onsdag 27 april 2016

Senaste skörden av MP-skandaler

Miljöpartiet är verkligen partiet som aldrig slutar att förvåna. Vad sägs t.ex. om att man bjuder in Usama bin Ladins mentor, salafisten Salman al-Ouda, att föreläsa?

Expressen skriver idag om Derya Uzel Senir, som trots allt rabalder kring Mehmet Kaplan, väljer att likt han förneka armeniska folkmordet? Hon skriver att "Miljöpartiet kommer att arbeta för att beslutet [att erkänna folkmordet] inte ska verkställas i regeringen" och att hon kommer driva frågan personligen.

Och det kan faktiskt löna sig! SVT är fortfarande (!) underordnad Miljöpartiet, och som Sydsvenskan rapporterar, är historierevisionism en fullkomligt rimlig väg i Sverige.

Spontant skulle man kunna tänka sig att partiet själv tycker att kontakterna med extremhögern är problematisk, men att äta middag med "idioter" är tydligen normalt inom MP. Grön ungdoms språkrör festar t.ex. gärna med våldtäktsmän, vilket vi andra definitivt inte tycker får normaliseras.

Lite mer läsning:

tisdag 26 april 2016

Troende är inte resonabla

Journalisten Emanuel Karlsten skrev ganska raljerande om handskakning på Twitter, i syfte att försvara islamisten och Erdoğan-anhängaren Yasri Khan. I samband med en tv-intervju ville inte Khan ta journalisten i hand, eftersom hon var kvinna. Khan skulle inte behöva ta seden dit han kommer, han har rätt till sitt safe space. Låt oss följa den logiken i ett annat exempel.

En ateist går in i en kyrka för att betrakta en gudstjänst, och vägrar att ta av sig hatten. Även här är det självklart att man får bjuda till och anpassa sig - man bör ta av sig hatten. Kommer Karlsten konsekvent sätta sig på tvären? Som jag tidigare så många gånger sagt, verkar gudstroendes förmåga att tänka rationellt lysa rejält med sin frånvaro när det är religion som diskuteras. Törs man gissa att Karlsten nu skulle göra en helomvändning och inte längre försvara opassande egenheter, utan helt enkelt tycka att man bör ta av sig hatten?

Inte bara Karlsten, utan även Torbjörn Jerlerup visar upp detta märkliga fenomen. Även han är en intelligent person, som utan att blinka slänger ut huvudet genom fönstret när det är religion som diskuteras. I debatt med mig har han sagt "[a]teism [inte är] bara 'icke tro på Gud' lika lite som religion bara är 'tro på Gud'", vilket inte följer. Detta styrks med att "[a]lla ateister [Torbjörn Jerlerup] känt eller känner har en hel livsåskådning som är kopplad till sin ateism". Det är väl fullkomligt självklart att de som inte tror på tandfen inte behöver göra ett nummer av sin icke-tro förrän någon hävdar att tandfen finns! Det samma gäller gudar, eller vilka imaginära väsen som helst! Dessutom, att vissa egenskaper korrelaterar med skepticism, betyder naturligtvis inte att detta förhållande är kausalt - att tillskriva egenskaper till personer som saknar en vidskepelse är ytterst tveksamt, och Jerlerup resonemang håller inte. Igen, hade vi diskuterat något annat, är jag övertygad om att jag skulle ha Jerlerup på min sida, eftersom hans sinne då inte skulle vara fördunklat av det kognitiva virus som religion trots allt är.

Läs gärna Nima Dervishs briljanta text på ämnet: Vi ska bryta normer – men ni ska slippa

Apropå miljöpartiet, läs även Rebecca Weidmo Uvell: Follow the money

Och på temat lustiga präster, som präst riskerar man sitt jobb om man sätter mänskliga önskemål framför gudomliga, men att skicka sex-sms till en kollega är inte fullt så allvarligt.

söndag 24 april 2016

IO9 är kanske inte din bästa filosofiauktoritet

IO9 presenterar åtta filosofiska frågor som vi (kanske) aldrig kan besvara. Dessa är:

1. Varför finns det något snarare än inget? Varför-frågor är inte vetenskapliga, de är religiösa. De tillhör alltså ett domän där logiken inte gäller och alla medel är tillåtna. Är man verkligen nyfiken på vårt ursprung bör man hålla sig uppdaterad med vad vi faktiskt vet. Att läsa Lawrence Krauss är en bra start. Att vi inte har någon slutgiltig sanning, beror lika mycket på kunskapsteori som på att vi har mer att lära.

2. Existerar yttervärlden, eller är verkligheten en föreställning? Lever vi i den verkliga världen eller i något överlägset väsens datorsimulation? Här är jag personligen enig med IO9-skribenten - vi vet inte. Jag som programmerare har lätt att lockas in i föreställningar som till viss del bärs upp av magiskt tänkande, vilket jag presenterar här i form av tre teser: 1) Det liv vi själva simulerar, saknar medvetande om sin egen existens. 2) Simulerat liv är per definition mer primitivt än programmerarens liv. 3) Gränsen mellan liv som är komplicerat nog att förstå att det existerar ligger mellan programmerarens liv och livet i programmerarens simulator. Alla dessa punkter är rimliga för mig som sjösätter liv, men kan inte omsättas till den programmerare som simulerar mig, om någon. Men han kan ändå ha bildat en liknande uppfattning!

3. Har vi fri vilja? Nej, vad vi vill eller inte, beror på omständigheter som vi inte kan rå för. Men det finns inga skäl att vara ledsen för det - vi har möjlighet att fatta beslut som stämmer med vår, inte helt fria, vilja.

4. Finns Gud? Nej, naturligtvis inte. Väx upp!

5. Kommer vi överleva vår egen död? Nej. Man kan lika gärna fundera på om astrologi finns. Vi vet varför vi lever, och vi är inte döda förrän vi per definition inte längre lever.

6. Kan man verkligen uppfatta något på ett objektivt sätt? Det är denna problematik som är själva orsaken till att vi använder naturvetenskap för att förstärka våra sinnen - alltså, metoder för att kvalitetssäkra våra intryck!

7. Vilket är det bästa moralsystemet? Denna fråga håller vi tvångsmässigt som omöjlig att besvara, på grund av de obehagliga implikationerna som följer med svaret. Men när man ställer saken på sin spets, kommer de flesta göra samma bedömning om man ställer två gärningar mot varandra, baserat på dess konsekvenser. Det må vara svårt att förutse många steg av konsekvenser, men det är mer ett argument för forskning än ett argument för ovetbarhet. Annars skulle inte heller teoretisk fysik vara vetenskap, enligt samma logik.

8. Vad är tal? En konstruktion för att beskriva kvantitet.

Om vi hävdar att ovanstående frågor aldrig kommer besvaras, kan man lika gärna hävda att vi aldrig kommer kunna lära oss något alls om den verklighet vi uppfattar oss leva i. Jag tror inte att vi är förmögna att hitta något slutgiltigt svar på någon fråga alls om tings varande, och att fråga ett och sju är hyfsade exempel på detta, men att vissa frågor görs svåra för att vi inte gillar deras enkla svar. Det är uppenbart i och med fråga fyra.

Tips på läsvärda artiklar:
The Guardian: The phantom menace of militant atheism av Nick Cohen (2014)
DN: Livet är ingen trygg zon av Erik Helmerson (2015)

Facebook: Teaching machines to see and understand: Advances in AI research av  Mike Schroepfer (2015)
The Spectator: Atheism may be fashionable, but most intelligent people believe in God av Taki (2015)
TED: What happens when our computers get smarter than we are? av Nick Bostrom (2015)
DN: Pseudoteorier jämställs med etablerad vetenskap av Ulf Danielsson (2016)
SR: Fackförbund satsar tiotals miljoner på pseudovetenskap (Vetenskapsradion, 2016)

Radio Houdi 164

Denna gång pratar vi Cleese, Kaplan, Hitchens och religionens exkluderande. Lyssna här, mycket nöje!

fredag 22 april 2016

Pinsamt utspel av Emanuel Karlsten

Det är märkligt hur religiösa människor kastar ut sin förmåga att tänka rationellt så fort de ska hantera ett ämne som angränsar det minsta till religion. Vi har alla hört hur Yasri Khan försvarar sina värderingar, som om dessa på något vis skulle vara mindre tvivelaktiga för att de är religiösa. Nej, man kan inte rädda upp vilken soppa som helst genom att addera en föreställning om att man har beskydd från en övernaturlig alfahane - dåliga argument är faktiskt dåliga även när de används av vidskepliga människor.

Det trodde jag var självklart, men icke. Igår gjorde Emanuel Karlsten ett antal utspel om detta på Twitter.
"Helt ofattbart att läsa folk som nu jämför Khan med att "inte hälsa på svarta". Har man så lite förståelse för religion? Vet man så lite?"
Att man jämför två fenomen med varandra, betyder inte att man måste komma till slutsatsen att de är likvärdiga, men om han menar att folk betraktar det som hyfsat analogt att inte vilja hälsa på varken kvinnor eller svarta med en handskakning, så har han rätt.

Därefter ställer han sig frågan om man har så lite förståelse för religion, som om det skulle spela någon roll över huvudet taget. Om något, så gör det hela historien mer pikant. Dessutom kan både ett misogynt beteende och ett rasistiskt beteende vara religiöst betingat. Karlsten har alltså fel i sak, sitt högmod till trots. "Vet man så lite?" Jo, jag tackar.

Vidare skriver Karlsten:
"Säger det något om dess politik? Om dess kapacitet att stå bakom sekulär politik? Tror vi att religion är ett förståndshandikapp?"
Hur man agerar, vilka åsikter man har, vad man tror och vad man tänker, säger inget om politiken i partiet man företräder, men är bedömningsgrunden för personen som ska företräda partiet. Givetvis. Detta kan man tycka utan att anse att religion är ett förståndshandikapp. Retorik i stil med "har du slutat slå din fru?" är väldigt effektiv, men "man" kan kritisera religiösa fenomen utan att tro det. Ironiskt nog bidrar Karlsten själv till min bild av att religion är ett kognitivt virus som angriper vår förmåga att tänka rationellt i frågor som rör religion. Karsten själv är en intelligent och välmenande person, och jag tvivlar inte en sekund på att han skulle skämmas ögonen ur sig för sina uttalanden, om han var förmögen att betrakta religionsrelaterade frågor lika nyktert som övriga frågor.

Försök att tänka dig att du och dina kollegor har bjudit in Khan på möte, och att du är den som inte blir hälsad på, på samma sätt som de andra. Du kanske är svart och Khan kanske är Ku Klux Klan-anhängare. Du kanske är kvinna och Khan kanske är islamist? Hur skulle det kännas?

Att leva ett samhälle, innebär att man gör avkall. En tv-intervju sker per definition utanför ditt safe space, och detsamma kan sägas om ett kundmöte eller att företräda en väljargrupp. Att vara vuxen innebär att göra avkall, sin vidskepelse till trots. Denna gång handlar avkallet om att faktiskt ta alla (eller möjligtvis ingen) i hand.

När jag satt i Virginska Skolans elevråd, lärde vi oss snabbt att det var lättare för flickor att komma in i systemet om vi inte hade våra styrelsemöten i bastun - att göra avkall kan vara en vinst i längden.

onsdag 20 april 2016

Miljöpartiet har havererat

Så har Yasri Khan dragit tillbaka sin kandidatur till Miljöpartiets partistyrelse. Man har pratat ganska mycket om att han inte tar kvinnor i handen, för att de är kvinnor. Kön är en faktor man inte kan rå för, och således inte en faktor man ska dömas efter. Trots att det är (eller åtminstone borde vara) valfritt huruvida man ska tillhöra islam eller ej, så blir jag inte heller speciellt imponerad av personer som inte tar muslimer i hand. Det handlar om respekt.

Problemet är givetvis inte huruvida kvinnor blir tagna i hand eller ej, det är blott ett symtom på något bakomliggande, något mycket värre, där det mest tydliga är att man döms utifrån motpartens uppfattning om ens identitet. Yasri Kahn borde tänka på annat än vilket kön den han hälsar på antas ha. Det är elementärt.

Detta är dock ett minimalt problem med Kahn. I ett livsåskådningsforum nyligen ställdes han mot väggen i frågan huruvida det ska vara förenat med dödsstraff eller inte, att vara ateist. Flera minuter passerade innan en mycket trängd Kahn sa att han var emot, och när han väl klämde fram det, kändes det mest som att han motvilligt sade vad som förväntades av honom. På vägen hann han svamla om rättssäkerhet och annat trams. Vadå rättssäkerhet? Måste man vara säker på att den man avrättar verkligen är ateist? Som grädde på moset är Yasri Kahn uttalad anhängare av Erdoğan.

Nu verkar det ha gått så långt så att till och med SVT agerar utan partiets bästa för ögonen. I söndagens Agenda fick en muslim förklara varför kritiken mot Mehmet Kaplan egentligen handlar om islamofobi. Personen var miljöpartist, men det valde man att inte berätta - man "glömde" det. Så döm om partiets förvåning när SVT inte lät dem sätta agendan för kvällens Aktuellt. Enligt SVT Text hade miljöpartisten Magnus Johansson erbjudit Yasri Kahn-kritik mot att Kaplan inte diskuteras. Snopet!

söndag 17 april 2016

Radio Houdi 163

I avsnitt 163 av Radio Houdi pratar vi bl.a. Samantha Fox, Gud och Alpha Centauri. Lyssna här, mycket nöje!

torsdag 14 april 2016

Mehmet Kaplans senaste bedrift

Mehmet Kaplan inledde sin karriär som miljöpartistisk bostadsminister genom att låta skattebetalarna bjuda honom på en massa Turkietresor, och så länge han höll sig där, flöt regeringsarbetet på rätt bra. I Sverige var det bostadskris, så valet att hålla bostadsministern på avstånd var klokt. Finansministern var den som pratade bostadspolitik med media.

För när han väl jobbar, går det sådär. Kaplans turkiska islamism är i ständig konflikt med det samhälle han representerar. Om yttrandefriheten är han kristallklar: Man "kan inte komma dragande" med den. När vi pratar om islamism, är det inte lika lätt att ta avstånd, men han verkar uppenbarligen förstå att man borde. Som islamist är han välorienterad i miljöer där män har fri- och rättigheter som kvinnor saknar, och ironiskt nog är Kaplan minister för ett parti som, åtminstone utåt, har en feministisk och antirasistisk profil.


Och nu senast har han ätit middag med Grå Vargarna, det högerextrema, ultranationalistiska ungdomsförbundet till MHP. Jag är inte besvärad av att någon vill äta middag med dem. Men att vara minister i en regering för med sig ett visst ansvar att vara representativ, och vi har inte mycket att vinna på att låta våra företrädare posera med turkiska högerextremister.

Sin vana trogen, åberopar Mehmet Kaplan okunskap när han hamnar i blåsväder, vilket möjligtvis duger för att försvara sin existens som miljöpartist, men inte som svensk minister.

Läs gärna även Rasism är ett kantproblem, inte ett specifikt högerproblem.

tisdag 12 april 2016

Rasism är ett kantproblem, inte ett specifikt högerproblem

Turkiska islamister har hållit hög profil de senaste dagarna. Turkiska Riksförbundets vice ordförande stod i lördags på Sergels torg och önskade livet ur alla armenier. Själv tyckte han inte att det var så farligt, eftersom hans tal inte var förberett, men idag har han avgått. Detta har fått ett gammalt klipp med deras tidigare ordförande, Hasan Dölek, att bubbla upp. Där uppmanar han till våld mot mindre trogna muslimer. I senaste valet återfanns Dölek på Socialdemokraternas valsedel, på 17:e plats. Det kan vara bra att tänka på när sossar gnäller över att Sverigedemokraterna är rasister. Rasism är ett kantfenomen i svensk politik, alltså ett höger- och vänsterproblem, inte ett höger- eller vänsterproblem. Vi har ju t.ex. vetat ett tag att det finns en miljöpartist som försvarar Tayyip Erdogans, turkiska APK. Samhället i stort har högre moraliska ambitioner. Brittiska muslimer är ändå hyfsat liberala. Uppskattningsvis tycker hälften att det ska vara lagligt att vara homosexuell, men religionen måste verkligen ändå reformeras, då samhället i stort har mycket högre moraliska ambitioner. Inte heller alla brittiska muslimer är högerextremister.

Uppdatering 2016-04-14: Mehmet Kaplans senaste bedrift.

söndag 10 april 2016

Radio Houdi 162

Avsnitt 162 av Radio Houdi handlar bl.a. om katoliker och upphovsrättstalibaner. Lyssna här, mycket nöje!

lördag 9 april 2016

Religionens tvångsmässiga oskuld

Ni som prenumererar på Nerikes Allehanda har både läst Lars Strömans kritik mot Ann Heberlein och Eva Kellers bedrövliga svar. Detta är min replik:
Nerikes Allehandas politiska redaktör Lars Ströman har ett komplicerat förhållande till IS. Å ena sidan är våld dåligt, men å andra sidan är islam bra - förmodligen för att Ströman själv är vidskeplig och har föreställningar om en gudomlig existens. Så givetvis angriper Sröman (1/4) Ann Heberlein när hon angriper IS. Strömans hållning var att inte bara islam, utan all religion kan medföra negativa konsekvenser, så även kan en blind höna hitta ett korn, bara hon pickar tillräckligt länge. Det föll dock inte i god jord hos Eva Keller, som svarade (9/4) att religiöst motiverat våld aldrig kan vara religiöst motiverat - den som hänvisar till Gud använder alltid Gud som ett svepskäl. Låt oss anta att Keller har rätt, hur vet hon det? Det kommer vi självklart aldrig få svar på, för Eva Keller är inte skickligare än någon annan på att kommunicera med Gud. Brist på verklighetskontakt ligger i sakens natur när vi diskuterar vad ett icke-existerande väsen har för sedvänjor, åsikter och värderingar. Ironiskt nog är det precis det som gör att det är just Gud som är förebilden för dem som begår illgärningar i Guds namn - det finns ingen verklighetsförankring. Det är alltså ingen slump att de värsta illdåden sker i hans namn.
Jag räknar kallt med att Nerikes Allehanda håller ställningarna och inte heller publicerar mina kommande texter, därför publicerar jag även här på min blogg.

Att alla debatterar betyder inte att alla kan debattera

Idag finns många plattformar att tillgå för den som vill uttrycka sina åsikter offentligt. Man kan skaffa en blogg, eller använda det stora utbudet av nättidningar som inte ställer några kvalitetskrav på texterna de publicerar, utan hoppar på allt som kan generera sidvisningar och klick. Floran av åsikter är stor, men snittkvalitén på åsiktsmaskinerna är bedrövlig, milt uttryckt. Enkla knep används skamlöst för att samla poäng i absurda debatter som snarare har personfokus än sakfokus. Detta sker inte på grund av utstuderad elakhet, utan på grund av sammanblandningar som helt enkelt beror på okunskap, men konsekvensen blir att myllan av spretiga åsikter tjänar som grogrund för en konsensuskultur, där fel person inte anses kunna ha rätt i sak. För vem vill ha en rasist på sin sida i debatten?

Sammanblandningen sker åt två håll. Det som är ett sakangrepp, kan lätt uppfattas som ett personangrepp av den som identifierar sig med sakfrågan, vilket legitimerar ett personangrepp som svar. Och så har vi givetvis de som helt enkelt inte förstår skillnaden mellan sakangrepp och personangrepp, som spelar på motspelaren i tron att det är så man gör. Eftersom man kan vinna varje debatt med detta knep, har man givetvis inget som motiverar att rannsaka det beteendet. Problemet är givetvis att även om anklagelsen är korrekt - personen som påstår något är rasist, är dum i huvudet, är otrevlig, och så vidare - kan påståendet fortfarande antingen vara korrekt eller behöva bemötas.

För visst finns det rasister i Sverige, på kanterna är det ganska fullt! Vänsterkanten är nedlusad med identitetshysteri som legitimerar sin rasism med hänvisning till maktstrukturer ("man kan inte vara rasist om man är mörkhyad") och ursprung ("jag är inte rasist för jag är från förorten"), och högerkanten låter sig definiera vad som är bra och dåligt utifrån vad man tillskriver "flyktingar" och "islam". Så praktiskt, då måste ju alla som inte tycker som mig när de uttalar sig om identitetspolitik eller migrationspolitik vara rasister väl? Nej, jag tycker rent av att det är märkligt att inte åsiktskorridoren är smalare och mer inflytelserik än den faktiskt är, med tanke på hur illa det är ställt. Det är givetvis viktigt att veta vem som är avsändare av en replik, men om det bästa svaret på repliken handlar om avsändarens person, är det läge att vara skeptisk.

måndag 4 april 2016

Man får inte lägga ut offentlig konst på nätet

Idag meddelar Högsta Domstolen att man inte får fotografera konst man ser på allmän plats, för att sedan lägga ut bilden på nätet, om inte upphovsmannen godkänner det. Frågan har aktualiserats av att Bildupphovsrätt i Sverige (BUS) stämt Wikimedia för sidan Offentlig Konst som innehåller bilder på verken.

Jag kan verkligen inte förstå varför konstnärer behöver ha ett skydd som t.ex. inte arkitekter som skapat byggnader som kan beskådas på allmän plats behöver, eller hur detta förbud över huvudet taget är ett skydd. Säga vad man vill om klagomålet från skivbranschen att det är webbens fel att vi köper färre skivor, men det klagomålet är åtminstone begripligt. Här pratar vi trots allt om konst som kan betraktas gratis på allmän plats, vilket innebär att ett uteblivet betraktande IRL troligen är en inkomstförlust för en bensinmack, inte en konstnär.

Detta beslut betyder inte att man inte får lägga ut bilder på nätet. Om något på bilden är konst, kan du kolla med upphovsmannen. Och du får fortfarande lägga ut bilden på nätet utan tillstånd om du t.ex. recenserar verket, med hänvisning till citaträtten. Att ta selfies vid en skulptur, eller att samla bilder på konst i en publik databas, är inte tillåtet. Så mycket frihet tål vi inte i det här landet.

söndag 3 april 2016

Radio Houdi 161

Vi börjar stillsamt men jag vill ändå utfärda en varning: Det blir mycket snusk mot slutet av dagens Radio Houdi. Lyssna här, mycket nöje!

fredag 1 april 2016

Pengar är ingen motivator

Arbetslösheten i Sverige har ökat stadigt sedan början av 70-talet, då den var 2%. Idag får vi räkna med att staten kostar pengar, att kommunerna kostar pengar, och att varje medborgare dessutom måste försörja 1/10 av en medmänniskas utgifter. Mycket få arbetslösa blir motiverade av betald utbildning och löfte om anställning - de som finner detta attraktivt återfinns bland den redan arbetande skaran.

Till en viss grad kan man lösa problem med statens finanser genom att höja skatten. T.ex. anser rikspolischef Dan Eliasson att vi har för få poliser, vilket rimligtvis är ett problem som kan lösas med skattehöjningar, om inte omprioriteringar.

Jag är själv anhängare av hypotesen att skatt kan vara ett styrmedel, vilket innebär att högre beskattning ger lägre konsumtion. I Sverige praktiseras detta på bensin, tobak och alkohol, men jag vet att idén inte är helt okontroversiell. Det finns dem som anser att hög skatt odiskutabelt leder till ökade inkomster för stat eller kommun. Rimligtvis anser alla att det finns en gräns, om inte annat när man passerar 100% inkomstskatt, och måste betala mer än man tjänar. Men de som kritiserar denna idé anser att man i alla tillstånd under 100% kan öka statens intäkter genom att höja skatten. Hur det än ligger till med denna sak, så är vi tvungna att förhålla oss - pengar är inte alltid en motivatör.

Som invånare i Mellansverige kan jag konstatera att en arbetssökande "hen" här, har anmält till diskrimineringsombudsmannen (DO) att hen kallats för hon. Jag försvarar hens rätt att bli kränkt till döden, men om en kränkning ska anmälas till DO, har jag svårt att se vilket jobb som är lämpligt för hen. Det ligger i sakens natur att en anställning följer till att göra saker man kanske inte alltid vill göra, och att man utsätter sig för saker man inte alltid vill utsätta sig för. Även jag själv kan ibland sitta och skriva kod som visualiserar affärslogik medan jag drömmer om att bygga ett actionspel där rymdskepp jagas av laserkanoner. Och jag tänker inte låta mig övertalas att det finns någon hen i hela världen som har haft en mindre komplicerad uppväxt än vad jag själv har haft - jag råkar bara ha en omodern könsidentitet.

Aftonbladet: Kallade "hen" för "hon" – anmäls för diskriminering

onsdag 30 mars 2016

Hur går det att leva på spökpengar, TV4?

Ett "medium" är en person exploaterar folks tro på spöken, genom att hävda att han kan prata med döda, och TV4-Gruppen exploaterar detsamma genom att göra reklam-tv av detta spektakel.

Signaturen Peter skrev en kommentar på Facebook till TV4 angående programmet "Det okända" som syftar till att skapa underhållning av mediumskap.
"Tycker att ni som tv-kanal beter på ett väldigt omoraliskt sät när ni skapar ett tv-program som Medium. Ofta är det människor i sorg som ni utnyttjar för göra ett program som drar tittare. Jovisst anmäler de sig själva till programmet, men alla människor kanske inte har den vetenskapliga kunskap för att kunna avgöra om det är sant eller ej. När den vetenskapliga världen avfärdar det ni påstår tex inom psykologi och fysik, människor som har studerat i många många år och jobbat med det.... Ändå väger mediumens ord tyngre än dessa. Det finns en anledning till att ni blev utsedda till årets förvillare av Vetenskap och folkbildning. skärp er nu."
TV4 svarade genom att hänvisa till den starkt ifrågasatta kopplingen mellan moral och vetenskap. "Vi utger inte programmet för att vara vetenskapligt", vilket skulle försvara det förkastliga beteendet. Att bedra människor anses alltså vara helt oproblematiskt, bara man inte hävdar att man bedriver vetenskap. Dessutom erbjuder TV4 en plattform åt "framgångsrika" medium.

Kopplingen mellan vetenskap och moral har kritiserats förr, från ett annat håll. Sam Harris hävdar att vi rent objektivt kan säga att ett visst agerande är bättre eller sämre än ett annat, i olika situationer (vilket man kan göra) och att det följer till att moralfrågor är vetenskapliga frågor. Det är förmodligen också sant, men absolut inte lika självklart, av flera skäl.

Peters kommentar följs upp av en hel del intressanta påpekanden. Björn konstaterar att man kan sända sektpropaganda och konspirationsteorier under samma devis.

Åsa frågar hur dessa medium är framgångsrika. "Tjänar mest pengar? Syns mest i teve/media? Pratar med flest avlidna?" Ja, det kan man verkligen fundera på.

TV4's beteende vore inte lika bedrägligt om man verkligen överlevde sin egen död, och om medium verkligen kunde prata med de som dött. Svaret på den frågan återfinns inom den teoretiska fysiken.

måndag 28 mars 2016

För lite betalt för att gå i skolan?

Betalar vi våra ungdomar för lite för skolgången?

söndag 27 mars 2016

Radio Houdi 160

Eftersom det är påsk passar vi på att prata om Gud i veckans avsnitt av Radio Houdi. Lyssna här, mycket nöje!

fredag 25 mars 2016

Föreningen Vetenskap och Folkbildning

Sedvanliga ursäkter för att jag levererar lite personliga tankar igen. Förr var jag medlem i föreningen Vetenskap och Folkbildning, men eftersom jag försöker hålla ganska hög profil när det gäller föreläsningar och debatter så valde jag att gå ur föreningen. Det är oundvikligt att man blir recenserad av andra medlemmar, och eftersom debatter kring min person ("hur kan du som medlem i VoF säga att...") är tämligen ointressanta, såg jag en chans att slippa dessa genom att helt enkelt sluta betala medlemskap. Jag är scientist, jag är fundamentalistisk ateist och jag har en grund gudssyn / är nyateist.

Naiv som jag är. Gnället från VoF's medlemmar har inte minskat, det har bara förändrats. Nu är jag "kränkt" och "hatar VoF".

Eftersom jag delar VoF's syften och mål, och eftersom jag inser att den andel av föreningens medlemmar som gnäller alltid kommer att gnälla, är det lika bra att jag betalar min medlemsavgift. Jag delar trots allt föreningens syften och mål, om än inte alltid deras kunskapssyn, men det kan jag leva med. Jag drar inte jämt med alla humanister heller, men är ändå stolt ordförande för örebroföreningen.

Så i och med detta inlägg, önskar jag att de som anser att jag "hatar VoF" kan återgå till sitt tidigare stadium, och istället fråga hur jag som medlem kan säga si och så. Väl mött på nästa medlemsmöte!

måndag 21 mars 2016

Hänt i veckan om elöverkänslighet

Nerikes Allehanda (NA) skriver ganska ofta om religiösa, och i förra veckan rapporterade man om "en annorlunda gudstjänst" i Mullhyttan i lördags: En elsanerad gudstjänst, för elöverkänsliga. Eftersom NA aldrig någonsin ställer kritiska frågor, så ifrågasätter man givetvis inte heller de påståenden som görs om elöverkänslighet.
"Då symptomen oftast är diffusa kan många mötas av oförståelse eller bli klassade som hypokondriker, förklarar [Anette] Wisser."
Det beror inte på att symtomen är diffusa, utan på att elöverkänslighet inte finns. Förresten, betänk gärna att då inte heller Gud finns, riskerar de som tror på honom att bli klassade som vidskepliga.

Häromdagen satt jag på puben tillsammans med en gammal kollega. Vi pratade om att bygga ett självspelande sänka skepp-spel och installera det på två handenheter, för placering i kyrkan före gudstjänsten. Dessa två enheter kunde utmana varandra under gudstjänsten, och vårt antagande var att eftersom varken Gud eller elöverkänslighet finns på riktigt, skulle vi komma undan med tricket.

Och idag rapporterar SVT att Moderaterna i Olofström vill förbjuda "wi-fi och smartphones" i kommunens förskolor, så där kan snart kommunens invånare sova tryggt om natten.