söndag 28 augusti 2016

Micael Grenholm angriper ateismen

Andreas Ekström skrev en artikel i Sydsvenskan 13/8 betitlad "Vi behöver mindre religion - inte mer". Micael Grenholm skrev ett svar 27/8 med titeln "Vi behöver mindre ateism - inte mer" som inte togs in (åh nej!) och som han därför publicerar på sin blogg. Jag tänker kommentera svaret i sin helhet.
"Anders Ekström argumenterar i Sydsvenskan kultur (13/8) för att religiösa företrädare ska akta sig för att debattera politik, då religionen ska vara privat och inte försöka påverka samhällets regler. Bakom Ekströms text spökar myten om ateismens neutralitet, att det är rimligt att samhällsdebatten utgår från att Gud inte finns och därmed inte har någon åsikt om hur mänskliga samhällen ska se ut."
En ateist är en person som saknar tro på någon gud. Ateism är inte alltid neutralt, då en del ateister kopplar värderingar till sin icke-tro på Gud, och teister (Gudstroende) ibland kopplar värderingar till andras icke-tro på Gud (ateism). Men tittar man på definitionen av ateism, alltså frånvaron av en tro på en gudom, så behöver det inte finnas några värderingar alls. Man skulle kunna säga att många som tror på chemtrailskonspirationen är miljöpartister, men det är inte värderingarna som definierar anhängaren av konspirationen, det är föreställningarna. Är man troende, så är man det. Tror man inte på Gud, så tror man inte på Gud.

Vetenskaplig skepticism korrelerar med ateism. Många som inte tror på Gud, har fått en gudsbild presenterad för sig, och avfärdat den på grund av undermåliga bevis eller bristande skäl att tro. Men vetenskaplig skepticism är inte en värdering på samma sätt som t.ex. tanken att kvinnan ska tiga i församlingen (1 Kor 14:34), utan snarare ett förhållningssätt till omvärlden. Jämför t.ex. med en person som inte tror på astrologi.
"Men ateismen är en trosövertygelse och livsåskådning som alla andra, den är vare sig vetenskapligt bevisad eller ens särskilt populär. Knappt någon filosof eller seriös religionsdebattör skulle hävda att vi vet att Gud inte finns eller att Guds existens vore omöjlig, vilket därmed gör ateismen till en orimlig utgångspunkt i vilken diskussion som helst, inklusive den politiska."
Idag finns det inte längre någon som verkligen tror att ateismen är en trosövertygelse eller livsåskådning. Man stöter på sin höjd på detta påstående när det upprepas av någon som egentligen inte kan motivera sin utsaga, men som använder påståendet för att han gillar utsagan, och för att det passar. En ateist kan förvisso tro att verkligheten inte rymmer några gudar, precis som en person som inte tror på enhörningar kan tro att verkligheten inte rymmer några enhörningar. Men det som utmärker en ateist är att han inte tror att några enhörningar ryms i verkligheten, och den som utmärker någon som inte tror på enhörningar är att han inte tror att verkligheten rymmer några enhörningar. Det är en enorm skillnad på att tro att något inte finns, och att inte tro att något finns, inte acceptera att något finns och att inte låta sig övertygas. Det ena är ett (förvisso rimligt) antagande om verkligheten, det andra är skepticism mot ett ganska obegåvat påstående om verkligheten. Sen kan t.ex. kristna vara mer benägna att rösta på något politiskt parti och ateister mer benägna att rösta på något annat, men det i sig säger inget om att ateismen pekar ut några värderingar. Det kan lika gärna vara så att skepticism tenderar att både följa till ateism och att man gärna söker sig till vissa (eller från vissa) värderingar.
"I sin text erkänner Ekström existensen av objektivt sanna moraliska värden, såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet och individens frihet. Men utifrån en ateistisk världsbild kan objektiv moral egentligen inte existera och det finns inga garantier för att en ateist inte väljer att bli nihilist eller ansluter sig till ett etiskt system som Ekström och jag skulle tycka är avskyvärt."
Antagandet att objektiva moraliska värderingar inte kan existera om inte en speciell gud existerar, är grundlöst. Dessutom, moral behöver inte vara objektiv för att vara relevant, och rent hypotetiskt skulle ett etiskt system kunna vara relevant även om dess ursprung kommer från konsekvensanalyser och förnuftigt resonemang. Låt säga att vi hade en helig bok som sa att trollkvinnor inte ska få leva (2 Mos 22:18), men att vi lever i ett samhälle där häxbränningen sedan länge har upphört, gör vi då fel som inte bränner häxor, eller har vi resonerat oss till en bättre moral, som kanske rent av beskriver en eventuell Guds intentioner bättre än den heliga skriften? Och omvänt, hur levde Israels folk innan Gud sa åt dem att inte dräpa (2 Mos 20:13)? Slog de planlöst ihjäl varandra? Nej, det skulle ha varit en evolutionär återvändsgräns. Moral är oberoende av gudomliga väsen.
"Utifrån teismen grundar sig det sant moraliskt goda i Guds natur och uppenbaras för människor genom ett gudagivet samvete. Om ateismen vore sann hade moraliska värden dock varit subjektiva, beroende av mänskliga medvetanden där ingen har större auktoritet än någon annan. Det finns utifrån ateismen ingen anledning till att Kants moraliska imperativ skulle få företräde framför Pol Pots ateistiska folkmordsetik, eller att humanismen skulle vara mer rimlig för en ateist att ansluta sig till än socialdarwinism. Att hävda att vi borde tro på den etiska teori som är mest rationell eller positiv för mänskligt välmående förutsätter ett 'borde' som är beroende av att man har erkänt objektiv moral redan innan man har valt etiskt system."
Ateismen kan inte vara sann eller falsk, men ateister gör rätt i att inte vara anhängare av någon hypotes som säger att det finns gudomliga väsen, för inget tyder på att så är fallet. Och som jag skrev ovan, kan ateister mycket väl skilja Immanuel Kant från Pol Pot. Men var Pol Pots folkmord ateistiskt? Även om jag bortser från att Micael Grenholm inte riktigt vet vad ateism är, så borde jag inte kräva för mycket av Grenholm om jag frågar varför Pol Pots icke-tro på just Gud skulle vara mer relevant än Pol Pots icke-tro på andra övernaturliga väsen? Grenholms resonemang är irrelevant, eftersom det på sin höjd säger något om hans egna bias - det finns många icke-existerande väsen som gör anspråk på att vara moraliska, men Pol Pots icke-tro på dessa ska vi inte tänka för mycket på, eftersom Grenholm själv delar Pol Pots icke-tro på dessa väsen. Hyckleri, helt enkelt.
"Ekström riktar legitim kritik mot religiösa rörelser som har brutit mot det objektivt goda, men det vore oseriöst att blunda för de övergrepp som har motiverats av ateistiska ideologier. En kristen präst som förgriper sig på barn kan enkelt anklagas för att strida mot Jesu etiska undervisning. Men vad kan en västerländsk ateist säga till en nordkoreansk sadistisk fångvaktare? Att han bryter mot mänskliga rättigheter som hans ateism ändå inte förpliktigar honom att tro på?"
Vad är det som gör en ideologi ateistisk? En ideologi kan t.ex. vara antiteistisk och opponera sig mot Gud (eller någon gudom), men icke-tro på ett väsen handlar inte om ideologi, det handlar på sin höjd om naturvetenskap. Man kan hoppas att ett väsen finns, men inte tro att det finns, på grund av bristande skäl. Man han önska att ett väsen inte finns, och inte heller tro det. Man kan hoppas att ett väsen finns, samtidigt som man funnit skäl att tro det. Man kan även hoppas att ett väsen inte finns, samtidigt som man anser sig ha funnit skäl att tro det. Ateism betyder att man inte tror, och handlar alltså på sin höjd om naturvetenskap, men kanske inte ens det. Igen, ateist är man om man saknar gudstro, oavsett skäl. Det är inte rimligare att tala om "ateistiska ideologier" än "ideologier som inte tror på Den Förskräcklige Snömannen". Pol Pot var kommunist och khmer, där (bl.a.) kristendomen sågs som ett hot mot det religiösa förhållande man skulle ha till Kampucheas kommunistiska parti, vilket innebär att Pol Pot motsatte sig (konkurrerande) religioner. Ateismen, icke-tron på en någon Gud, är inte mer relevant än frånvaron av annan tro. Pol Pot opponerade sig t.ex. även mot buddhismen, och förföljde även buddhister, trots att dessa är ateister.
"Så länge vi inte vill överge vår grundläggande övertygelse om moraliska värdens objektivitet - och det vill vi inte - så följer att det är både rimligt och sannolikt att det sant moraliskt goda är grundad i ett transcendent medvetande som står över oss människor. Med den insikten i ryggen bör vi definitivt släppa fram religiösa perspektiv i samhällsdebatten. Att motsätta sig det med hänvisning till att religiösa har brutit mot de objektiva moraliska värden som ateismen inte har någon förklaring för, är pinsamt självmotsägande."
Varför behöver religiösa perspektiv debatteras? Hittills har det, i alla kända fall, placerat målet längre ifrån de religiösa urkunderna, inte bara när det gäller moral, utan även när det gäller vetenskap. Och ironiskt nog handlar ju inte ateism om moral, utan, som sagt, på sin höjd om just vetenskap. Kanske att det är Micael Grenholms åsikter som är det som Micael Grenholm egentligen tycker ska släppas fram? Det har uppenbarligen sina fördelar att blogga när man inte kan leva upp till kraven som ställs av Sydsvenskan för publicering!

Uppdatering 2016-09-24: Svenska Apologetiksällskapet svarar (det är jag som av någon anledning är "Andreas Hellström") här, och jag ger replik här.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar