söndag 7 april 2013

Dåliga försök att legitimera religion, del 17 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den sjuttonde.

Kyrkan har en positiv gemenskap. Spontant låter detta som ett vettigt argument - om alla är glada och trivs så borde saker och ting vara frid och fröjd. Men argumentet är inte speciellt bra, det finns åtminstone två brister.

Med samma logik som man kan hävda att kyrkan har en positiv gemenskap, kan man hävda att kyrkan är exkluderande. Man kan alltså peka på belägg för att människor har det trevligt tillsammans i kyrkan, men man kan också peka på belägg för att kyrkan har åsikter om människor som inte passar in i normen. Hur beläggen ser ut beror naturligtvis på vart man tittar, men mer eller mindre nogräknade åsikter om t.ex. homosexuella, transpersoner, skeptiker och feminister har levererats genom åren. Mest mindre nogräknade, tyvärr.

Ett annat problem är att argumentet egentligen inte kastar någon strålglans på just specifikt religion. Även om kyrkan har en positiv gemenskap, skulle man lika gärna kunna säga att schack är bra, eftersom schackklubben har en positiv gemenskap. Det säger egentligen inget om schack som fenomen. Fast vid närmare eftertanke, skulle någon schackklubb verkligen få för sig att uttala sig om t.ex. homosexuella, transpersoner, skeptiker eller feminister så har de förmodligen inte samma otur när det tänker som religiösa tenderar att ha.

Föregående - Nästa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar