Nerikes Allehanda trivialiserar våld som aldrig förr

Idag kritiserade Nerikes Allehanda Lars Ströman fokusen på Islamska Staten (IS), dels genom att kritisera antimuslimsk kollektivisering (ingen invändning där) och dels genom att exemplifiera illdåd som IS inte kan ställas till svars för, nämligen Anders Behring Breivik, Peter Mangs och högerextremisterna med ett halvt ton sprängmedel i bilen.

Poängen Ströman gör är att IS inte är ett speciellt stort bekymmer här, och således inte legitimerar den uppmärksamhet som ges. Och visst, att en handfull muslimska flyktingar rekryteras från Vivalla för att strida för IS kanske inte kan ställas mot de 77 personer som Breivik hade ihjäl. Men att IS inte är Örebros största bekymmer, betyder inte att IS inte är ett stort bekymmer. Ett bekymmer som förtjänar belysning! Att "inte vara ett problem här" följer inte till att inte IS är ett enormt problem.

I de områden som ockuperats av IS är barn sexslavar, där knuffas homosexuella ut från höga byggnader inför publik och där halshuggs dissidenter. Om man tycker att det är ett problem att prata om IS på grund av att de är just islamister, varför inte betona att man inte pratar om "alla muslimer" eller "muslimer generellt" ifall någon nu skulle få för sig att tro det?

Inte heller när nazisterna härjade som värst, ville alla svenskar höra talas om vad som egentligen höll på att ske. Men det är nya tider nu. När jag gick i skolan betraktade man det som mycket allvarligt om någon ifrågasatte nazisternas judeutrotning. Idag är kunskap något relativt. Idag beror det på vem man är om förintelsen har ägt rum. Så här säger en samordnare på en skola i Helsingborg:

"Du får också ha i bakhuvudet att det vi betraktar som historia är den historia som vi har tagit del av. När vi har andra elever som har tagit del av andra historieböcker är det ingen idé att vi diskuterar fakta mot fakta."

Den kunskapsrelativism som demonstreras i Helsingborg har inget med Lars Ströman att göra, och jag vill igen betona att han har rätt i att kritik mot islamism inte får fälla någon skugga över individuella muslimer som inte har något med saken att göra, men jag finner honom skyldig till att trivialisera ett mycket stort problem. Jag tycker att hans text lämnar ett behov av vissa förtydliganden efter sig. På samma sätt som riktiga historier idag dömer ut nazityskland kommer riktiga historiker även att döma ut Strömans önskan att fokusera på annat än IS.

Läs gärna The World Post: 15 shocking numbers that will make you pay attention to what ISIS is doing in Iraq.

Uppdatering 2015-08-18: Följande svar har inkommit från Lars Ströman.

Anders Hesselbom skriver "poängen Ströman gör är att IS inte är ett speciellt stort bekymmer". Ja, vad ska man säga? Påståendet är inte bara lite oförsiktigt. Det är direkt korkat.  Han har inte ens läst den text som han säger sig polemisera mot.

Så här står det till exempel i texten:

"Det finns en uppenbar risk att IS riktar attentat mot Sverige eller att "ensamma galningar genomför attentat efter inspiration av IS. Staten ska göra allt som går – inom ramen för rättsstaten – för att hindra ungdomar från exempelvis Vivalla att resa för att strida för IS."

Och det finns mer som handlar om islamistisk terrorism i texten, det är bara att läsa.

Däremot påpekar jag att 14 personer har mördats av högerextremister i Sverige. Jag påpekar också att Anders Behring Breivik mördade 77 personer. Med utgångspunkt från det så för jag ett resonemang om tunnelseende, att det finns en risk för att all uppmärksamhet riktas mot IS, medan andra hot negligeras.

Men det är väl svårt för Anders Hesselbom att tänka två saker samtidigt.

Lars Ströman
Politisk redaktör på NA.

Bakom det lite radikala språkbruket gör Ströman en poäng i sakfrågan - sin syn på IS - men jag hoppas ändå att ni läser hans ursprungstext (som inte heller är speciellt briljant) i ljuset det perspektiv jag tillför - de flesta som drabbas av IS eller andra islamistiska grupper finns utanför Sverige. Beträffande förmågan att tänka två saker samtidigt, så tar jag gärna tillfället i akt att försvara angreppet på min karaktär med att nämna min syn på rätten till sin religion och religionsfrihet. Trots att jag är skeptiker och som så många andra förstår att varken Allah, Jahve eller andra gudar finns annat än som hjärnspöken hos de troende, så är rätten till sin religion och sin religiösa tillhörighet en extremt viktig fråga. Och det är precis det som gör IS till ett så stort bekymmer. Deras offer har helt enkelt inte passat in de kalifat man försöker upprätta. Fel tro eller fel sexuella läggning kan vara det enda man behöver göra sig skyldig till för att bli avrättad offentligt. För problemet med att låta sig styras av irrationella föreställningar stannar inte vid att man har fel i frågan om huruvida det finns någon gud eller ej - när man tror sig ha den guden på sin sida i en konflikt, kan man bli kapabel att göra vad som helst. Men att jag har den inställningen, betyder inte att jag vill begränsa folks rätt att tro - den är lika stor som min rätt att svara på religiösa anspråk.