Generaliseringarna som accepteras eller uppmuntras i dagens
samhällsdebatt, återfinns i en snårig labyrint , som är full av gränder där snarlika
generaliseringar upplevs som extremt problematiska. De viktigaste parametrarna
kan tyckas vara vem som angriper och vem som angrips, men egentligen handlar
det om vilken grupp som angriparen och
den angripne anses tillhöra, och vilken status gruppen anses ha.
Det finns ett klassiskt fall där en vuxen kvinna skriver på
twitter "fan vad jag hatar 8-åriga pojkar", vilket kan applåderas om
man tänker sig en maktanalys där pojken tillhör den förtryckande gruppen män,
och skribenten tillhör den förtryckta gruppen kvinnor. Kommentaren i fråga, rör
en händelse av barn som begår övergrepp på varandra, vilket givetvis är ett
problem som förtjänar uppmärksamhet, och om en publicering ligger på rätt sida
om vad som är effektsökeri kontra ett väl uppmärksammat samhällsproblem, så ser
jag inga problem med formuleringen. När metadebatten om ordval tar mer plats än
sakfrågan, kan man ha hamnat på fel sida.
Män misshandlar. Man
kan skapa irritation över kommentaren att "inte alla män misshandlar".
Väldigt få män misshandlar, men det finns en genuin risk att drabbas av våld,
och den ökar om man är man eller är kvinna och umgås med unga män, avsides, om
droger finns inblandat. Men är påpekandet "inte alla män"
relevant? Igen, väldigt få män misshandlar, men det viktiga här är vad som
definierar gruppen. Som man kan man inte minska risken för att medmänniskor
utsätts för våld, genom att lämna gruppen
män. Det man kan göra är t.ex. att föregå med gott exempel och inte själv
begå några våldsbrott. Inte alla män. Generaliseringen "män misshandlar"
är korrekt när man tittar på gärningsmän (de är män) men inte när man tittar på
gruppen som anklagas (nästan inga män begår våldsbrott - speciellt inte äldre
män).
Kristna misshandlar
sina barn. Hur lämpligt är det att påpeka att "inte alla kristna
misshandlar"? Det kan skapa irritation, men inte fullt så mycket, trots
att det bara är marginellt enklare att lämna gruppen kristna än gruppen män.
Men redan kan vi skapa irritation åt andra hållet - genom att undvika att nämna
att inte alla kristna misshandlar sina barn. Generaliseringen är felaktig, men
skulle kunna göras mer korrekt genom att säga t.ex. att kristna är mer benägna än humanister att misshandla sina barn.
Bilister kör ihjäl
cyklister. Detta gäller inte alla bilister, vilket gärna får påpekas.
Gruppen bilister är extremt lätt att
lämna, det är bara att ringa taxi. Eller ta cykeln. Gruppen definieras av ett
beteende som man antas bemästra och ha kontroll över. Generaliseringen är
korrekt - det är bilkörandet som skapar problem.
Romer snattar.
Generaliseringen är givetvis inte korrekt, men skulle åtminstone i teorin kunna
göras korrekt genom att man ställer en grupp mot en annan. Om så, skulle
förtydligandet "inte alla romer" vara extremt välkomnat. Det är i
princip lika svårt att lämna gruppen romer
som det är att lämna gruppen män.
Nyckeln till att förstå vad som pågår, heter maktanalys. Den
som har en förkastlig debattmetod, kan placera den som ska kritiseras i en
grupp som betraktas som högre placerad i en tänkt rangordning. Gruppindelningen
är godtycklig och syftar till att gagna den som angriper, och rangordningen är
godtycklig och varierar från analys till analys.
Tänk t.ex. på påståendet att det är farligt att möta mörkhyade män i en gränd. Sanningshalten är
inte relevant, eftersom generaliseringen är så dum som den är. Men om man
istället säger att det är farligt att möta vita män, så blir färre personer
irriterade, trots att generaliseringen fortfarande är korkad. Nu går
skiljelinjen vid hudfärg istället för vid kön, vilket fortfarande är bortom kontroll
för individen. Men inte bara hudfärg och kön är bortom kontroll för individen,
även den tänkta strukturen.
En person som aldrig någonsin fått åtnjuta några fördelar,
kan vara en del av en grupp som tillskrivs en hög position enligt maktanalysen.
Analysen är viktig för den som angriper, eftersom angreppen blir mer
komplicerade att genomföra utan att man placerar motståndaren högre, och måste
vara mer sakliga om inte generaliseringen får göras. Men för läsaren är
generaliseringen ointressant, speciellt när den är så extremt grov att den
alltid slår fel. Att prata om mörkhyade är marginellt mer specifikt än att
prata om homo sapiens, och att prata om män är marginellt mer specifikt än att
prata om mörkhyade. Ett angrepp som bärs upp av generaliseringar som är så
extremt grova slår garanterat alltid fel, syftar till att gagna skribenten och andra
som också vill generalisera.
Kommentarer
Skicka en kommentar