fredag 20 juni 2014

SD:s begäran om utställning av Lars Vilks rondellhundar i riksdagen

Gud kanske inte hatar bögar, men väl det fria ordet, och det verkar som att det finns en korrelation mellan att "gå med Gud" och motarbeta yttrandefriheten.

Margareta Larsson anser att konstnärer som målar kvinnliga könsorgan på skolor bör sättas i fängelse. Vi har faktiskt ett potentiellt fall i Örebro, eftersom Gustaf Nordahls Kraka placerad på campus. Något straff är väl inte aktuellt för en preskriberad gärning.

Vem tror ni skriver en motion för att kriminalisera religionskritik? I motionen står att "lagen om hets mot folkgrupp har visat sig vara obrukbar för att skydda medborgarnas legitima rätt att slippa se sin tro eller trosutövning kränkt" och att "därför bör återigen en lag om trosfrid införas". Tanken att vissa idéer inte får kritiseras, är tämligen omodern, men bland guds män är den fortfarande vital.

(Jag älskar följande formulering, min emfasering: "Brottet att smäda Guds namn, att häda, har en lång historia.")

När Lars Vilks rondellhund kritiseras, så är det från kristet håll. Givetvis. Men nu tätnar mystiken. Av någon anledning är Lars Vilks på Sverigedemokraternas vänskapslista, trots att SD är ett av två kristna partier i riksdagen (tillsammans med KD). "I syfte att visa sittovillkorliga stöd för yttrandefriheten anser vi därför att talmannen börerbjuda Lars Vilks möjligheten att på samma villkor som Elisabeth Ohlson Wallinvisa upp sin konst i Riksdagshuset."

Så vad betyder "ovillkorlig" för den som vill fängsla konstnärer?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar