Newtonbloggaren och NO-läraren konstaterar att vetenskapen
gör fel, när teorier står i strid med just hans personliga tro. Är man kristen
och accepterar vetenskap, är man helt enkelt en dålig kristen. Han skriver:
Jag vill utmana dig som läser detta att inte kompromissa med
evolutionen. Våga istället lita på att Gud faktiskt har uppenbarat sanningen
genom Bibeln och bevarat den för att vi ska ha en chans att veta hur allt
ligger till. Bibeln är som naturvetenskapens facit. Du behöver inte låta dig
bekymras av alla till synes okrossbara motargument – det är bara rökridåer –
utan kan tryggt vila i att Gud har bra svar att ge till dem som söker. Varje
naturvetenskaplig upptäckt vittnar om Skaparen. Låt inte dem som är motståndare
till Gud få ha ensamrätt på att tolka dessa upptäckter. Vi behöver inte alls
kapitulera för naturvetenskapen – det vore totalt onödigt! Vi kan istället dra
nytta av naturvetenskapen. Du har Skaparen på din sida, därför törs du gå emot
strömmen!
Bibeln säger inget om evolutionens frånvaro, utan ger lite
olika mer poetiska alternativ vill evolutionsteorin. Vad det exakt betyder,
beror helt på vem som läser bibeln. En ateist kanske avfärdar
skapelseberättelser som ett exempel på trosföreställningar från bronsåldern. En
mindre fundamentalistisk kristen kanske antingen håller med, eller menad att
det är en romantisk omskrivning av vad som verkligen hände. Våra skolbarn får
höra från Johannes Axelsson att detta är rimligt att hålla för sant.
Behöver en troende försvara sig inför skeptiker? Nej. Alla
har rätt till sina egna åsikter. Alla har rätt till sin egen fakta. Faktum är
att en av anledningarna till varför jag föraktar kristendomen, är just att jag
inte anser att tankebrott är ett brott, och därför inte sympatiserar med idén
om en kosmisk diktator som vet vad du tänker. Men när man börjar påstå saker,
så kan man faktiskt inte skydda sig bakom sin rätt till sin egen fakta, eller
för all del, sina egna föreställningar.
I samma text skriver Axelssons att evidensen för
evolutionsteorin visade sig vara bluff, något som Peter Lundin ifrågasätter. En
annan person, "Anders", svarar:
Peter. Hur länge och hur många gånger ska Newtonbloggaren
och andra behöva upprepa att evolutionsläran är en tolkning av vetenskapliga
fynd i grund och botten en tro.
Om denna "Anders" vore en elev till Axelsson, har
han då fortfarande rätt till sina föreställningar om hur verkligheten är
beskaffad? Robert Aschberg sätter ner foten efter att själv ha tittat på
Uppdrag Granskning. Helt rätt säger Aschberg att "kristen grund" kan
betyda lite vad som helst - kreationism eller inte - vilket inte direkt lugnar
oss som anser att en objektiv vetenskaplig grund vore lämpligt. En
styrelsemedlem i VoF frågar sig om skolpersonal över huvudet taget får vara
kristna, vilket knappast visar att man är intresserad av att diskutera frågan
på allvar. Men ingen kritik mot VoF, de har en psykolog på sin kontaktlista som
är redo att ta sig an dessa frågor på allvar.
Ingen vettig människa uppskattar att vetenskaplig konsensus
inte når skoleleverna förrän det passerat genom filtret vi kallar för "religiös
profil", och när informationen väl når fram, är den förvanskad till
oigenkännlighet. Vi har en socialminister som är kristdemokrat och en
folkpartistisk utbildningsminister (och dessutom heter Jan Björklund) vilket
gör att förutsättningarna för förbättring är direkt värdelösa.
Det är frestande att tänka att vetenskapliga skeptiker hade
bråkat mer om ämnet vore större. Trots allt tar evolution inte upp mer än ett
par timmar under hela högstadiet. Men som tidigare konstaterat, är jordens
ålder inte en fråga för biologin över huvudet taget, så frågan är verkligen
större än evolution. Att detta handlar om evolution, är bara ytterligare en av
kreationisternas lögner. Att både Jan Björklund och Johannes Axelsson får
behålla sina jobb, kastar en mörk skugga över våra barns framtid.
Hypotetisk-deduktiv metod börjar med ett antagande, men
slutar i ett försök att bekräfta antagandet. Det som skiljer vetenskap från religiös
tro, är att man över huvudet taget är intresserad av att titta på logiska konsekvenser
från sitt antagande. För vad hade då hänt med antagandet att Gud finns?
Bråket med Mats Selander fortsätter, trots att han försökte åberopa personangrepp för att komma undan. I min senaste replik, läs helst kommentar #3 från Johnny Lilja, för han summerar det bättre än jag.
Denna text publicerades ursprungligen på bloggen Tro skadar.
Det kommer kanske inte som någon överraskning att religiösa dogmer kan stå i vägen för förmågan att dra rationella slutsatser, och frågan om hur man ska förhålla sig till detta aktualiseras på allvar av “Newtonbloggaren” Johannes Axelsson, när han avslöjade att han levererar utbildning i skapelsetro för Umeå Kommuns räkning. Hur det egentligen ligger till med den saken kommer vi kanske aldrig att få veta, eftersom allt inte kan granskas hur som helst inom skolan. Grundskolan är under ständig bearbetning från krafter som vill påverka åt ena hållet, krafter som vill påverka åt andra hållet, och krafter som vill veta vad som verkligen händer. T.ex. föreningen Vetenskap och Folkbildning samt Humanisterna förespråkar utbildning baserad på vetenskaplig konsensus, medan de skapelsetroende värderar sin akademiska frihet högre – för att de inte håller med om konsensus. Just Axelsson skriver i ett inlägg som handlar om skapelsetro i skolan, att hans roll är att uppmuntra elevernas personliga ställningstaganden, vilket låter vettigt, men inte alls är helt okontroversiellt där eleven besitter en föreställning och vetenskaplig konsensus ligger någon annan stans. Skapelsetro och evolution.
När sakfrågan diskuteras förekommer ett antal debattknep, och ett välkänt grepp som används ganska framgångsrikt av skapelsetroende, är att säga att ateister och gudstroende utgår från olika världsbilder, och därför kommer till olika slutsatser. Anders Gärdeborn använder uttrycket “olika glasögon” i egenskap av den kreationistiska föreningen Genesis. Hemligheten är att detta grepp erkänner en övertolkning av data, men samtidigt påstår att vetenskapen också övertolkar, och att det då är en fråga om vem som har Gud på sin sida. Men när som helst när detta ifrågasätts, kommer konspirationstänket upp till ytan. Denna gång i en dialog i kommentarsfälten. Men låt mig först klargöra något:
Är det verkligen bara evolutionsteori som skapelsetroende inte accepterar? Nej. Just Axelsson är ungjordskreationist, vilket betyder att NO-utbildningen på Hannaskolan i Umeå kommer från en lärare som inte accepterar kosmologi eller geologi. Mycket energi har lagts på att riva ner paleontologi och radiometrisk datering. Och så händer det. “Man ska inte tro på allt som står på Wikipedia.” I en bisats ställs frågan att “om Wikipedia har fel, varför rättar du inte sidan?” Det går inte. Det skulle plockas bort direkt.
Vi låter utbildningen, som borde vila på vetenskaplig grund, skötas av personer som inte bara själva saknar tillit till vetenskapen, utan betraktar den gemensamma faktorn bakom “felaktiga påståenden” inom olika discipliner (geologi, kosmologi, paleontologi, biologi och fysik) bero på att vetenskapsmännen är ateister som sammansvärjt sig mot Gud. Detta kommer troligen inte erkännas utan lite omsvep, men läs Newtonbloggen och bilda dig en uppfattning. Det är ett sätt att engagera dig för framtida generationers kunskapsbas.
Men det är inte evolutionsteorin som är under angrepp. Det är vad geologin säger om jordens ålder, det är radiometrisk datering, det är kosmologi generellt, och vissa aspekter inom biologin. “Evolution” är ett samlingsnamn för sådant som är dåligt och ogudaktigt, men teorin accepteras faktiskt för det mesta. Peter Hadfield förklarar.
Följande ledarkrönika publicerades i Nerikes Allehanda 2012-04-29, där Lars Ströman skriver att Humanisterna försöker tysta en präst, Helle Klein.
I dagens tidning publicerades min replik på debattsidan under rubriken "Humanisterna är för den fria debatten".
Humanisterna är för den fria debatten
Tycka vad man vill om att Humanisterna vill ha ett utlåtande
från Domkapitlet kring att Helle Klein i
egenskap av präst kampanjar mot deras konkurrerande livsåskådning. Skulle
t.ex. Lars Ströman i egenskap av redaktör
kampanja mot en annan konkurrerande tidning, skulle säkert frågan komma även
där. Ströman vet att varken Humanisterna eller Svenska Kyrkan (SvK) har något
alls emot den fria debatten, därför blir jag lite besviken på att Ströman
uttrycker sig som om någon av sidorna försöker tysta den andre. Min uppfattning
är att det var fel av Humanisterna att över huvudet taget blanda in
Domkapitlet, vilket jag även uppfattar som ett Strömans budskap, och det kan
sägas utan en rökridå av censuranklagelser.
I texten ställer Ströman kristendom mot ateism, och
exemplifierar med religionskritiska citat från Humanisternas hemsida, men det
blir också missvisande. Jag, i egenskap av religionskritiker, samarbetar med
bl.a. troende kristna och andra religiösa i formuleringen av kritiken mot
religion. Citaten som Ströman använder handlar om problem med organiserad
religion, och problem med att begå övergrepp i religionens namn, och denna
kritik stämmer många troende kristna (och andra) in i. Du kan alltså ha en
gudstro, och erkänna förekomsten av (och problemet med) religiöst motiverat
våld.
Den uppfattning som Humanisterna och SvK inte delar, handlar
om livsåskådning, och gränsen går inte mellan tro och icke-tro på gudar. SvK
behöver inte ha någon extern fiende här, för i grund botten tolererar SvK andra
livsåskådningar. Det är till och med så att SvK rymmer olika livsåskådningar,
däribland Humanister. Om man kallar Humanister för ateister istället för
Humanister, tror inte jag att de gudstroende Humanisterna känner sig korrekt
representerade. Det finns till och med präster i SvK som är medlem i
Humanisterna. Och tror på Gud.
Jag stödjer Humanisternas kamp för kompromisslös
yttrandefrihet, Helle Kleins yttrandefrihet inkluderad. Den har hon utnyttjat till
att kalla avvikande åsikter för "att spy galla", vilket hon står i
sin fulla rätt att göra. Hennes ordval formar min syn på henne, och jag ogillar
att Humanisterna efterfrågar ett utlåtande, men att säga något annat än att
Humanisterna arbetar för allas rätt till sin uppfattning, och att uttrycka
dito, är inte att representera dem korrekt.
Anders Hesselbom
Religionskritisk debattör och medlem i Humanisterna
I en debattartikel i Smålandsposten från 2012-04-26 skriver Ingvar Gustafson att ungdomar är intresserade av religion och livsåskådningar.
Ungdomar frågar sig vad det kan finnas för mening med livet och vill gärna tro på något annat liv efter döden fastän det egentligen inte är märkvärdigare att vi inte finns efter döden än att vi inte fanns före födelsen. Massmorden i Oslo i somras och den pågående rättegången påminner om att alla kan drabbas av ond bråd död. Statsvetaren Magnus Hagevi har säkert rätt i att religionsintresset hos dagens ungdom också kan bero på den ökade invandringen och var en reaktion mot att deras föräldrageneration var och är den mest religionskritiska någonsin.
Idag fick artikeln ett... Ja, jag måste nästan använda Ulf Gustafssons beskrivning... Episkt svar. Kauko Antbacke lägger ut texten (mina emfaseringar). Mycket nöje!
Vad ska man tro på? Mänskliga spekulationer eller väletablerade naturlagar? (Även två andra naturlagar vilka är stjärnvittnen mot spontan självalstring) Sedan river Ingvar Gustafson sönder och samman hela sin egen evolutionslära som säger att allt är ständigt pågående utveckling. Men, det kan inte finnas någon utveckling om inget fanns före och inget finns efter! Vi gör ett tankeexperiment: En man ska vandra från Ystad till Haparanda. Han har en tärning med sig. Vid ett går han ett steg framåt, vid två går han ett steg bakåt, vid tre går han ett steg till vänster vid fyra går han ett steg till höger, vid fem och sex står han stilla. När kommer han till Haparanda? Aldrig!
Alltså - evolutionsteorin i praktiken. Evolutionsteorin är en röra av filosofi och vetenskap. Det enda som ateisten har som en urusel stötta för sin tro. Tala om hjärntvätt, vidskepelse!
Av frukterna känner man trädet - som är ett beprövat ordstäv. Ateisterna lämnade 100 miljoner döda efter sig på grund av sin livsfientliga förljugna ideologi. Bara i Ryssland 20 miljoner men Soltjenitsyn ökar det till 25 miljoner! Detta har väl inget med humanism att göra! Tolerans? Åsiktsfrihet? Livsmening? Inget av dessa. Bara en människa utslängd i ett kallt universum (-273 grader C där inga atomer rör sig) utan ändamål, utan mening!
Gustafson önskar mera plats för humanisterna i skolan. Varför? Skolan är ju redan en bra rekryteringsbas för den organisationen.
En vanlig uppfattning är att vetenskap och kristen tro legat i en ständig historisk konflikt med varandra. De är oförenliga, som olja och vatten. Kyrkan har alltid motverkat vetenskap och rationalitet, och istället främjat intolerans och anti-intellektualism. Galileis konflikt med kyrkan och darwinismens konflikt med kreationism ses som exempel som illustrerar den kristna trons antivetenskapliga natur. Därför är kyrkan en farlig kraft för kulturen, i alla fall om den får för stort inflytande. Detta basuneras ut av den så kallade nyateistiska rörelsen, men har under lång tid närmast tagits för given som en självklarhet i stora delar av vår kultur.
Problemet är bara att detta konfliktscenario är en historisk myt. Relationen mellan kristen tro och vetenskap har historiskt sett präglats av harmoni och ofta av ömsesidigt stödjande. Detta är något som vetenskapshistoriker har vetat ett bra tag nu, men det har inte fått något genomslag i vår kultur.
I en text på Newsmill uppmanar Jessica Schedvin, Henrik
Forsner och Staffan Betnér oss att göra gemensam sak med troende i kampen för
ett fritt samhälle, och påpekar korrekt att frikyrkan gick i framkant när det
gäller sekulariseringen av Sverige. Men det är väl inte riktigt den kampen som
förs idag? Det är inte Guds Män som arbetar för sekularisering idag. Vi lever
inte i det universum där Tuve Skånberg argumenterar mot religiösa friskolor. Det
är andra krafter. Det finns givetvis religiösa som delar Humanisternas kamp för
yttrandefrihet och religionsfrihet - de är en majoritet - men det beror bara på
att de inte är tillräckligt entusiastiska i sin religiositet, utan även
sympatiserar med traditionella humanistiska värderingar. Precis som Schedvin,
Forsner och Betnér, konstaterar Sean Hannity att religion inspirerar till
mycket gott, vilket Christopher Hitchens besvarar.
För min del finns ingen utsträckt hand till religion. Jag
respekterar alla människor, men när det kommer till föreställningar anser jag
att evidens är en faktor - empirisk
eller deduktiv. Kärleken till sina medmänniskor har verkligen något gemensamt
med kärleken till Gud, genom att den inspirerar till goda gärningar, men
därefter tar likheterna slut. Precis som när det kommer till frågor om medicin
eller kosmologi, förtjänar mer korrekta föreställningar än försanthållandet av
övernaturliga väsen större respekt, och är mer användbar. Det sämsta exemplet
på att frikyrkorna ligger i framkant, måste vara att Norrmalmskyrkan var först
med att acceptera samkönade vigslar, för det var där kampen slutade, i slutet
på 00-talet. På vilken sida kämpade kyrkan i denna kamp? Vi pratar om en kamp
som bedrivits på allvar under hela 1900-talet, och ett framsteg från 2009. Vi
ska vara glada för varje troende som ställer sig i det humanistiska lägret, men
vi ska också erkänna att krigsguden Jahve är en del av problemet.
Ateister identifierar sig inte som en grupp, och föreställningar
om att ateister är en grupp, kommer alltid från religiösa som själva ser en
grupptillhörighet i sin religion. Att det över huvudet taget finns ett namn för
att inte besitta en specifik föreställning, beror på en motreaktion på att
besittandet av föreställningen betraktas som en norm. Ateister möts så sällan,
men det uppmärksammas flitigt när så väl händer. Så här reagerar islamister på
ett 2012 års Atheist Convention i Australien: Atheists chant at Muslimprotesters - 2012 Atheist Convention
Islamisterna själva träffas organiserat betydligt oftare,
och när de väl störs är det aldrig, alltså verkligen aldrig, något
"ateistiskt motiv" bakom motaktionen. Det är i princip alltid
religiöst och/eller politiskt motiverade människor. Men alltså aldrig
a-religiöst motiverade människor. Undrar hur länge vi får vänta innan vi ser
någon med skylten "Väx upp, gudar finns inte på riktigt!" försöka
störa ett möte? Eller kasta en tomat? Att bara får säga vad som helst, är utmaning nog för icke-troende, och
yttrandefrihet betraktas som ett problem i tämligen liberala land, som t.ex.
Danmark.
Ateisters meningsmotståndare menar att även ateister är militanta,
och det amerikanska uppslagsverket för religiöst förvirrade, Conservapedia,
lägger ut texten rejält kring militant ateism, och exemplifierar med Richard
Dawkins som militant ateist. Även Christopher Hitchens nämns, och stora
ansträngningar görs för att koppla båda dessa till leninistisk kommunism. Ändå
blir det uppenbart att "militant" betyder helt olika saker när man
pratar om religiösa och icke-religiösa, då den ena insinuerar terrorism, och
det andra insinuerar tankefrihet.
Så varför ska ni som är muslimer kritisera detta fenomen som
endast förekommer bland extremisterna? Ja, vem ska annars göra det? Det är eran
klubb, och ateister ska inte ensamma vara samhällets förnuftiga röst.
För någon tid sedan fick vi läsa om sk aggressiva ateister. Man ojar sig över Richarrd Dawkins mm kritik om religioner och teism. Reklamer på bussar om att gud troligtvis inte finns och evenemang som att byta biblar mor porr tidningar upplevs som starkt kränkande. Men är det inte egentigen så att det är teisterna som är mer och mer aggressiva nuförtiden?
Denna text publicerades ursprungligen på bloggen Tro skadar:
I USA finns muséer som på fullaste allvar menar att
bibeltolkning är rätt väg att gå för den som vill förstå fenomen som
dinosauriefossil, och som pedagogiskt och prydligt presenterar sina argument
som ligger bakom slutsatsen att jorden är några tusen år gammal, och att
människor levde tillsammans med dinosaurier. Jordens ålder står faktiskt inte i
bibeln, men en tolkning från en religiös auktoritet har gjort att en ung jord
blivit konsensus bland ortodoxa dogmatiker.
Kristna vetenskapsauktoriteter (alltså inte vetenskapsauktoriteter som är kristna,
utan just kristna vetenskapsauktoriteter)
har justerat den vetenskapliga metoden till att anpassa bevisen till sin gudomliga slutsats istället för att
försöka följa bevisen oavsett var de leder. Ett bra exempel på denna skillnad
är hur vetenskaplig konsensus rört sig från en ung jord till en miljarder år gammal
i samband med att ny evidens blev tillgänglig genom förfinade metoder. Vägen
från skapelse till evolution det mest typiska exemplet på resa som lämnade den
ortodoxa dogmatikern i kölvattnet, och "newtonbloggaren" den kanske
mest aktuella manifestationen av detta.
Om du inte är den som ska föra kunskap vidare till nya
generationer, kan man tycka att en felaktig föreställning om att vara skapad
inte är så farlig, men evolutionsteorin är inte bara teorin som förklarar
arternas mångfald, den förklarar även fenomen som t.ex. antibiotikaresistens.
Kreationister argumenterar gärna att evolution inte är förklaringen bakom
resistensutveckling, men faktum är att evolutionsteori bär just en sådan
förklaring medan påståendet att vi är skapade, över huvudet taget inte är en
teori. Föreställningen att vi är skapade, bär inget förklaringsvärde alls. För
något alls.
Att placera sitt barn på en kristen skola, där religionen
inte stannar vid religiösa föreställningar, utan även inkorporerar kristen
vetenskap, är att beröva barnen rätten till tillgång till fungerande
förklaringsmodeller och ett egenmäktigt förfarande mot barnen. Att låta skolor
vara ickekonfessionella, berövar inte något från någon. Utrymme för religion
finns ändå, genom föräldrars påverkan, kyrkor, barntimmar, söndagsskola,
konfirmationsundervisning, och mycket, mycket mer. Det sekulära Sverige är
moget att lämna Gud utanför utbildningssystemet.
Vår hunger att ständigt vilja ha våra föreställningar bekräftade får oss att gladeligen äta skit. Det behöver inte ens vara speciellt snyggt förpackat, bara det bekräftar våra föreställningar. Detta kanske du läst någonstans:
Professor : You are a Christian, aren’t you, son ? Student : Yes, sir. Professor: So, you believe in GOD ? Student : Absolutely, sir. Professor : Is GOD good ? Student : Sure. Professor: Is GOD all powerful ? Student : Yes. Professor: My brother died of cancer even though he prayed to GOD to heal him. Most of us would attempt to help others who are ill. But GOD didn’t. How is this GOD good then? Hmm? (Student was silent.) Professor: You can’t answer, can you ? Let’s start again, young fella. Is GOD good? Student : Yes. Professor: Is satan good ? Student : No. Professor: Where does satan come from ? Student : From … GOD … Professor: That’s right. Tell me son, is there evil in this world? Student : Yes. Professor: Evil is everywhere, isn’t it ? And GOD did make everything. Correct? Student : Yes. Professor: So who created evil ? (Student did not answer.) Professor: Is there sickness? Immorality? Hatred? Ugliness? All these terrible things exist in the world, don’t they? Student : Yes, sir. Professor: So, who created them ? (Student had no answer.) Professor: Science says you have 5 Senses you use to identify and observe the world around you. Tell me, son, have you ever seen GOD? Student : No, sir. Professor: Tell us if you have ever heard your GOD? Student : No , sir. Professor: Have you ever felt your GOD, tasted your GOD, smelt your GOD? Have you ever had any sensory perception of GOD for that matter? Student : No, sir. I’m afraid I haven’t. Professor: Yet you still believe in Him? Student : Yes. Professor : According to Empirical, Testable, Demonstrable Protocol, Science says your GOD doesn’t exist. What do you say to that, son? Student : Nothing. I only have my faith. Professor: Yes, faith. And that is the problem Science has. Student : Professor, is there such a thing as heat? Professor: Yes. Student : And is there such a thing as cold? Professor: Yes. Student : No, sir. There isn’t. (The lecture theater became very quiet with this turn of events.) Student : Sir, you can have lots of heat, even more heat, superheat, mega heat, white heat, a little heat or no heat. But we don’t have anything called cold. We can hit 458 degrees below zero which is no heat, but we can’t go any further after that. There is no such thing as cold. Cold is only a word we use to describe the absence of heat. We cannot measure cold. Heat is energy. Cold is not the opposite of heat, sir, just the absence of it. (There was pin-drop silence in the lecture theater.) Student : What about darkness, Professor? Is there such a thing as darkness? Professor: Yes. What is night if there isn’t darkness? Student : You’re wrong again, sir. Darkness is the absence of something. You can have low light, normal light, bright light, flashing light. But if you have no light constantly, you have nothing and its called darkness, isn’t it? In reality, darkness isn’t. If it is, well you would be able to make darkness darker, wouldn’t you? Professor: So what is the point you are making, young man ? Student : Sir, my point is your philosophical premise is flawed. Professor: Flawed ? Can you explain how? Student : Sir, you are working on the premise of duality. You argue there is life and then there is death, a good GOD and a bad GOD. You are viewing the concept of GOD as something finite, something we can measure. Sir, Science can’t even explain a thought. It uses electricity and magnetism, but has never seen, much less fully understood either one. To view death as the opposite of life is to be ignorant of the fact that death cannot exist as a substantive thing. Death is not the opposite of life: just the absence of it. Now tell me, Professor, do you teach your students that they evolved from a monkey? Professor: If you are referring to the natural evolutionary process, yes, of course, I do. Student : Have you ever observed evolution with your own eyes, sir? (The Professor shook his head with a smile, beginning to realize where the argument was going.) Student : Since no one has ever observed the process of evolution at work and cannot even prove that this process is an on-going endeavor. Are you not teaching your opinion, sir? Are you not a scientist but a preacher? (The class was in uproar.) Student : Is there anyone in the class who has ever seen the Professor’s brain? (The class broke out into laughter. ) Student : Is there anyone here who has ever heard the Professor’s brain, felt it, touched or smelt it? No one appears to have done so. So, according to the established Rules of Empirical, Stable, Demonstrable Protocol, Science says that you have no brain, sir. With all due respect, sir, how do we then trust your lectures, sir? (The room was silent. The Professor stared at the student, his face unfathomable.) Professor: I guess you’ll have to take them on faith, son. Student : That is it sir … Exactly ! The link between man & GOD is FAITH. That is all that keeps things alive and moving. P.S. I believe you have enjoyed the conversation. And if so, you’ll probably want your friends / colleagues to enjoy the same, won’t you? Forward this to increase their knowledge … or FAITH. By the way, that student was EINSTEIN.
Vi har öppnat skallar i år och dar, och vi vet mycket väl att det finns en hjärna där. Eftersom vi vet vilken funktion den har, behöver vi inte direkt se hjärnan, för att förstå att den finns där hos t.ex. professorn. Detta tar vi inte på tro, detta tar vi på kunskap och beprövad erfarenhet. Givetvis.
I senaste avsnittet av Radio Houdi diskuterar vi bl.a. Helle Kleins medverkan i Betnér direkt. Lyssna på ett smakprov nedan, eller på hela programmet här.
Samuel Varg Thunberg är en illusionist med en mycket välbesökt blogg. Där skriver han om lite av varje. Det blir mycket teologi. Men det blir också en del skepticism och lite vetenskap. Den dörren är nämligen inte heller stängd. För mig är vetenskap och religion i mångt och mycket konkurrenter till varandra, men Samuel lever med detta, till synes med bravur. Jag blev nyfiken på hur han resonerar, så jag hörde av mig och undrade om jag fick ställa några frågor.
A: Hur svarar du en person som betraktar sin tolkning av
bibeln som ett rättssnöre, och därför fördömer t.ex. homosexualitet?
S: Homosexualitet är ett modernt ord och finns inte med i
Bibeln. Däremot nämns det "en man som ligger med en man så som han ligger
med en kvinna" i Gamla testamentet och Nya Testamentet nämner i
Romarbrevets första kapitel att män och kvinnor kan "ge upp sitt naturliga
umgänge". Texten från GT är vida omdiskuterad och den är inte helt enkel
att tolka. Vad menas egentligen med att ligga med en man så som man ligger med
en kvinna? En tolkning av texten är att en man inte skall ta kvinnans roll i ett
samlag (d.v.s. undergiven) och att det är skamligt. Men allt detta är rena
spekulationer och jag väljer att inte lägga något större värde vid den texten
över huvud taget. Att så många kristna handplockar den versen tycker jag är
märkligt eftersom så mycket andra verser från GT stryks i deras Bibeltolkning.
Romarbrevets texter är lika komplexa de. Att det skulle röra sig om samma sak
som det vi idag kallar homosexualitet är de flesta som kan något om kontextuell
bibelläsning. Det "fenomenet" var inte något aktuellt på den tiden.
Däremot var det inte ovanligt med s.k. gossekärlek där äldre män hade unga män,
eller pojkar, som en älskare. Det kan vara detta Paulus vänder sig emot.
Kvinnornas naturliga umgänge är svårare. Jag ser det nog som ett slags socialt
skydd för kvinnan eftersom hon på den tiden inte hade några rättigheter och om
flera kvinnor skulle bo ihop utan en man så skulle de vara oerhört utsatta,
utan inkomst osv. Så Paulus kan värna om en kärnfamiljen p.g.a sociala
konsekvenser.
Det var bara en tolkningsmöjlighet jag la fram. Så jag
svarar med att det finns gott om tolkningar som stöder tanken på att
homosexualitet inte är fel.
A: Blir inte problemet då ett problem med hela boken,
eftersom kontext kan användas både för att förstärka och förkasta? Samma ord
kan någon annan använda som belägg för att homosexualitet alltid är helt
förkastligt.
S: Självklart är det så. Samtidigt kan fakta alltid vridas
och vändas på så att det passar ens egen tolkning. T.ex. så har
utvecklingsläran använts och lärts ut på ett felaktigt sätt som en ursäkt för
såväl socialdarwinism som kreationism. Vad som behövs är en uppmuntran av
kritisk granskning av såväl heliga skrifter som vetenskapliga teorier. Då
kommer den som vill vara objektiv i sin bedömning få en förståelse för att man
inte kan säga "Bibeln fördömer homosexualitet" med lika stor säkerhet
längre lika lite som någon som förstår evolutionsteorin kan påstå att den
uppmuntrar till rasism.
A: Finns det något i gamla testamentet som du anser att man
bör försanthålla, helt enkelt på grunden att det står där?
S: Det beror på vad man menar med att hålla för sant. Jag
tycker att vi ska betrakta det som sant på det sättet att vi kan lära oss något
utifrån dess texter. De behöver inte vara sanna i, i bokstavlig mening, för att
vi ska kunna få ut något av vad som står.
Men visst finns saker som är sant. Budorden (det står aldrig
att det är 10 budord) får jag nog säga är sanna. Det är aldrig rött att döda
någon eller att vara otrogen. Det anser jag.
A: Kan man inte lika gärna säga att budorden bevisar att
boken bara är en bok? Det första budet betyder inget för en ateist, att det är
ogynnsamt för människan att vi slår ihjäl varandra visste vi redan innan, och
andra basala saker saknas, men vi vet ändå att de är fel, t.ex. att barn ska
behandlas respektfullt och inte egenmäktigt.
S: Det är "bara en bok". Eller rättare sagt: en
samling av böcker. Men att räkna bort ett så viktigt historiskt dokument som
påverkat hela vårt samhälle är göra sig blind för vår egna historia. Och vet vi
inte våran historia så vet vi inte vilka vi är idag - oavsett om man är kristen
eller ateist.
A: Hur ser du på ambitionen att göra vetenskap av frågan om
Guds existens, så som apologeten William Lane Craig? Tycker du att han har en
poäng?
S: Craig är väldigt intelligent och han verkar kunna sin
sak. Men jag tycker inte att man ska göra vetenskap av Gud. Detta är reducera
ett potentiellt väsen av den magnituden till något vi kan mäta eller väga. Gud
(om H*n nu nu finns) är bortom det förklarliga. Dock tror jag att H*n har
skapat ett fullt naturligt och förklarbart kosmos - detta kan vi utforska.
Sedan kan man diskutera om detta kosmos kan säga något om dess Skapare.
A: Min erfarenhet är att agnostiker sällan förmår att hålla
isär tro och vetande, utan bedömer Guds existens utifrån sin föreställning om
evidensläget. Kan du som troende göra denna särskiljning?
S: En vetenskaplig förklaring på ett visst fenomen är inte
en bortförklaring av en eventuell bakomliggande agent som orsakat fenomenet i
sig. Bara för att vi vet precis hur barn kommer till så är det nog få kristna
som skulle säga att ett barn inte är ett mirakel. Många får dock problem med
att hålla isär detta när det kommer till lite större saker så som
evolutionsteorin och en tro på Gud.
Jag anser att något kan vara fullt förklarligt men ändå vara
"övernaturligt". Men tron i sig kan inte, och får inte, bli gjord
till vetenskap. Tron är i sin natur mystisk och oförklarlig.
A: Hur uppfattar du Jesus såsom han framställs i
evangelierna, och är det den bilden som du har av Jesus?
S: Om jag läser de fyra evangeliernas berättelser om Jesus
så kommer jag inte få samma bild som om du eller Lane Craig skulle läsa.
Texterna i sig ger ingen enhetlig bild som är lätt att skriva ned. Men vi får
en rätt god bild av en historisk karaktär som vi kan säga lite om. Jesus var en
judisk man runt 30 år som predikade att Guds rike var nära. Hans efterföljare
trodde att han var den utlovade Messias (den Smorde) som deras heliga text (d.v.s.
det vi kallar Gamla Testamentet) talade om. Denna kringresande predikant blev
senare korsfäst för att flera olika grupper ansåg honom vara ett hot mot såväl
samhälle som rådande religiösa ledning.
Jag personligen uppfattar Nasarén som en mycket sympatisk
karaktär som umgicks och pratade med folk från alla samhällets skick.
Berättelsen om Jesus och kvinnan vid Sykars brunn målar upp ett synnerligen
sällsamt porträtt av en man som samtalar med samarisk kvinna. Detta var helt
otänkbart med tanke på att Jesus var en judisk rabbi. Samarierna var ättlingar
från judarna men ansågs vara förrädare mot tron då de inte tillbad i Templet
utan på ett lokalt berg. Judar och samarier umgicks inte. Att en man sedan
håller ett samtal med en kvinna är ytterst ovanligt. Detta är bara ett av många
exempel som pekar på att Nasarén var en revolutionär när det kommer till allt
från kvinnors rättigheter till hur man ska behandla sina medmänniskor. För mig
var (och kanske är?) Han en väldigt spännande och intelligent man som jag
håller högt i ära.
A: Kan religiös tro någonsin vara en tillgång för en
skeptiker?
S: Definitivt. Det finns gott om religiösa personer genom
vår historia som haft sin tro som utgångspunkt för att söka sanningen om den
värld vi lever i. Isaac Newton är ett sådant exempel. Thomas av Aquino ett
annat. Dessa är bara två i raden av många framstående forskare och vetare från
sin tid som lett vetenskapen, skepticismens egen ryggrad, framåt.
A: Om Newton varit inspirerad av något annat, finns det väl
inget som säger att han inte gjort samma framsteg? Och vi känner ju till
exempel där tro snarare står i vägen. Apropå Newton så kan vi ju nämna
Newtonbloggaren. Jag kan gärna frikänna Gud från förvillandet, men kan inte
religiös tro vara uppenbart problematisk?
S: Självklart kan andra saker inspirerat honom. Men nu var
det hans Gudstro som gjorde det. Och detta inspirerar många, mig själv
inkluderat, även idag. Jag menar inte att det är det enda alternativet - men
religion kan verkligen ta fram det bästa ur människor. Tyvärr är
Newtonbloggaren ett gott exempel på hur religion kan ta fram våra mindre
smickrande sidor - i det har fallet verklighetsförnekelse av sällan skådat
slag. Jag tror dock inte att religion i sig är problematiskt utan det är en idé
som någon bygger hela sin världsbild på. Om någon inte kan tänka sig en värld
som inte ser ut som hen har föreställt sig så kan dennes idéer bli väldigt
farliga - oavsett om de är religiösa, pseudovetenskapliga eller politiska.
Betrakta klippet ovan, där du ser Samuel in action. Tricket handlar om kort som byter färg, men ser du vad som försiggår?
Sent om sidor så tittar även jag på avsnitt två av Betnér Direkt, sist av alla. Jag sa på twitter att Magnus Betnér antagligen "sätter sig" som programledare efter 3-4 avsnitt, vilket jag nu tar tillbaka - han funkar redan nu! Han är märkligt bra! Trygg inledning, och precis lagom elak mot knäppgökarna i Kristdemokraterna!
Jag får rysningar av att se Siewert Öholm, och jag sympatiserar inte alls med Helle Klein. Cherin Awad känner jag inte sedan tidigare, men började följa henne på twitter innan jag visste att hon skulle vara med i programmet, för att hon var "på ropet".
Jo, Siewert Öholm är intelligent. Han kan uttrycka sig, han råkar bara ha fel. Det som skiljer Öholm från en skarp debattör är hans oförmåga att skilja fantasi från verklighet. Redan från starten så markerar han att kristendomen och islam inte alls dyrkar samma gud, vilket är mumbo jumbo i stil med "jag har rätt, muslimer har fel". Helle Klein kontrar med att säga att Jesus spränger gränser. Awad håller med Klein här.
Innan jag fortsätter vill jag påminna mina läsare om att Awad, Klein och Öholm är vidskepliga och har fel i sak - tro inte att det finns några sympatier från mig! Hemska tanke!
Nu kommenterar Awad att det bara finns en gud, och följaktligen att de abrahamiska religionerna har mer rätt än andra religionerna. Naivt ur ett filosofiskt perspektiv - att kunna se sig själv utifrån är få förunnat. "Avgudar" behöver inte vara "andra gudar" enligt Klein, men Betnér som faktiskt har koll på läget, rättar upp detta. Det finns verkligen flera gudar, lika mycket som Jahve finns.
Nu påpekar Öholm att man ska skilja på gamla och nya testamentet. Vi som följt hans karriär vet att det är gamla testamentet som han tagit fasta på. Han påpekar att han "tror på Bibeln". Siewert Öholm är verkligen en genuint usel filosof.
Awad gör en poäng om att man inte ska låta annat "ta Guds plats". Jo, jag var tonåring på 80-talet, så jag vet att jag inte ska lyssna på The Eagles - det som konkurrerar med kyrkan är satans verk.
"Mästerfilosofen" Siewert Öholm tror verkligen att Jesus föddes av en jungfru. "Det är tro och inte vetenskap" är försvaret. Låt mig påminna om Christopher Hitchens som sa att "det heter tro för att det inte är kunskap".
Nu vill jag njuta av programmet. Låt nu bara inte Helle Klein framstå som den moderate och liberale. Tack, Magnus Betnér!
David Castor skriver på Newsmill om Johannes som inte kunde
följa med på ett konfirmationsläger, för att det skulle konsumera för många
ledsagartimmar, och utan ledsagare kunde inte Johannes åka. Oavsett om det handlar om en
rockkonsert, ett konfirmationsläger eller något annat som är viktigt för
brukaren, borde detta kunna arrangeras. Men diskussionen om vem som kan göra
eller inte göra vad, blir inte mer intressant om evenemanget är religiöst.
Skulle så vara fallet, blir det väldigt svårt att motivera varför det kan
arrangeras så att en person får åka på konfirmationsläger, medan en annan
person måste avstå från en lika önskad filosofikonferens, utan att åberopa
subjektiva argument som blir giltiga för båda parter. Hur viktigt än ett
konfirmationsläger är för den ene, så kan något annat vara jätteviktigt för den
andre.
Castors källa, en artikel i Dagen, skriver:"Åsa berättar att handläggaren på
Båstads kommun förslog två alternativ för hur de skulle kunna kringgå reglerna.
Det första förslaget gick ut på att Johannes föräldrar helt enkelt inte skulle
använda alla de ordinarie ledsagartimmarna för att på så vis spara en del och i
stället använda dem i samband med konfirmationshelgen. Detta är enligt Åsa i
princip helt omöjligt. Det andra förslaget innebar att Johannes ordinarie
ledsagare skulle anställas som kontaktperson, i stället för ledsagare, under
helgen. Fördelen med en kontaktperson är att reglerna är friare då, nackdelen
är att ersättningen till kontaktpersonen är mycket lägre. - Det var Johannes
ledsagare inte intresserad av, säger Åsa."
Men nog spårar David Castors text ur rejält mot slutet.
Castor stänger sin artikel med följande meningar: "Om ett barn går igenom
förskola och skola utan att någonsin i praktiken få möta en livsstil som bygger
på till exempel kristen eller muslimsk tro är det indoktrinering; det barnet
lär sig att det normala är att inte räkna med Gud i sin vardag. Jag inser att
många tycker att det är precis vad barnen skall lära sig, men påstå inte att
det har med neutralitet eller objektivitet att göra. Påstå inte att enstaka
inslag av till exempel kristen andakt är att visa bristande hänsyn till
mångfalden."
Det finns tre primära fel här, och vi ska inte låta Castors
goda intentioner hamna i skuggan av dessa.
Undervisning och ritualer är inte
samma sak.
Religiös neutralitet påbjuder inte icke-tro.
Påståendet om bristande
hänsyn till mångfalden är en s.k. halmgubbe.
Låt oss undersöka vad David Castor
skriver egentligen.
Man måste skilja på
undervisning och ritualer. David Castor är själv präst, och präster kan
mycket väl få bedriva önskvärd religiös indoktrinering på de som väljer att
besöka en kyrka eller på annat sätt nyttjar prästens tjänster. De som är i
kyrkan, är antingen på plats helt frivilligt, eller för att föräldrarna vill
det, och föräldrar får indoktrinera sina barn. Att eleverna inte deltar
religiösa riter i skolan, måste få vara en självklarhet och det har inget att
göra med att man vill undanhålla religionen för barnen. En bra undervisning i
religion, är något som jag betraktar som mycket viktigt. Vad försanthåller de
olika religionerna? Vad skiljer de olika inriktningarna? Hur uppstod de? Varför
finns icke-troende, och inte minst, vad är ateism? Ditt önskemål om att
eleverna ska möta religion i praktiken, ska tillgodoses genom utbildning.
Kanske ett studiebesök? Skolan kan inte både vara icke-konfessionell och ha
obligatorisk religionsutövning.
Religiös neutralitet
och icke-tro handlar inte om att ta Gud eller tron ifrån någon. Vissa
tycker att Gud ska vara närvarande i vardagen, andra tycker inte det. Genom att
låta skolan vara icke-konfessionell måste tyvärr vissa prata om sin gud och praktisera
sin religiösa tro, på fritiden. Men samtidigt kvarstår möjligheten att göra
just det. Att prata om Guds existens som ett faktum, kan faktiskt måla in
ateistiska familjer i ett hörn, där man kanske tvingas säga till sitt barn att
hen inte kan lita på allt som fröken säger, med uppenbara trovärdighetsproblem
som följd. Att Gud finns är faktiskt inte en vetenskapligt accepterad premiss.
Det som är vetenskap, är det vi kan enas om, och det är vad skolan ska syssla
med. Detta innefattar undervisning om religion, men inga premisser om någon
religions korrekthet.
"Bristande
hänsyn till mångfalden" är en halmgubbe. Det är alltså inte
"bristande hänsyn till mångfalden" som är kritiken mot kristna inslag
i skolan. Tvärt om, religiösa inslag kan vara bra för mångfalden. Kritiken
handlar om konfessionalism, på de grunder jag nu nämnt. En saklig och
kvalitativ religionsundervisning och en neutralitet i frågor som rör religion,
bidrar också till mångfalden. På ett bättre sätt, faktiskt. Jag minns
konflikten med den baptist som inte ville delta i en hednisk rit. Att praktisera riter, är inte alltid bäst
för mångfalden. Och att driva frågor som inte har vetenskaplig förankring, är
inte skolans uppgift. Vi har ju präster!