söndag 29 mars 2015

"The one question all atheists fear"

Det finns en fråga som alla ateister är rädda för. Anledningen till att ateister fruktar denna fråga, är för att de antas vara rädda för att ha fel... Enligt 333dvd2 är frågan:
"[Ateister] ställer alltid samma fråga, och frågan är: Presentera bevisen för att kristendomen är sann, att Jesus är Gud, sådana saker, natur... Då jag antar att de är ärliga går jag igenom bevisen, jag citerar de vetenskapliga bevisen, de historiska bevisen, de arkeologiska bevisen, tredjepartsbevisen, uppfyllda profetior, statistiska sannolikheter, över 500 personer som såg händelserna, 25 000 pergament och dokument som alla är ursprungliga, påvisar att texten aldrig ändrats... Jag går igenom berg av bevis bara för att få svaret att bevisen inte räknas. /// Jag stötte på frågan som alla ateister fruktar och ingen ateist kan svara på av en slump. En dag var jag så frustrerad att jag bad att få se bevisen för att Gud inte finns. Och jag fick inget svar. Ett blankt ansikte. Ateister saknar bevis för att Gud inte finns."
Jag känner inte till bevisen som styrker kristendomens äkthet, så jag kan inte avfärda dem. Men jag har stött på många påstådda bevis som, för att uttrycka sig snällt, varit undermåliga. Som exempel, om en person påstår att 500 personer tycker något, betyder inte det att 500 personer tycker något, blott att en person påstår det. Om någon gör ett påstående som upprepats 500 gånger, är det 500 personer som accepterat en persons vittnesmål, inte 500 vittnesmål. Och så vidare. Givetvis finns ingen bevisbörda kopplad till ateism, men om man konfronteras med bevis för kristendomens korrekthet så förändras förutsättningarna. Så om jag avfärdar påstådda historiska bevis, påstådda arkeologiska bevis, och så vidare, så kan jag inte vara säker på att jag avfärdat just de bevis som hänvisas till ovan. Christianity Today tillhör definitivt inte falangen av kristna som gnäller över vetenskapens begränsningar när det kommer till att bekräfta den redan dragna slutsatsen om kristendomens korrekthet, utan hävdar istället att vetenskapen bekräftar deras tro. De presenterar sina artiklar i listform, där vi bl.a. återfinner evidens för Jesus existens. Speciellt viktigt är en låda med benbitar från Jesus bror James. Eftersom lådan påstås har en inskrift som säger "James, Josefs son, Jesus bror" så borde saken vara biff. Detta är lika säkert som Det Flygande Spaghettimonstrets signatur i människans DNA. Men låt gå, genom att styrka sin ståndpunkt, så har man lämnat över bevisbördan (även om inte Jesus existens säger något om hans påstådda jungfrufödsel och gudomliga far).

MrMinistryMan säger:
"...jag vill utfärda en utmaning till [ateisterna]. Ja, ateism är faktiskt en tro. All tro, även tron att Gud inte finns, kräver tro. Hur som helst, här är utmaningen. /// Världens ateister, vad är beviset och evidensen bakom er tro? Ingen tro är giltig utan bakomliggande bevis. Kom inte dragandes med att ateism är frånvaron av tro, det är inte vettigt. Ni tror att Gud inte finns, alltså är det en tro."
Detta är bara förvirring. Många ateister tror förvisso att Gud inte finns, men redan när man saknar tro på Gud så är man ateist. Samma personer kallar dem utan gudstro för ateist, är de som säger att ateism är tron att Gud inte finns. Hmm. Men givet att ateism är en tro per definition, måste givetvis frånvaron av tro på tandfen också vara en tro. Vad är det som säger att Jahve gjort sig mer förtjänt att avhandlas än tandfen? Men visst, bra spelat 333dvd2 och MrMinistryMan. Martin Baker är mer otursförföljd i sin skepticism. Här följer 48 punkter som får tyst på ateisterna, presenterade på en satirblogg, men hämtade från den genuina debatten:
1. Om kreationister är ovetenskapliga, varför är kreationisterna Kent Hovind och Duane T. Gish doktorer?

2. Om dinosaurier utvecklades till fåglar, varför är vi inte rädda för fåglar?

3. Om homosexualitet är bra, varför kan inte enkönade par få barn?

4. Om vi evolverats, vad har då vårt liv för syfte?

5. Du som säger att Jesus aldrig funnits, har du hört talas om Turinsvepningen?

6. Om människan härstammar från aporna, varför föds inte människor på zoo?

7. Om inte Gud finns, varför går vi till kyrkan?

8. Varifrån kommer Grand Canyon?

9. Jesus älskar dig.

10. Om kristendomen är falsk, varför har den så många anhängare?

11. Om kristendomen är falsk, varför blir hundratals frälsta varje dag?

12. Varför finns inte korsningar mellan träd och morötter, grodåsnor och krokoankor?

13. Varför vågar inte Dawkins debattera Ray Comfort?

14. Visste du att Christopher Hitchens blev frälst på sin dödsbädd?

15. Visste du att Ray Comfort avfärdade ateismen med en banan?

16. Varför skrattar personer åt evolutionister?

17. Hur kommer det sig att Big Bang resulterade i runda planeter, när vi inte får runda objekt efter att spränga saker?

18. Om evolutionsteorin är korrekt, hur förklarar du gravitationen, gyrokraften, människans känslor och gudsdyrkan? [Magneter? /min anm.]

19. Hur kunde ursoppan få levande ting från inget?

20. Hur kan evolution förekomma när varken klockor eller flygplan skapar sig själva?

21. Visste du att dinosaurier har samexisterat med människor?

22. Om evolutionsteorin är korrekt, varför tycker sympatiska personer som t.ex. Rick Santorum att teorin bör utmanas i undervisningen?

23. Varför vågar inte YouTube-profilerna AronRa och Thunderf00t debattera med Ray Comfort?

24. Om inte kristendomen är sann, varför firar vi jul?

25. Om kreationister är ovetenskapliga, varför har hemsidan Answers in Genesis vetenskapliga artiklar om skapelse av kreationister?

26. Om evolutionsteorin är korrekt, varför är svarta bättre på basket?

27. Varför förhåller du dig till en Gud som du inte tror på?

28. Om kristendomen är falsk, varför är det den snabbast växande religionen?

29. Eftersom Gud inte finns, tycker du att det är okej att mörda, vara bög och gå på stripklubbar?

30. Om evolutionsteorin är korrekt, varför motbevisas den av fossiler?

31. Varför erkände Charls Darwin att ögat inte kan ha evolverats?

32. Om inte Gud finns, varifrån kommer allt?

33. Om Gud inte finns, varför finns lagar såsom hastighetsbegränsningar?

34. Vet du var du hamnar efter din död?

35. Om vi är släkt med andra apor, varför uppför vi oss inte som apor?

37. Om Gud inte finns, varför är våldtäkt fel?

38. Varför är filmen The Passion of Christ en populär film?

39. Hur kan USA inte vara kristet då det finns fler kyrkor än moskéer i landet?

40. Om Bibeln inte är sann, varför är den så populär?

41. Varifrån kommer månen?

42. Visste du att berömda vetenskapsmän som Newton, Sir Richard Owen, Einstein, Galileo och Copernicus var kreationister?

43. Varför föder inte svarta personer vita barn?

44. Om fruktflugor bevisar evolutionsteorin i laboratorier, varför är fruktflugor fortfarande fruktflugor?

45. Visste du att Piltdownmannen är en darwinistisk bluff?

46. Varför förvandlas inte grodor till fåglar?

47. Om Fox News drivs av kristna, varför är deras nyheter oärliga?

48. Om evolutionsteorin är sann, varför lyckades inte Hitler med att utveckla en överlägsen ras?
Det viktigaste kanske inte är att fundera på varför ateister inte kan svara, utan varifrån monoteister får sina frågor.

Radio Houdi avsnitt 121

Vi pratar bl.a. feminism, skatter, kommunism, kontakter, nazism och James Bond. Lyssna här! Mycket nöje!


lördag 28 mars 2015

Skapelsetro och moral

Skapelsetro kommer inte från en objektiv bedömning av evidensläget, utan kommer snarare ifrån den förutfattade slutsatsen att vi är skapade av ett gudomligt väsen. Moraliska argument för att vi är skapade, är därför viktigare än vetenskapliga argument för att vi är skapade. Skapelsetroende närmar sig empirin bakvänt, med en förhoppning att kunna hitta något som bekräftar den redan dragna slutsatsen: Vi är skapade. Men de moraliska argumenten lägger man stor vikt vid.

Det starkaste argumentet handlar om att om livet är naturligt, så är det också utan syfte och mening. Endast skapat liv kan vara meningsfullt, och den meningen existerar endast i förhållande till den som skapat livet. Och visst saknar livet mening. När vi summerar våra gärningar genom livet, kommer vi förmodligen att upptäcka att vi har gjort mer skada än nytta. Vi kanske dricker vårt kaffe ur engångsmuggar eller förbrukat ett antal miljöfarliga mobiltelefoner. Världen skulle med största sannolikhet vara en bättre plats utan oss. Det spelar nästan ingen roll vem du är, summan av våra gärningar är i princip alltid negativ.

Men om vi tänker oss att vi är ett barns myrkoloni, och att Gud är barnet som älskar sina myror och att lägga tid på sina myror, så kan vi åtminstone tänka oss att vi betyder något för vår myrfarmare. Jag tänker på miserabel man som levt ensam i hela sitt liv, som på ålderns höst lever på sin hoppfulla tanke att Gud kommer att tänka extra på dem som inte haft det så lätt under åren. För många människor är detta väldigt starka argument, och många människor betraktar detta som sin enda kvarvarande livsgnista.

Inte undra på att det kan vara svårt att se sanningen i vitögat. Även den som lever ett miserabelt liv, kommer att förlora sitt medvetande i samband med sin död, precis på samma sätt som den som varit lycklig. Ingen kan överleva sin egen död, och sanningen är den att det inte finns någon skapare att komma till efter sin död. Detta är sant för precis alla, gudstroende som ateister, men det är inte lika lätt att acceptera för alla, då en del av oss har fått lära sig att då livet saknar mening om vi inte är skapade, så är vi skapade. Argumentet återkommer överallt inom filosofin och teologin, och följer denna mall:

1. Om inte X så blir jag ledsen.
2. Jag vill inte vara ledsen.
3. Alltså X.

Den uppmärksamme skeptikern kanske vill hävda non sequitur, men vad hjälper det? Om vi inte kan studera X, är vi hänvisade till våra härledningar om X, och för många är ovanstående argument starkt. Så snart vi kan testa X, kan vi konstatera att argumentationen är svag, men vi kan tacka Gud för att vi är irrationella nog att odla trams som detta. (Möjligtvis kanske det är Gud som ska tacka oss för att vi är irrationella.)

När kreationisterna "vet" att det är självaste meningen med livet som står på spel, är det inte så konstigt att de producerar fruktansvärt obegåvade argument, allt enligt mallen ovan. Alla människor (inte bara kreationister) gillar argument som bekräftar de föreställningar man redan har, och om man gillar ett argument, är det svårare att se argumentets svaghet. Kreationister gillar argument som bekräftar att de är skapade, eller åtminstone är släkt med någon som är skapad vid ett historiskt datum. Så när argument för detta presenteras, kommer det vara mycket roligare att tänka att man har rätt, än att försöka hitta fel i argumentet.

Men om vi nu inte är skapade, varifrån kommer alla "bevis" för att vi är skapade? Eftersom kreationister driver en falsk hypotes så är det ingen idé att forska. Det finns nämligen inget att hitta. Istället används tankesmedjor. Dessa engagerar sig i att tänka ut finurliga argument som antingen syftar till att exponera vetenskapen som en konspiration, eller som syftar till att visa att de har hittat ett problem som ingen vetenskapsman har tänkt på. Du kanske undrar varför de inte försöker tänka ut argument för att vi är skapade?

Vi gillar som sagt våra egna idéer, och alla som tror på en skapargud eller på skapargudar, är så pass vana med tanken att de personliga föreställningarna är det enda tänkbara alternativet till en naturalistisk förklaring. Och även om någon som tror på en annan gud eller på några andra gudar mot all förmodan skulle plocka en poäng, kan man ju alltid tänka sig att poängen är giltig trots att personen råkar vara förledd i sin religiösa övertygelse. Förledd i frågan om vilken eller vilka gudar som verkat. Skapelsetroende kristna kan alltså betrakta t.ex. skapelsetroende muslimer som "nyttiga hedningar", som åtminstone har insett att vi verkligen är skapade. Och mycket riktigt kan den muslimska kreationisten Hamza Tzortzis utan problem använda den kristna kreationisten William Lane Craigs argument, trots att de inte delar tro. Argumenten förhåller sig helt enkelt inte till den egna positionen, utan till den gemensamma fiendens. Så varför ta sig besväret att tänka ut positiva argument? Det är inte värt det.

Den som åberopar att vi är skapade, behöver ha en skapare. Även här faller man tillbaka på den gamla vanan att kunna hänvisa till Gud, helt obesvärade av det faktum att Gud till synes inte finns på riktigt. Skepticism, någon? Mitt positiva påstående att Gud inte finns brukar möta protester, men jag har aldrig hört någon invändning som varit värd att ta på allvar. Även om jag kapitulerar, lyser skälen att tro att Gud finns med sin frånvaro. Starkt. Bländande starkt.
"Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd."
Vi kan inte bevisa bortom alla tänkbara tvivel att Gud inte finns, men vi kan göra kvalificerade uttalanden om sannolikheten. Ur ett vetenskapligt perspektiv är det bara löjligt att påpeka att vi inte kan bevisa Guds icke-existens, eftersom skeptiker istället måste ta hänsyn till vad vi verkligen kan veta. En vetenskaplig hypotes kan inte bäras upp av godtyckliga övernaturliga krafter eller av väsen vars icke-existens inte är bevisad. Om vi inte är intresserade av att göra detta, kan vi lika gärna komma till slutsatsen att vi verkligen är skapade, såsom kreationisterna hävdar. För inte går väl motsatsen att bevisa?

Universum kan vara skapat för 6000 år sedan, i ett tillstånd som gör att det ser ut att vara gammalt. Ljuset kan vara skapat samma tillstånd som det skulle befinna sig i om det hade varit på väg i 13,7 miljarder år. Gud kan allt och vi kan inte veta. Universum kan ha skapats i torsdags, och vi i det, med falska minnen. Att vi kan lära oss något av omvärlden genom att studera den, är ett antagande som vi gör. Det har visat sig att det är ett användbart antagande, därför tillåter vi oss att göra det. Den viktiga skillnaden mellan skeptiker och kreationister är att kreationister inte gör samma antagande. Deras är istället: Vi är skapade.

Denna skillnad leder till ett komplicerat förhållande till vetenskap. Vetenskap är inte användbart för att bidra med förståelse kring tings varande, utan endast användbart när det på något vis antas bekräfta det man redan tror sig veta - vilket är lite lustigt, eftersom vetenskap då helt plötsligt antas vara bra. Detta komplicerade förhållande till vetenskap tar sig uttryck i en diskussion om vetenskapsfundamentalism och scientism.

Eftersom jag inledde med att hänvisa till konsekvensargumentet som är kopplat till att vara utan transcenderat syfte så kan det vara relevant att svara på frågan om livet verkligen är meningslöst. Om du låser dig fast vid att det måste finnas en övernaturlig agent som ska bry sig, så är ditt liv både meningslöst och värdelöst. Om du upptäcker dina jämlikar, deras känsloliv och omvärlden dessa existerar i, kommer du förmodligen överge din Gud ganska fort.

fredag 27 mars 2015

"Historiske Jesus" har aldrig funnits

Som ateist har jag inget att förlora på att den fiktiva figuren Jesus Kristus har en historisk förebild, eftersom denne i så fall givetvis inte skulle vara en påhittad gudoms son och som inte kunde förvandla vatten till vin. Att kristendomen är en förljugen religion är ett odiskutabelt faktum, Jesus eller ej. Dessutom, att Jesus saknar historisk förebild rimmar väl med vår förståelse om hur religiösa myter blir till. Desperationen hos Gamla Testamentets anhängare genomsyrar Nya Testamentet, och sonen till Universums skapare (som enligt vissa uttolkningar rentav är en inkarnation av Universums skapare) är pinsamt okunnig om hur Universum fungerar, och använder trolleri för att skapa auktoritet.

I julas publicerade Washington Post en artikel av religionsvetaren Raphael Lataster under rubriken "Har den historiske Jesus verkligen funnits? Bevisen stämmer inte", vars slutsats lyder:
"Given the poor state of the existing sources, and the atrocious methods used by mainstream Biblical historians, the matter will likely never be resolved. In sum, there are clearly good reasons to doubt Jesus’ historical existence – if not to think it outright improbable."
Jag accepterar gärna att det funnits en historisk förebild, men det är mer troligt att vi har att göra med flera sekteristiska galningar än en osedvanligt klok predikant vars vittnesbörd framställer honom som ovetande - alltså totalt ovetande. Det är som vanligt klokt att följa evidensen och vara öppensinnad för det uppenbara: Kristendomen är en förljugen religion.

söndag 22 mars 2015

Avsnitt 120 om bl.a. James Bond och VoF

Lyssna gärna på avsnitt 120 av Radio Houdi där vi bl.a. diskuterar James Bond och föreningen Vetenskap och Folkbildning. Mycket nöje!

lördag 21 mars 2015

Färger i datorer

Under knappt hälften av den tid vi haft datorer, har dessa varit oförmögna att visa färggrafik. De har presenterat sitt utdata med tända eller släckta bildelement. De första datorerna hade ingen bildskärm alls. Datamaskinen ENIAC (1946) levererade sitt utdata i form av hål i pappskivor, och en av de första hemdatorerna, Altair 8800 (1974), hade några röda lysdioder. Rätt snabbt ansåg man att den mest effektiva metoden att presentera utdata var att visa "tecken" på en tv-skärm, som t.ex. Commodore PET (1977) gjorde. En svart skärm visade 40 x 25 gröna tecken som byggdes av 8 x 8 bildelement (pixlar), alltså 64 punkter per tecken och 320 x 200 punkter totalt. Datorer med bildskärm var alltså som regel monokroma på 70-talet, vilket betyder att de skiljer på tända eller släckta bildelement utan att lägga någon annan aspekt i bildelementens färg. Grafiken kostade bara en bit per pixel, alltså 8 kilobytes totalt (320 x 200 / 8 = 8000).

År 1980 fick vi uppleva den första hemdatorn som kunde visa grafik i färg - TRS-80 Color Computer 1. Just färgen var så pass viktig att själva operativsystemet, en BASIC-interpretator, fick namnet Color BASIC 1.0. Om det är tillåtet att uttrycka sig i moderna mått: Datorn var utrustad med en processor på knappt 0,0009 gigahertz, vilket är klent jämfört med dagens mobiltelefoner som klarar kring 2,0 gigahertz (iPhone 6 har en processor på 1,6 GHz och Nokia Lumia 930 har en processor på 2,2 GHz). TRS-80 var utrustad med ett minne på 0,000004 GB (vilket kan jämföras med dagens standard på 8 GB) och den var helt utan sekundär lagring, vilket idag kan handla om hårddiskar på terabytes.

Personligen stannade jag vid monokroma datorer ganska länge. Jag gick från Sinclair ZX81 till Luxor ABC80. När mina vänner började använda Vic 20, Sinclair Spectrum och Commodore 64, så harvade jag vidare med min ZX81 ända fram till år 1986 då jag fick tillgång till en Commodore 128 med en 1571:a som sekundär lagringsenhet, vilket både innebar att jag kunde avbryta mitt arbete på kvällen, och återuppta gårdagens arbete dagen efter, genom att återkalla det från sekundärminnet.

På den tiden använde man alltså en bit per bildelement. Varje bildelement (eller pixel) utgör en punkt i den matris som utgör skärmbilden, och varje bildelement beskrevs av en bit. Commodore 64 hade en palett av på 16 olika färger, men en bild på 200 x 320 pixlar kunde bara visa två av dessa färger: En förgrundsfärg och en bakgrundsfärg. Varje bildelement kunde fortfarande bara vara tänt eller släckt. Men C64:an hade dessutom ett flerfärgsläge.

Genom att para ihop två pixlar, fick man helt plötsligt två bitar per pixel. Förvisso var dessa pixlar större, vilket gjorde att grafiken blev kantigare, men nu kunde varje pixel (totalt 160 x 200 avlånga pixlar) beskriva ett värde av fyra tillgängliga (00, 01, 10 eller 11) istället för bara 0 eller 1. Därmed kunde C64 visa fyra av sina 16 färger på skärmen, om än på bekostnad av antalet pixlar. De fyra färgerna valdes från listan av 16 tillgängliga färger.

Sedan har datorerna succesivt utrustats med mer grafikminne och större färgpalett. På 90-talet fanns persondatorer som med nästan fem gånger så hög upplösning (640 x 480 pixlar) kunde 256 färger ur en palett på 16,8 miljoner färger, vilket kräver 1 megabyte grafikminne. Varje pixel beskrevs av en byte istället för en bit, och varje byte var en referens till en palett.

Idag har man dels betydligt fler bildelement på skärmen, och dessutom kostar man på sig hela tre bytes per bildelement. Detta ger oss 24 bitar per pixel, vilket ger oss möjlighet att ha 16,8 miljoner kombinationer av tända och släckta bitar per pixel. Därmed har vi eliminerat behovet av att ha en palett att hänvisa till - varje pixel kan beskriva en färg istället för bara en position i en palett, där de första 8 bitarna av 28 beskriver färgens röda del, de nästa 8 beskriver färgens gröna del och de sista 8 beskriver färgens blå del. Utifrån dessa tre färger kan vi få fram alla tänkbara färger genom additiv färgblandning.

Att förstå additiv färgblandning är enkelt om man tänker sig att man befinner sig i ett vitt rum utan fönster eller belysning. Trots att rummet är vitt så ser vi bara svart, eftersom inget ljus kommer in i våra ögon. Men om du lyser med en röd ficklampa på den vita väggen, kommer åtminstone rött ljus att komma in i dina ögon. Den vita väggen reflekterar alla frekvenser, och eftersom endast rött ljus strålar mot väggen, är det endast rött ljus som kommer in i våra ögon. Men om vi samtidigt lyser med en grön ficklampa på samma punkt på väggen, kommer både röda och gröna strålar att reflekteras från väggen, vilket vi uppfattar som gul färg.

Om vi låter varje pixel beskriva sin egen färg, men tänker oss att varje pixel endast består av tre bitar där den första representerar röd, den andra grön och den tredje blå, kan vi visa åtta olika färger.
000 skulle vara svart, eftersom ingen av färgerna lyser.

100 skulle ge röd färg, eftersom den första representerar röd. Av samma skäl skulle 010 vara grön och 001 vara blå.


Om vi istället för tre bitar (en per grundfärg) skulle ha sex bitar per pixel (två per grundfärg), behöver inte röd bara vara tänd eller släkt (0 eller 1). Nu kan vi säga att 00 betyder släckt, 01 betyder 33% röd, 10 betyder 67% röd och 11 betyder 100% röd.


Detta öppnar som synes för möjligheten att visa mörkröd, du kan nu skapa ljusröd (eller rosa) genom att visa mycket röd och lite grön och blå. Vi kan visa lite av alla färger och få grå, vi kan visa en färg som är på väg att bli lila utan att bara fullt lila. Vi kan även visa lite av varje färg, med övervikt på grön för att få en grågrön nyans.


Ju fler bitar vi avsätter för varje pixel, desto fler färger kan vi visa, men minnesåtgången blir såklart större. Och någonstans vid åtta bitar per färg, alltså 24 bitar, finns en bra kompromiss mellan minnesåtgång och bra återgivning. Det kan finnas anledningar att avsätta ännu fler bitar per pixel för den som vill göra avancerade manipulationer som drar ner bildens kvalité, så att man har en bild som tål att tappa kvalité utan att betraktaren märker något, men då drar man oftast ner bilden till 24 bitar när bilden är färdigmanipulerad och ska betraktas.

torsdag 19 mars 2015

Tanklösheten hos Lars Vilks kritiker

Religiös eller ej, inte många motsätter sig påståendet att religiösa dogmer utgör ett problem i ett modernt och progressivt samhälle. Detta har vi sett sedan den experimentella vetenskapen låg i sin vagga och Galileo Galilei utmanade geocentrismen, och sedan dess har vi haft Charles Darwin och idag har vi religiösa fundamentalister som t.ex. opponerar sig mot blodtransfusion eller abort. Det är med viss förfäran jag kan konstatera att resonemanget hos dem som vill ha en de facto-inskränkning av yttrandefriheten, inte är så mycket mer sofistikerat än: Om en yttring är kränkande, så bör man avstå den yttringen.

Kanske är det lättare att förstå varför religiösa dogmer är ett problem när man tänker på Galilei och Darwin än när man tänker på Lars Vilks. Vinsten av att uppnå religiös reformation är inte alltid lika tydlig, men den kan ändå finnas där. Övervinnandet av kyrkans krav på bibehållen geocentrism, ledde oss via heliocentrismen till en mer korrekt förståelse av vår plats i Universum. Men varför ska man utmana de religiösa dogmer som finns idag?

Varken Gud, Jesus eller Mohammed får avbildas (2 Mos 20), men kristendomen är så pass reformerad att många som själv är anhängare av kristendomen kan göra konstnärliga avbildningar av Gud och hänga upp krucifix där en bild av Jesus sitter uppspikad. Kristendomen är en äldre religion som gjort mycket av den resa som jag nu vill utsätta islam för - en reformation som andra önskar att islam ska få slippa.

Mig veterligen finns det ingen sida i debatten som vill med juridiska medel göra inskränkningar i yttrandefriheten för skydda muslimer från ett annars välbehövligt reformarbete. I debatten för eller mot yttrandefrihet, vill ena sidan ha en de facto-inskränkning som bygger på att man ska kränka, men man ska välja att avstå, medan den andra sidan istället utmanar dogmerna som begränsar rätten att kritisera, och driva med och utmana religionen. Tillåt mig kommentera argumenten mot hädelse.

Lars Vilks rondellhund må vara en ful tavla och Monty Pythons "Ett herrans liv" må vara en tråkig film, men detta är subjektiva uttalanden som inte säger något om verkens kvalité utan om någon eller någras uppfattning. Om vi har två konstkännare som bedömer ett hädiskt verk olika, vem har då rätt? Och vad har det med det fira ordet eller rätten att framställa verket att göra?

Om man anser att priset för det fria ordet är för högt när människor dör i terrorattentat, har man inte förstått orsaken bakom ett terrorattentat. Det är sällan eller aldrig rondellhundar som attackerar oskyldiga människor. Det finns även ett principiellt problem med att låta samhället styras av önskemål från den intressegrupp som vidtar de mest drastiska åtgärderna.

Den som påstår att det inte är till någon nytta att utmana religion, speciellt inte eftersom folk blir kränkta på vägen, måste ta i beaktande att viss progression kommer den vägen, samt att känslan av att vara kränkt är subjektiv. Man kan säga eller göra saker som jag finner kränkande, utan det följer till att detta måste upphöra. Jag är t.ex. mot att hälla hallonsoda i cognac eller att vaska champagne, men tack och lov är människor olika.

onsdag 18 mars 2015

Woo-woo på Uppsala universitet

Idag släppte Uppsala universitet en nyhet om ett samverkansprojekt mellan naturvetenskap och religion. I inledningen påpekar man att "allt fler inser vetenskapens begränsningar". För mig som försökt att hålla mig i det skeptiska lägret under en tid, har jag lärt mig att "vetenskapens begränsningar" är ett uttryck som plockas fram inom pseudovetenskap och religion när en premiss ser ut att vara felaktig. Är man oförmögen att revidera sina föreställningar, måste man anta att det är hos verktyget problemet ligger. Så citerar man ärkebiskop Antje Jackelén:

"Det finns en bedräglig bild av oförenliga motsatser mellan tro och vetenskap som måste utmanas och problematiseras."

Om bilden av oförenliga motsatser är bedräglig, borde tro och vetenskap behandla sina hypoteser på liknande sätt. Så är verkligen inte fallet.

Om man inte kan betrakta världen med ett öppet sinne, utan håller fast vid hypoteser som både är grundlösa och ibland rentav orimliga, måste man förhålla sig till att dessa är till synes är falska. Kanske att vetenskapen har begränsningar? Kanske att den troende har en relation med en Gud som är så subtil att vetenskapen står handfallen inför den fingertoppskänsla som de troende har utrustats med för att detektera guden? Visst vore det skönt om varje till synes felaktig föreställning beror på att naturvetenskapen har sina begränsningar, men troligen är det inte så.

Uppdatering 2015-03-19: Läs gärna Patrik Lindenfors inlägg.

tisdag 17 mars 2015

Nya officiella siffror från Svenska kyrkan

Svenska kyrkan har publicerat förra årets faktiska siffror för medlemsutvecklingen, men valde i år att inte använda exakta siffror för in- och utträde. Istället säger man att "ca 48 000" lämnade kyrkan och att "drygt 8 000" aktivt valde att gå med. Det innebär att den aktiva förlusten rimligen är 40 000 personer, men på sin hemsida skriver man att förlusten är 60 000 personer. Tillåt mig citera (läst 2015-03-17):
"Totalt sett minskade antalet medlemmar i Svenska kyrkan med en procent från 6 360 000 till 6 300 000 medlemmar. Antalet aktiva utträden förra året är ca 48 000 personer vilket motsvarar 0,76 procent av medlemmarna 2014."
Och mycket riktigt, när jag jämför det totala antalet medlemmar som redovisades år 2013 (6 355 965) med det totala antalet medlemmar som nu redovisas (6 292 264) kan jag se att den totala förlusten är 63 701 personer. Detta ger oss följande diagram:

Medlemsutveckling i procent av befolkningen, 2004 till 2014:


Förändringar, 2004 till 2014:


Medlemsutveckling i antal, 1990 till 2014:

söndag 15 mars 2015

Avsnitt 119 av Radio Houdi pratar vi bl.a. om VoF

I avsnitt 119 av Radio Houdi diskuterar vi skepticism, inte minst föreningen Vetenskap och Folkbildning. Lyssna här!


Dessutom måste jag tipsa om en stor favorit när det gäller religionskritik. Se gärna TheraminTrees senaste YouTube-klipp betitlad seeing things (20 minuter).

fredag 13 mars 2015

Sveriges Radio och rasisthaverierna

Idag publicerar Borås Tidning en gästkrönika som undrar vad som händer på Sveriges Radio, en fråga som vi borde ha ställt för länge sedan. Ametist Azordegan skickar nazistanklagelser omkring sig, Susanna Einerstam vantolkar statistik (och blir "bedrövad" för att hon ifrågasätts), Alexandra Pascalidou förolämpar en debattdeltagare och Alice Teodorescu kallas "husblatte" i Tankesmedjan i P3. Och så har vi inte minst Kakan Hermansson, denna lättsinnighetens gigant. Tillåt mig citera Andreas Johansson Heinö:
"Rekordet i grova och omdömeslösa uttalanden innehar annars P3-programledaren Kakan Hermansson som twittrade att ”Det var ett jävla tjat om Malexander. Palla när snuten tycker synd om sig själv”. Då klargjorde Sveriges Radio i ett pressmeddelande att Hermansson efter samtal nu förstod SR:s regelverk, och att hon fick vara kvar med hänvisning till att hon bidrog till ökad mångfald i P3. Inte ett ord om kompetens nämndes. Hanteringen var direkt förolämpande, mot alla inblandade."
Inte ens Sveriges Radio själva kan stå bakom Kakan Hermansson, utan insinuerar att hon skulle vara inkvoterad! Jag minns att jag nöp mig i armen när jag läste detta. För en recap på Kakan Hermansson, läs gärna Cattas text från 3/9 förra året.

Och som en liten bubblare, minns ni listan över "manliga kränkta författare som varit så kränkta att dom [sic] tagit livet av sig" på Knyckare i P3's hemsida? Inget är väl så roligt som att skoja om psykisk ohälsa som leder till självmord?

Den 17:e februari fick Israels premiärminister frågan om judars ansvar för antisemitism. Vi kan alltså konstatera att inte heller Helena Groll kan skilja på staten Israel och på anhängare av judendomen när hon bedriver victim blaming.

Och så idag, fredag, fick kristdemokraternas tillträdande partiledare Ebba Busch Thor frågan om evolutionsteorin bör läras ut "som teori eller som faktum". Varför denna kuggfråga? Om jag skulle få frågan, så skulle jag förklara för Sveriges Radios journalist vad en teori är i detta sammanhang. Pärlor för svin kan tyckas, men man bör respektera sina lyssnare så pass mycket att man inte ställer kuggfrågor till sina meningsmotståndare i syfte att ställa dem i dålig dager. Detta säger jag i egenskap av politisk meningsmotståndare till Busch Thor.

Sveriges Radio är allas vår angelägenhet, och med tanke på hur långt detta har fått skena iväg, så hoppas jag på transparens i arbetet att få tillbaka maskineriet på banan. Det är svårt att vara rolig genom leverera rasistskämt, och det Sveriges Radio har levererat är snarare licensfinansierade skämt som varit rasistiska utblandat med diverse rasistiska grodor.

onsdag 11 mars 2015

Varför finns det apor idag?

En gammal favorit som bubblar upp på evolutionsteori.se med jämna mellanrum, är frågan om varför det finns apor idag.



Om du till äventyrs fortfarande inte prenumererar på min kanal, gör det!

måndag 9 mars 2015

Du har troligtvis inte genomskådat Hitchens

Jag minns debatten mellan Dr. William Lane Craig och Christopher Hitchens, som handlade om Guds existens. Den spelades in år 2009 och dök upp på YouTube år 2011. Detta speciella tillfälle år 2009 råkade föregå tidpunkten då Craig lärde sig vad ordet ateist betyder. Jag klandrar honom inte - mycket få personer vet vad ateism är, och teologer utmärker ofta som särskilt omedvetna.

Craig lägger en invändning att drygt 79 minuter in i debatten, att Hitchens verkar använda ordet ateist i bemärkelsen "utan Gud", och om man använder den definitionen så skiljer man inte på olika orsaker bakom icke-tro. Både biologer och programmerare har god vana med klassificeringssystem. Vi kan snabbt se att Craig har en poäng i sin invändning, även om han rent tekniskt har fel. Låt mig försöka illustrera detta.

Om jag stoppar ner en kulspetspenna i bröstfickan, och påstår att jag har en penna i bröstfickan, så har jag inte varit speciellt tydlig. Hur dispenserar den bläcket till pappret? Finns det ens bläck i pennan? Trots att jag rent tekniskt har rätt när jag säger att jag har en penna i bröstfickan, kan jag ha orsakat irreparabel förvirring.

Precis detta får Craig erfara. Varför tror inte ateisten på Gud? Hatar han Gud? Har han haft en olycklig barndom? Hur kan det komma sig att inte en intelligent och välutbildad person inte tror på Gud?

En YouTube-användare - DPMosteller - rycker ut till Craigs försvar, och lägger ut texten om problemet med Hitchens. Spetsa öronen, för inget betyder banbrytande filosofi som ett anonymt YouTube-konto med avstängd kommentarsfunktion.



Craig klagade alltså över att Hitchens använder ordet ateist för att beskriva någon som inte tror på Gud, men när Hitchens blir konfronterad med detta, påpekar Hitchens att ateism utgör positionen att ett påstående inte är sant - "Gud finns". Detta kan endast antas vara korrekt under förutsättningen att vi pratar om personer som konfronterats med gudshypotesen, men jag tänker låta detta passera eftersom Hitchens gjorde uttalandet i en sådan kontext.

DPMosteller påpekar att teism är sant om ateism är falskt, och tvärt om, och mitt huvud värker. Man blir inte teist för att Gud finns, utan för att man tror det. Ateismen är sann, även om varenda gudomligt väsen människan någonsin hittat på skulle finnas. Det är inte speciellt svårt för Craig att säga att "om Gud inte finns, så har det dessa och dessa konsekvenser", men han dristar sig till att säga att "om ateismen är sann". Jag vet inte om vi har att göra med idolskap eller Dunning-Kruger, men om kommentarsfältet vore öppet på klippet, skulle färre frestas av att tro att Craig sätter Hitchens på plats.

Ordet ateism betyder just inget. Det är inte ens relevant i ett sällskap där man inte tror på Gud. Personer som är ateister kan vara ateister av många olika skäl - ordet är väldigt brett. Även Gudstroende sympatiserar med denna hållning, och pratar sällan om icke-tro på hinduismens gudar - ett kontext behövs för att frågan över huvudet taget ska vara relevant. Men när deras egna gudstro kommer på tal, känner de manade att anta sin andra standard, där frånvaro av tro inte räcker som definition. Denna gång var det DPMosteller som tog en för teamet.

söndag 8 mars 2015

Hur länge får du betalt?

Hur länge får du betalt? En kort kommentar om 15:56-rörelsen.


Prenumerera gärna på min YouTube-kanal!

Radio Houdi avsnitt 118

I avsnitt 118 av Radio Houdi får du bl.a. höra när banankillen Ray Comfort förlorar hundra dollar. Mycket nöje!


fredag 6 mars 2015

Att vara religiös har sina fördelar

Ibland bedöms gärningar olika beroende på vem det är som begår gärningen. Detta är blott något jag konstaterar, inte något jag framhåller som ett problem. Vad värre är, så finns det en föreställning om att Sveriges största livsåskådning, icke-religiös humanism, existerar på samma förutsättningar som andra (religiösa) livsåskådningar, men så är inte fallet. T.ex. så betalar staten för att vidskepliga livsåskådningar ska spridas under epitetet "bistånd", en förmån som inte naturalistiska livsåskådningar kan avnjuta, för när det gäller SST, den statliga myndigheten som ansvarar för bidrag till trossamfund, så är det reglerat i lag att humanister ska klara sig utan - av de 22 samfunden som är berättigade att ansöka är 19 kristna, 1 muslimsk, 1 judisk och 1 buddhistisk.

Från Sveriges största livsåskådning till Sveriges största livsåskådningsförbund. På Humanistbloggen svarar Ulf Gustavsson på det konkreta påståendet att Svenska kyrkan är en aktör på samma premisser som alla andra, en osanning som spridits av bl.a. ärkebiskop Antje Jackelén. Tillåt mig citera Gustavsson:
  • Det finns en speciell lag som reglerar Svenska kyrkans verksamhet.
  • Staten administrerar inbetalningen av medlemsavgifter till kyrkan, utan kostnad för Svenska kyrkan.
  • Staten ger ett speciellt bidrag till kyrkans kulturhistoriska byggnader.
  • Staten uppdrar åt Svenska kyrkan att begrava alla medborgare (en verksamhet som inte upphandlas som annan offentlig verksamhet).
  • Staten har en speciell myndighet, Nämnden för statligt stöd till trossamfund, som delar ut bidrag och informerar om trossamfundens verksamhet.
  • Statschefen måste enligt lag följa den trosuppfattning Svenska kyrkan representerar och Statschefen och hans familj marknadsför denna trosuppfattning genom sina ceremonier och högtider, vilka är en del av statens verksamhet.
  • Riksdagen informerar endast om Svenska kyrkans samling inför riksmötets öppnande.
Givet att Jackelén vet något om den organisation hon representerar, mörkar hon generat att hon talar från den gräddfil hon befinner sig i. Var är maktanalysen? Vi brukar prata om både ateisters låga anseende och den systematiska diskrimineringen av ateister i USA, trots att vi har väldigt svårt att få Svenska kyrkan att ens ställa upp på att prata om hur de är föremål för positiv diskriminering här hemma. En diskriminering som till viss del sker på bekostnad av andra religiösa livsåskådningar, och till stor del sker på bekostnad av naturalistiska livsåskådningar.

Avslutningsvis vill jag citera Patrik Lindenfors på Aftonbladet Debatt från 2/3:
"Föreställ dig att du är offer för en väpnad konflikt i Afrika. Kriget har slagit sönder byn där du bodde och du har flytt med dina barn till ett flyktingläger.
När du hämtat dig från chock och matbrist upptäcker du att de människor du fått hjälp av alla bär samma S-formade märke. Under tiden du inte kunnat sköta om dina barn har de fått gå i en skola där man börjar varje morgon med att berätta om den onde rymdhärskaren Xenu. Eftersom du har en annan religion känns det obehagligt med den religiösa indoktrineringen. Men den som svälter kan inte vara kräsen – man får vackert buga och tacka för det som bjuds."
Scientologi med sin rymdhärskare Xenu tenderar att uppfattas av en kristen som kristendom med sin Gud uppfattas av ateister. Som lök på laxen råkar ateism dessutom vara förenat med dödsstraff i 13 länder.

Xenu skapade människan enligt scientologerna.

Jahve skapade människan enligt de kristna.

onsdag 4 mars 2015

Är Gud naturlig eller övernaturlig?

Idag försöker jag besvara frågan om Gud är naturlig eller övernaturlig.

måndag 2 mars 2015

Kritisera religion för att röra upp galenskapen

Igår skrev professor Bo Rothstein på DN Debatt att religionen inte bidrar till något bättre samhälle. Med hänvisning till World Value Study säger Rothstein att man med trygghet kan säga att religion snarare går hand i hand med en låg moralisk standard. Detta rimmar dåligt med den grundlösa men väldigt populära föreställningen att "det är människan som är problemet, inte religionen", men om man undersöker frågan så ser man alltså att det finns skäl att vara nyanserad i frågan.

Idag får Bo Rothstein svar på tal. Teologen Joel Halldorf har hittat felaktigheter i Rothsteins resonemang. Han har blandat ihop kausalitet och korrelation, han har missförstått "komplexa historiska och sociologiska samband" och han har generaliserat. En imponerande utläsning, kan tyckas, men den som läser Rothstein text utan att vara bakbunden av (den felaktiga) föreställningen om religioners ofelbarhet, ser att invändningarna var förutsedda, min emfasering:

"En given invändning mot detta resonemang har länge varit att människor som lever under svåra förhållanden i sin desperation har större anledning att vända sig till religionen. Denna invändning har emellertid nyligen slagits i spillror av undersökningar från det ekonomiskt välmående USA."

Denna gång avstår jag att gnälla på teologer som yrkeskår, och vänder mig istället till en annan replik som DN Debatt publicerade idag. Elimkyrkan pastor Stefan Swärd, doktor i statskunskap. Jag gissar att "pastor" är ett större problem än "doktor" i Swärds fall. Poängen som Swärd vill få fram är att eftersom religion är bra, så kan inte religion ha några negativa konsekvenser. Men så kommer det som "doktor Swärd" garanterat skulle protestera om han inte vore förblindad av "pastor Swärd": Sekularister och ateister är historiens värsta massmördare, min emfasering:

"Det har ju också funnits ett antal ateistiska regimer i modern tid, unikt i ett historiskt perspektiv. Dessa sekulära och ateistiska regimer har utmärkt sig som världshistoriens värsta massmördare, jag tänker till exempel på Maos Kina och Stalins Sovjetunionen, för att inte tala om dagens Nordkorea. Kan man därmed hävda att ateism leder till massmördande? Christer Sturmark skulle nog protestera mot ett sådant kausalt tänkande."

Nu vill jag be om ursäkt för att min kritik är trivial, men vad gör man när repliken är så vansinnigt trivial?

Christer Sturmark skulle protestera av samma skäl som Stefan Swärd, om det inte vore för ytterligare en negativ konsekvens av religionen, nämligen vurmandet för personliga föreställningar. Ateister har ett gemensamt med aenhörningister, och det är att de inte tror på ett specifikt övernaturligt väsen. Ateister tror inte på någon gud, aenhörningister tror inte på några enhörningar. Oavsett varför man inte tror på Gud, så kan ateister hitta stöd för premissen att Gud är påhittad genom att studera Bibeln och ta del av forskningen om dess ursprung. Oavsett varför man inte tror på enhörningar, så kan aenhörningister hitta stöd för premissen att enhörningar är påhittade genom att studera den mytens ursprung (och den troliga kopplingen till narvalen). Problemet med att koppla frånvaron av en tro till ondska, är givetvis att det alltid går att hitta ett väsen som varken Josef Stalin eller Stefan Swärd tror på. Enhörningar? Det stora problemet med Stalin var föreställningarna han hade, inte föreställningarna han saknade.

Och igen, det finns mer sofistikerade argument att ta upp - don efter person.

Uppdatering 2015-03-05: Slutreplik från Bo Rothstein.

söndag 1 mars 2015

Radio Houdi avsnitt 117!

I avsnitt 117 av Radio Houdi pratar vi bl.a. om trummisar och Leonard Nimoy. Mycket nöje!


Titta även gärna på mitt senaste klipp om färger, eller varför inte lite kristen sexskola med Christer Åberg? ;-)