Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Varför vidskepelse fortfarande frodas i skeptikerföreningen

När medlemmarna i föreningen Vetenskap och Folkbildning (VoF) testas i frågan om vetenskaplig skepticism, alltså förhållningssättet där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd, justeras de annars så korrekta svaren till något som snarare liknar undanflykter. T.ex. säger en styrelsemedlem att "skeptiker" och "ateist" inte är väldefinierade vardagsord, men faktum är att det finns andemeningar i ordet "skeptiker" och "ateist" som gör att man kan se hur de hänger samman, och även att (och hur) de skiljer sig från ord som "godtrogen" och "gudstroende" som också går att knyta samman. Som exempel kan man säga att icke-tro på övernaturliga väsen kan ha skeptiskt motiv, medan gudstro är tro som inte är grundat i objektiv evidens av önskvärd kvalité.

Hur föreningen hanterar frågor som rör vetenskaplig skepticism, irriterar uppenbarligen vissa. Bl.a. säger en person att "tror man på gud är man ingen skeptiker" och att "så enkelt är det". Jag håller med om det första, men kanske inte att det är så enkelt. Ett medlande försök från en annan styrelsemedlem är denna utsaga: "Skepticism + Bibeln = Ateism." Men min uppfattning är att det inte heller är så enkelt. Påståenden om övernaturliga väsen kan avfärdas blott på evidensbristen, och om dessa väsen har attribut som är direkt motstridiga, kan skeptikern dra trumfkortet logik ur skjortärmen. Du vet, den där superkraften som fungerade ganska bra när man angrep farligheten med fredagen den 13:e, och som faktiskt inte är helt värdelös när det kommer till andar, heliga eller inte.

En av VoF's forummoderatorer konstaterar att det finns annat om skeptiker tror på, som inte heller är bevisat, såsom t.ex. att förintelsen under WW2 var objektivt dålig eller yttervärlden och induktion existerar. Detta kan i första ögonkastet vara en vettig invändning, men faktum är att detta inte är jämförbart eftersom hypoteser om yttervärlden eller om induktion har visat sig vara mycket användbara, och att förintelsen under WW2 kan vara nog så dålig även om objektiv moral inte existerar. Jag vill också påpeka att idéerna om existensen av en objektiv moral är lite mer än ett vitt papper - det kan faktiskt vara så att det finns vissa handingar som är sämre än andra handlingar. Men även om invändningarna är korrekta, så säger de något om hur frågor om just förintelsen, om yttervärlden eller om induktion ska hanteras - inte något om hur övernaturliga väsen ska hanteras. Det kan däremot vetenskaplig skepticism ge en fingervisning om.

Frågor som ställdes av Skeptikerpoddens Andreas Anundi 28/8 är fortfarande i skrivande stund obesvarade. "Vilka ad hoc-antaganden avfärdar vi och varför? Avfärdar vi inga? Dessutom är väl varken yttervärldens existens eller giltigheten hos induktion särskilt ad hoc, väl?" Svaren finns att söka på VoF's blogg, från ordförande Martin Rundkvist. "VoF har en del medlemmar och styrelseledamöter som är religiösa..." Jag anser att Anundi har påvisat att detta får sina mindre önskade konsekvenser.

Kommentarer

  1. "Ateist" är väl ett synnerligen väldefinierat ord? Till och med religiösa fundamentalister som tror att ateism ofelbart leder till gulag brukar veta att det rör sig om att inte tro på Gud. Däremot är "skeptiker" ett vagare ord.

    SvaraRadera
  2. Jag är en av de som absolut vill göra gällande att en troende skeptiker är en motsägelse i termer. Dock kan jag förställa mig ETT scenario när detta faktiskt skulle kunna fungera definitionsmässigt.

    Min syn på en skeptiker är att det är en person som inte nödvändigtvis saknar inbillningar, men som är snabb med att revidera sin uppfattning om tillvaron när det blir tydligt att det man försanthåller baseras på tro snarare än vetenskap och logik. En person skulle, teoretiskt, kunna vara en troende skeptiker om denne aldrig stött på ett scenario där tron ifrågasätts på detta sätt.

    Givet att det inte är speciellt sannolikt att många moderna människor i vuxen ålder med en gudstro har det på det sättet, men det är ändå ett tänkbart scenario.

    Då blir det ju oavsett så att om situationen uppstått där en troende fortsatt tro endast baserat på personliga önskemål och övertygelse så kan denne aldrig kallas skeptiker. Jag har svårt att tänka mig hur en sådan titulering skulle kunna motiveras i det fallet utan att falla på sin egen orimlighet.

    Oavsett titlar så är det ju så att troende också kan verka för sekulära/skeptiska värderingar. Principiellt sett ser jag inga problem med att troende driver på den agenda jag själv stöder, det känns snarare lite validerande i viss mån att vad jag i andra sammanhang tenderar att se som "andra sidan" drar åt samma håll som jag själv när det på många sätt ändå motverkar deras intressen.

    SvaraRadera
  3. Jag har länge funderat på att gå med i VoF, men har aldrig gjort det eftersom stadgarna säger att föreningen är "obunden i religiösa trosfrågor". Tidigare viste jag inte om denna stadgeformulering gav upphov till verkliga problem. Nu känner jag att jag har fått bekräftelse på att jag gjort rätt som inte gått med.

    SvaraRadera
  4. Anders Hesselbom,

    jag är så nyfiken på att förstå ditt sätt att resonera. Jag måste ställa en fråga. Givetvis väljer du själv om du vill svara.

    Är du bekant med Husserls fenomenologi, och hans idé om att sätta all dittills tillgänglig kunskap "inom parentes" för att kunna närma sig kunskap som en upplevelse hos subjektet istället för enligt den klassiska korrespondensmodellen?

    Och i så fall, skulle du betrakta det som ett mer eller mindre tillförlitligt sätt att närma sig begreppet kunskap, jämfört med korrespondensteorin?

    Jag frågar, för jag tror mig se ett samband mellan en viss kunskapssyn och ateistiska skeptiker som vänder sig emot kristna skeptiker. Jag vill utreda det mera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du missförstår. Jag vänder mig inte mot några "kristna skeptiker". Jag vänder mig mot fenomenet försvara vissa vidskepelser men inte andra i skepticismens namn, och de personer som hänvisas till är ateister - inte kristna.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D