måndag 11 mars 2013

Dåliga försök att legitimera religion, del 4 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den fjärde.

Det finns ett trick som går ut på att göra frånvaron av gudstro, ateism, till något det inte är, något osympatiskt, ett uttryck för att man är nedlåtande och oförstående, visar sig i många skepnader och med många syften. Min erfarenhet säger mig att man absolut inte kan räkna bort ren och skär tanklöshet, en genuin föreställning att det måste vara något fel på ateister, eller att ateister egentligen är Gudstroende med en ondskefull agenda.

Genom att koppla negativa attribut till sin meningsmotståndare, kan man flytta fokus från en sakfråga som man inte behärskar, till en trovärdighetsfråga. Att man besitter en trosföreställning som helt saknar försvar ur ett intellektuellt perspektiv, hamnar i skymundan i debatten till förmån för det faktum att ens meningsmotståndare är medlem i en klubb som befolkas av "skitstövlar": Ateisterna. Detta tar sig uttryck genom tips om att tona ner sina argument, uppmaningar att visa respekt och inte förlöjliga tron, o.s.v. Ett uttryck för detta kan visa sig när man försöker förklara för en troende vad ateism egentligen är. Ateism är inget annat än ett förhållande till ett övernaturligt väsens existens: Man tror inte på det. Det är inte konstigare än att någon som kanske tror på Gud, inte tror på påskharen. Per Ewert skriver i boken Gud och hans kritiker:
I försöken att avfärda gudstron jämförs Guds existens regelmässigt med påskharen, jultomten, gåsmor och andra varelse vars existens ingen filosof någonsin hävdat.
Det får vara en god demonstration av missförstånden som cirkulerar. Per Ewert skriver detta, totalt omedveten om det faktum att han förhåller sig till påskharen på samma sätt som en ateist (troligen) förhåller sig till Gud. Jag underkänner detta försök att legitimera religion, eftersom det inte adresserar det som egentligen är problemet med religion, att religion är ett domän där tokiga föreställningar inte bara ska respekteras, utan vara kopplade till specifika privilegium. Så varför pratar ateister så mycket om Gud? Se del 7 i denna serie.

Föregående - Nästa

2 kommentarer:

  1. Det här är ju som julkalendern. En ny episod varje dag.

    Tack för det mobila temat, förresten.

    SvaraRadera
  2. Ja, tack för tipset! Det var ju lätt ordnat! :-)

    SvaraRadera