteende. Könsförtrycket som nog antagligen har pågått i närmare 10 000 år har säkert smugit sig in i nästan varenda skrymsle av våra liv och det kommer att behöva analyseras och motarbetas under lång tid framöver. Ibland blir det fel och går till överdrifter, som det verkar ha gjort i den här fällningen, men det viktigaste är väl ändå att vi aktivt fortsätter att arbeta oss ifrån detta dystra kapitel i vår historia.

      Radera
    3. Samtidigt är vi väl överens om att rätt väg framåt är att skapa acceptans för det som traditionellt varit normbrytande, inte att t.ex. skuldbelägga en kvinna för att hon har damkläder? Vi behöver mer acceptans, inte mindre.

      Men kanske blir det en ny form av normkritik att jag klär mig efter det kön du uppfattar mig som. Om det ska hyllas som mod, har vi inte uppnått något.

      Radera
    4. Anders Åberg2 mars 2017 18:05

      Ja acceptans och tolerans är ju det som bryter ner gamla normer.
      Detta sätts hårt på prov nu i debatten om burkor och slöjor, där våra västerländska normer utmanas.
      Som major Björklund kan man slå fast ganska enkelt att burkor och slöjor är ett uttryck för könsförtyck, men samtidigt kan vi inse att skuldbeläggandet av dom kvinnor som ändå bär dessa plagg är kontraproduktivt.
      Våra egna "stereotypa" kläder har antagligen också en historisk sådan aspekt av makt/förtryck, men vi har mycket lättare att ifrågasätta det som kan kopplas till främmande kulturer och religioner och kanske då Islam i synnerhet.
      En analys av könsförtrycket kan nog aldrig bortse från klädernas betydelse och då finns alltid risken att det uppfattas som nedsättande av en del. Trots det måste man kunna göra en sådan analys och den ökande förståelsen som analysen bidrar till borde förhoppningsvis också bidra till att öka toleransen för dom som vill bryta normerna och kanske t.om. minska laddningen av makt/förtryck i klädvalet.

      Radera
    5. Ja, det finns gränser för hur stor rätt man har att engagera sig i vad andra människor har på sig. Visst finns ett samhällskontrakt som man inte kan ducka för (t.ex. genom att gå i SS-uniform till jobbet), men grundregeln är att man själv är den som ska vara engagerad i sin klädsel.

      Och det är lite därför man måste acceptera att vissa kvinnor har traditionella kvinnokläder, trots att jag råkar identifiera dem som kvinnor, och så vidare.

      Radera
  2. Jag tror inte att "alla kläder på något sätt representerar könsförtryck". Kläderna användes och används först och främst att attrahera det motsatta (eller samma) könet. Sen, när man har skaffat sig en hona så ligger det i hanens intresse att skydda honan mot andra hanar, och därmed sätta på henne en burka eller raka av hennes huvudet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anders Åberg3 mars 2017 13:02

      Om vi ser till vad vi vet om jägar/samlarfolk i Afrika så hade dom mycket lite kläder och könsskillnaderna var små. När vi utvandrade till kyligare klimat så behövde vi kläder till skydd, men sedan har ju uppenbarligen något hänt som gått utöver det rena skyddsbehovet. Utan att veta säkert så kan man nog ändå anta att jordbrukets uppfinnande spelat en stor roll i klädernas utseende, dels rent praktiskt, men kanske mest socialt.
      Med jordbruket uppstod ägandet, både av mark, produkter och arbete som en mäktig social kraft. Där blev också arv plötsligt viktigt för första gången i historien. Arvet ville man hålla i familjen och då måste man vara säker på släktskapsförhållandena. Nu ser vi också patriarkatet växa fram på allvar och därmed mannens vilja att kontrollera kvinnan.
      Dom organiserade religionerna tycks också ha sin början vid tiden för jordbruksrevolutionen och som det verkar i första hand blivit redskap för den manliga maktens kontroll över både sina kvinnor och sin arbetskraft.
      Min gissning är att här någonstans börjar männens inflytande över kvinnors kläder bli påtagligt, i syfte att som du skriver "skydda honan mot andra hanar", men kanske framför allt för att kontrollera kvinnan själv.
      Mannens egna kläder förändras säkert också till att bli ett uttryck för status och makt. Dagens kostymtomtar på bolagsstämmorna illustrerar ju det ganska tydligt.

      Mot bakgrund av detta så tror jag faktiskt att dom flesta kläder på något sätt har formats av makten för att tjäna deras intressen och böjelser. Kvinnors klädsel verkar också i mycket högre grad än mäns vara relaterade till rent könsförtyck, vilket ju är ganska naturligt med tanke på maktstrukturen

      Radera