Anders Hesselbom

När inga intellektuella är i närheten råder andra regler för troende kristna. Teologen William Lane Craig har tillsammans med många andra av kristendomens apologeter, flera gånger sagt att allt som börjar existera har en orsak . Detta är Craigs första premiss i sin version av det kosmologiska gudsbeviset. Givetvis kan man ifrågasätta påstående, speciellt om man försöker dra paralleller mellan denna orsak och viljan hos en av alla gudar som bråkar om att vara den som skapat universum. Detta är teologi - läran om Gud. Med en skeptiker i rummet är det helt annat ljud i skällan. Då är man lite mer generad över nivån, och hänvisar gärna till att det som nyss var teologi - läran om Gud - istället är något ovetbart. Något som "är sant därför att man inte kan veta att det är falskt". Inte heller detta ska accepteras. Den enda fråga som egentligen är viktig för den som har ett skeptiskt sätt att tänka, är huruvida Gud finns eller inte. Många andra frågor är extremt triviala i

Uppfattningen om att de nya ateisterna skulle vara speciellt arga, kommer från förvirrade människor. (Det som är "nytt" med "de nya ateisterna" är att de är ärliga om sin icketro.) Jag gillar att frågan om ilska lyfts, eftersom det kan användas för att illustrera hur religion förstör vår förmåga att tänka objektivt, på ett sådant sätt att även religiösa människor förstår det. Låt mig ställa två enkla exempel mot varandra, båda kommer från USA. President Barack Obama , lade ut ett tal till nationen i sambandmed thanksgiving för ett par dagar sedan. Han nämnde inte Gud i talet, vilket gjorde troende väldigt upprörda, eftersom detta var en attack mot religionsfriheten och en kränkning av troende amerikaner. Detta uppmärksammades humoristiskt av The Daily Show. Väldigt få är speciellt upprörda över att ateister inte fick vittna i domstol före 1961. Även idag kan frånvaron av tro vara ett argument, det enda argumentet, som diskvalificerar till vårdnaden av

Hur naturlig är Gud?

Nej, inte enligt vissa bloggar . I believe in the miraculous but I do not believe in the supernatural. The supernatural is a construct that come with too much baggage. God's work is all around us and is the most natural thing in the world. Vidare skriver Joachim Elsander att ordet förminskar det naturliga, som innefattar Gud. Wikipedias definition säger att ett övernaturligt fenomen är ett sådant som "inte kan undersökas med empiriska metoder, eller där vetenskapliga undersökningar inte ger något tydligt svar" (läst 2011-11-20). Dessutom listar Wikipedia gudar och nämner den monoteistiska guden. Att inkludera Gud i det naturliga, innebär alltså att man flyttar Gud från det metafysiska planet till det bevisbara, och detta väcker frågan om evidens. Igen. Nu befinner vi oss alltså åter igen i det läge som är som allra mest tragiskt för den som håller något icke-existerande för existerande, läget där evidenskravet rullar in. Antingen är Gud övernaturligt,

Min kommentar till Mats Selanders svar på frågan om bevis för Guds existens, fortsättning på denna text . Moraliska argument Moraliska argument utgår ifrån våra moraliska intuitioner att rätt och fel inte endast är förankrade i människors vilja. Någonting blir inte rätt bara för att många människor kommit överens om det. Det rätta och det goda verkar istället vara något oberoende av människan. Men vad grundar sig moralen på om det inte finns en god skapare som skapat oss med vissa goda syften? I ett absolut värdeneutralt universum finns det inget objektivt dåligt med att människor våldtas, torteras och dödas. Utan Gud svävar moralen fritt. Men om Gud finns och är god till sitt väsen har moralen en fast förankring. Detta rimmar med hur vi faktiskt upplever moral. I ett absolut värdeneutralt universum gör det inget att människor torteras, men en moral som har ett naturligt ursprung istället för ett övernaturligt ursprung, behöver inte vara värdeneutral. "Du skall icke mör

Avsändaren bakom denna serieruta är kreationistorganisationen Answers in Genesis, och bilden ironiserar över anklagelsen att kreationister inte litar på vetenskapen. De som gör denna anklagelse brukar resonera så här: Vetenskapen påstår att arterna utvecklats successivt, kreationisterna accepterar inte detta, alltså litar inte kreationister på vetenskap. Motargumentet från kreationisterna är att kreationister visst litar på vetenskap, men där religiösa övertygelser står i konflikt med vetenskapliga påståenden har vetenskapen helt enkelt fel. Apple-datorn på bilden är givetvis inte ett resultat av en religiös ansträngning, utan resultatet av en vetenskaplig, vilket kreationisten på bilden inte ifrågasätter. Så stämmer detta? Accepterar kreationister vetenskap? Några dagar senare publicerar man denna bild: Är detta ett uttryck för att man litar på vetenskapen?

Credoakademin är en kristen folkhögskola och Mats Selander är en av lärarna, som här går i god för Guds existens, utan att egentligen ha någon aning om vad han pratar om. Jo, du betalar skatt för detta trams. Frågan är alltså vilka bevis som finns för Guds existens. Hur man besvarar denna fråga beror i hög grad på vad man menar med att "bevisa". Det är över huvud taget svårt att ge slutgiltiga och hundraprocentigt vattentäta bevis för någonting. Därför talar filosofer hellre om "goda skäl". Låt oss därför omformulera frågan: "Finns det goda skäl för att tro på Guds existens?" Det är en rimlig omformulering. Hade evidens funnits, hade det varit rationellt att hålla Guds existens för sann. Att vilja hantera fråga, legitimerar frågan varför Mats Selander inte tror på Spaghettimonstret eller Vishnu. Därför att om argument eller evidens för eller emot Guds existens är relevant för om man väljer att tro eller inte, så träffar det alla övernaturliga

Engelskans "herring" betyder sill, alltså det där som man lägger på knäckebröd och äter tillsammans med brännvin. Däremot, engelskans "red herring" betyder "villospår" och är ett argumentationsfel. Anledningen till att just detta argumentationsfel är så intressant, är att det används flitigt av både konspirationsteoretiker och skeptiker. Det sista är ganska märkligt, för när skeptiker själva blir utsatta för argumentationsfel, brukar de (till sin motdebattörs stora missnöje) konfrontera motdebattören med detta, och avfärda argumentet. Så hur fungerar argumentationsfelet red herring? Låt säga att du blir konfronterad med en fråga på ett påstående du har gjort. I detta läge ska du ta ställning till om frågan är relevant för din poäng, och om så, besvara frågan. Om inte, förklara varför frågan är irrelevant, och du behöver inte svara. Du behöver faktiskt inte ens kunna svara, om du framgångsrikt påvisat varför frågan är irrelevant för den hållning du b

På ett skeptikerforum har en av frågorna som skeptiker inte kan komma överens i, lyfts upp under rubriken "Gud: Kontraindikationer", vilket fick mig att fundera mer över definitionen av Gud. De som inte vill att Gud ska avfärdas på vetenskapliga grunder investerar mycket prestige i definitionen. Argumentet är att svårigheten att definiera ett väsen, innebär ett problem för den som vill avfärda ett väsen, vilket i sig självt är ett korrekt påstående. Då är väl saken biff? Som skeptiker kan man inte avfärda Gud? Bibeln betraktas fortfarande som en "urkund". Det är fortfarande den man faktiskt läser ur när man har sina rituella sammankomster. Vi vet åtminstone två saker om denna. Det ena är att även bibliska auktoriteter, såsom prästerskapet, kan helt frivilligt välja att riva ner vissa koncept som presenteras. Vissa stycken läser man inte alls på gudstjänsten, vissa stycken läser man helt okritiskt, och vissa stycken läser man, men menar att de menar något annat

Denna fråga lyftes av vad som skulle vara ett komiskt inslag i Skeptikerpodden . Livet skulle vara en underbar plats om detta ämne kunde hanteras lite mer sakligt. Dessutom, vad spelar det för roll att Gud avfärdas som något som inte existerar? Det spelar roll, och frågan engagerar både troende och ateister som alltså inte själva tror, men som har empati för troende. Själv tycker jag att allt halabaloo är lite löjligt. Som skeptiker borde man åtminstone kunna låtsas man inte tycker Gud förtjänar mer försvar än tandfén eller storsjöodjuret. Eller, beroende på vilken betydelse du lägger i ordet "skeptiker", som ateist borde man åtminstone kunna låtsas. Min syn på bevisläget är att Gud inte har mycket som pekar till sin fördel. Tänkare har arbetat i tusentals år med att producera evidens, men det man har levererat hittills, mest i form av olika träflisor som ska komma från Arken och olika s.k. gudsbevis , imponerar inte det minsta. På det negativa planet hopar det sig rejält.