söndag 24 april 2016

IO9 är kanske inte din bästa filosofiauktoritet

IO9 presenterar åtta filosofiska frågor som vi (kanske) aldrig kan besvara. Dessa är:

1. Varför finns det något snarare än inget? Varför-frågor är inte vetenskapliga, de är religiösa. De tillhör alltså ett domän där logiken inte gäller och alla medel är tillåtna. Är man verkligen nyfiken på vårt ursprung bör man hålla sig uppdaterad med vad vi faktiskt vet. Att läsa Lawrence Krauss är en bra start. Att vi inte har någon slutgiltig sanning, beror lika mycket på kunskapsteori som på att vi har mer att lära.

2. Existerar yttervärlden, eller är verkligheten en föreställning? Lever vi i den verkliga världen eller i något överlägset väsens datorsimulation? Här är jag personligen enig med IO9-skribenten - vi vet inte. Jag som programmerare har lätt att lockas in i föreställningar som till viss del bärs upp av magiskt tänkande, vilket jag presenterar här i form av tre teser: 1) Det liv vi själva simulerar, saknar medvetande om sin egen existens. 2) Simulerat liv är per definition mer primitivt än programmerarens liv. 3) Gränsen mellan liv som är komplicerat nog att förstå att det existerar ligger mellan programmerarens liv och livet i programmerarens simulator. Alla dessa punkter är rimliga för mig som sjösätter liv, men kan inte omsättas till den programmerare som simulerar mig, om någon. Men han kan ändå ha bildat en liknande uppfattning!

3. Har vi fri vilja? Nej, vad vi vill eller inte, beror på omständigheter som vi inte kan rå för. Men det finns inga skäl att vara ledsen för det - vi har möjlighet att fatta beslut som stämmer med vår, inte helt fria, vilja.

4. Finns Gud? Nej, naturligtvis inte. Väx upp!

5. Kommer vi överleva vår egen död? Nej. Man kan lika gärna fundera på om astrologi finns. Vi vet varför vi lever, och vi är inte döda förrän vi per definition inte längre lever.

6. Kan man verkligen uppfatta något på ett objektivt sätt? Det är denna problematik som är själva orsaken till att vi använder naturvetenskap för att förstärka våra sinnen - alltså, metoder för att kvalitetssäkra våra intryck!

7. Vilket är det bästa moralsystemet? Denna fråga håller vi tvångsmässigt som omöjlig att besvara, på grund av de obehagliga implikationerna som följer med svaret. Men när man ställer saken på sin spets, kommer de flesta göra samma bedömning om man ställer två gärningar mot varandra, baserat på dess konsekvenser. Det må vara svårt att förutse många steg av konsekvenser, men det är mer ett argument för forskning än ett argument för ovetbarhet. Annars skulle inte heller teoretisk fysik vara vetenskap, enligt samma logik.

8. Vad är tal? En konstruktion för att beskriva kvantitet.

Om vi hävdar att ovanstående frågor aldrig kommer besvaras, kan man lika gärna hävda att vi aldrig kommer kunna lära oss något alls om den verklighet vi uppfattar oss leva i. Jag tror inte att vi är förmögna att hitta något slutgiltigt svar på någon fråga alls om tings varande, och att fråga ett och sju är hyfsade exempel på detta, men att vissa frågor görs svåra för att vi inte gillar deras enkla svar. Det är uppenbart i och med fråga fyra.

Tips på läsvärda artiklar:
The Guardian: The phantom menace of militant atheism av Nick Cohen (2014)
DN: Livet är ingen trygg zon av Erik Helmerson (2015)

Facebook: Teaching machines to see and understand: Advances in AI research av  Mike Schroepfer (2015)
The Spectator: Atheism may be fashionable, but most intelligent people believe in God av Taki (2015)
TED: What happens when our computers get smarter than we are? av Nick Bostrom (2015)
DN: Pseudoteorier jämställs med etablerad vetenskap av Ulf Danielsson (2016)
SR: Fackförbund satsar tiotals miljoner på pseudovetenskap (Vetenskapsradion, 2016)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar