lördag 25 april 2015

Om man bara upprepar det tillräckligt många gånger...

Den 17:e april svarade Staks Roschfem vanliga frågor som brukar ställas till ateister i USA. Kan du svaren, och betraktar du dem som självklara? Fritt översatt:
Har du hört den goda nyheten?
Givet att jag bor i USA är det svårt att undvika "den goda nyheten", men den är föga övertygande.

Är du inte rädd för helvetet?
Den nyhet som verkligen är god, är att helvetet också är hittepå. Som ateist är man lika rädd för helvetet som man är rädd för att bli kvävd av Darth Vader eller få dementorskyssen enligt Harry Potter-böckerna.

Tänk om du har fel?
Det är möjligt, men föga troligt. Tänk om vi båda har fel enligt scientologin och att vi egentligen är förslavade av en rymdhärskare? Men låt oss för sakens skull anta att jag har fel och att Bibelns Gud är den gud som ska döma mig för att inte löjeväckande berättelser fick mig att börja tro på honom. I så fall kommer jag att brinna i helvetet, men det är åtminstone bättre att ta emot orättvisa än att orsaka den, som Sokrates lär ha sagt.
Även Richard Dawkins har svarat på denna fråga (publikfråga i samband med föreläsning).


Varifrån kommer ateisters moral?
Detta kommer alltid upp när jag pratar om rättvisa, rätt och fel och detta är det centrala temat för Phil Robertsons senaste ateistrant. Ateister får sin moral från samma ställe som kristna - från vår biologiskt evolverade förmåga att känna empati för andra.

Du som inte tror på Gud, varför bryr du dig så mycket om religion?
I USA finns en kyrka i varje gatukorsning och alla politiker är snabba att delge sin religiösa konfession, och visar det genom att försöka driva igenom hatiska lagar som de hävdar vara härledda från sin religion. Även klimatskepticism kommer från religiöst tänkande. Religion har alltså blivit ett hot mot människans välstånd och utveckling, och den bästa vägen framåt är kritiskt tänkande.
Läs gärna Staks Roschs ursprungliga text. Lustiga läsarkommentarer utlovas. Men med dessa kloka svar, hur kommer det sig att ateister har så lågt anseende? Det kan bero på hur troende framställer ateister. Detta är ett exempel från andra sidan Atlanten:


Och detta kommer från Facebook:


Va? Jag var tvungen att googla lite...

"Den sekulära humanismen kan vara på en gång befriande och fruktansvärt instängande... fyrkantig, rigid..."
Va...?!?
"Just eftersom humanisterna inte ser till konsekvenserna till sina handlingar, utan till att handla dygdigt, så kommer de att leda till helt andra saker än vad de hoppas på. Se på alla kommunistländer som ett exempel, det skulle ju bli så "rättvist" och fint och arbetarna skulle behandlas bra, politikerna skulle se till att det fanns bröd på bordet och skådespel efter jobbet, men hur blev det i verkligheten?"
Kanske att ateisters låga anseende är kopplat till hur vi framställs av andra? Vi har onekligen en lång och brokig väg framför oss!

tisdag 21 april 2015

Om inte Gud finns...

Om inte Gud finns, hur kan ateister veta vad de inte tror på?


Eller för att uttrycka sig så här, eftersom troende aldrig gör några påståenden, varför bemöter skeptiker dessa hela tiden?

måndag 20 april 2015

Miljöpartiet om försvarsexpertis

Nils Karlsson, miljöpartisten som vill urbanisera Sverige, har nu uttalat sig om försvarsexpertis. Ett antal kulturarbetare samt Gudrun Schyman och miljöpartisten Annika Lillemets har skrivit en artikel på DN Debatt i syfte att stoppa Arctic Challenge Exercise. Gott så, det är en viktig debatt!

En försvarsarbetare, Mikael Grev, pekar ut en skämtsam bloggpost som handlar om Göran Greiders ifrågasättande av militära experters inflytande över säkerhetspolitiken.

Miljöpartiets nya stjärnskott, Nils Karlsson, ifrågasätter bloggpostförfattarens kompetens att uttala sig om militära... förlåt mig, epistemologiska frågor. Jo, epistemologiska frågor! När läget är desperat - en miljöpartist får utstå satir - då blir åtgärderna drastiska.

Grev förstår uppenbarligen vad som håller på att hända och konstaterar att Karlsson ger en bra synpunkt, om nu det hade varit så att bloggposten hade varit en insändare. Om epistemologi.

Karlsson tycker att det verkar som att kulturarbetarnas fackliga kunskap i försvarsfrågor har ifrågasatts. En smash, kan tyckas, men Grev räddar snyggt:
"Att hävda att en Formel 1-förare generellt är dålig på hjärnkirurgi är inte epistemologi."
Men där de flesta hade ursäktat sin inkompetens och dragit sig tillbaka, blottar Nils Karlsson strupen på allvar.
"Jag tror inte att du har den epistemologiska kompetensen att uttala dig om vad som är epistemologi, Mikael Grev. Lämna det till experter."
Och Grev är inte den som låter chansen passera:
"Deal. Och jag tror inte kulturarbetare har kompetensen att uttala sig om säkerhetspolitik, Nils Karlsson. Lämna det till experter."
Hatten av för Mikael Grev!

söndag 19 april 2015

I avsnitt 124 av Radio Houdi ser vi stjärnor

I avsnitt 124 får vi höra Stephen Hawkins sånginsats, vi gnäller på Svenska kyrkan, pratar skepticism, internationella stjärnor och givetvis James Bond. Lyssna här, mycket nöje!


Här är mitt senaste YouTube-klipp, prenumerera gärna!

lördag 18 april 2015

Från vetenskap till åsikt efter ett par repliker

I påskas hade Svenska kyrkan (SvK) en frågelåda, och min gode vän Henrik Elmsjö ställde en mycket intressant fråga om vilken gud man väljer att tro på, om någon.
Om du fötts i ett annat land eller annan tid hade troligen en annan religion varit den du varit trogen, det är tex knappast en slump att en majoritet av iranier är muslimer eller att de i indier är hinduer. Visar inte detta att religion främst är kulturellt betingat och knappast ett "bevis" för att gud(ar) finns?
Prästen Charlotte svarade att alla längtar efter Gud, och att detta inte är kulturellt betingat. Alltså, Charlotte i egenskap av präst, berättar för Henrik att religiösa uttryck förvisso må vara kulturella, men att gudslängtan inte är det. Mina emfaseringar:
Din fråga tangerar två viktiga områden: För det första - att vi alla bär på någon slags religiös längtan. När du säger detta om att de flesta kulturer har en religion att "stoppa in" sin längtan efter Gud i, så visar ju detta att vi alla behöver, eller i vilket fall ÖNSKAR att det skall finnas en Gud.

Så med andra ord: Vår längtan efter Gud är inte kulturellt betingad, men de religiösa uttryck som vi har tillgängliga är kulturellt påverkade.

Varför just kristendomen, med andra ord? Jag svarar personligt, med att det för mig handlade om att få kontakt. Jag fick kontakt med den Gud, Jesus, som valde att bli människa som vi. För mig gör det vår Gud alldeles speciell, och gör att jag vill följa Jesus genom liv och död. 
För att göra en lång historia kort, när jag ifrågasatte hur Charlotte kunde veta detta, så kunde hon inte svara. Hon tror, på vaga grunder, att gudslängtan inte är kulturellt betingad. Så varför inte bara säga det på en gång? Typ, förmodligen har vi lärt oss att längta efter Gud, men jag vill gärna tro att denna längtan är konstruerad av den gud jag personligen tror på. Ärlighet kostar så lite. Jag bad om att få ställa motfrågor, så SvK:s redaktör för social medier ropade in Charlotte åt mig.
Jag vill veta hur du gått tillväga för att komma till slutsatsen att religiositet inte är kulturellt betingat, utan något vi alla bär på. Jag undrar också om inte korrelationen mellan ateistiska föräldrar och ateistiska barn bekräftar att religiositet är kulturellt betingat. Detta sammanhang inte kan förklaras med att "vi alla föds utan gudslängtan", då det påståendet står i konflikt med ditt påstående.
 Charlotte svarar:
Jag är inte helt säker på att jag förstår vad du efterfrågar, men gör ett försök att svara.

Jag hävdar att vi har i oss, som människor, en längtan efter Gud. Jag hävdar vidare att denna längtan visar sig i det att vi har olika religioner i olika delar av världen och i olika kulturella kontexter.

Det faktum att vissa människor väljer att ställa sig utanför dessa religiösa system är, för mig, inget som motbevisar detta.

Det är ungefär som att säga att kärleksrelationer finns i alla möjliga kulturella kontexter, ändå finns det folk som väljer att leva utan dem av olika skäl.

Jag vet som sagt inte om detta är ett svar på din fråga, men det är ett försök att börja svara.
Alltså, istället för att svara så upprepar Charlotte sitt påstående, med tillägget att hon inte låter sig besväras av motstridig information. Jag frågar igen:
Nej, detta är ditt påstående som jag reagerar på. Frågan är hur du vet att gudslängtan är inbyggd och inte kulturellt betingad?

Och sedan, om nu gudslängtan är inbyggd, varför ser vi kulturella skillnader, t.ex. att troende föräldrar får troende barn i högre utsträckning icke-troende?
Charlotte duckar:
Det är en slutsats som jag har dragit, baserad på de skäl som jag beskrev i mitt tidigare svar.

Att kultur har en påverkan på hur vi lever ut vår religiösa längtan, även det svarade jag på tidigare.

Hoppas att det blev tillräckligt tydligt.
Nej, tyvärr blev det inte tillräckligt tydligt.
Ursäkta om jag är påstridig, men då måste jag ställa en sista motfråga: Hur kan jag gå tillväga för att se att det du säger stämmer, alltså att en kristen persons religiositet inte är kulturellt betingat? Jag kan inte se något som tyder på att det du säger går att belägga. Du måste ju kunna hänvisa mig till något som tydliggör den differens mellan kulturellt betingad gudslängtan som du avfärdar, och den inbyggda som du accepterar. Jag frågar alltså inte efter vad du vet om gudstro, utan hur du vet det, och hur den kunskapen blir tillgänglig för den nyfikne.
Och först nu kommer bekännandet, mina emfaseringar:
Hej Anders - ojoj, jag har troligen inte varit tillräckligt tydlig, så jag är tacksam för att du ställde en sista fråga.

När det gäller frågan om varifrån vår gudslängtan kommer så vill jag inte avfärda en kulturellt betingad längtan efter Gud. Jag tror definitivt att det finns en sådan, men det var inte den jag pratade om i det första svaret jag försökte ge i grundfrågan i den här tråden.

Du frågar efter något som kan bevisa min tes, men jag är inte ute efter att bevisa något här. Jag hävdar att jag anser att mängden religioner är ett tecken på detta (att det finns en längtan som är inbyggd i oss från början) men jag har inget behov av att bevisa detta - det är helt enkelt bakgrunden till min svar - min egen tro.

Syftet med att jag uttryckte mig om en "inbyggd" gudstro var att på något sätt ta ett samlat grepp om all världens religioner, och redovisa hur jag tror att det kommer sig att vi har religioner i så många sinsemellan olika kulturer.

Jag tänker mig att det beror på att vi känner "ah, det måste finnas något större, något som är en plan, en mening, någon typ av personlighet bakom allt detta" och så har mänsklighetens olika försök att systematisera trossystem vuxit fram ur detta.


Jag tror att vi angriper det här problemet utifrån lite olika synvinklar, för mig ligger betoningen på att prata om hur religionerna förhåller sig till varandra, och varför vi har olika religioner. Jag uppfattar att för dig är det en viktigare fråga varifrån vår gudstro kommer.

Det är verkligen en viktig och intressant fråga, men det är inte den jag har försökt att besvara i den här tråden. Jag skall dock snabbt försöka svara på den som en enskild fråga:

För mig är det så här att Gud har skapat människorna "till sin avbild", och med en inbyggd nyfikenhet där vi föds och längtar oss efter att lära oss mer om världen, varandra och oss själva.


Mitt i detta - allt detta levande - uppstår i oss en fråga om något mer, man kan angripa det genom att fundera över det första ursprunget, den yttersta meningen eller den största sanningen. Alla dessa funderingar kan förstås leda oss åt olika håll och till olika svar (moralläror, religiositet av olika slag) men jag tänker mig för min del - och det här är min tro - att varje gång vi frågar står Gud där och väntar på oss med öppna armar. Han var vårt ursprung, är vårt hopp och blir vårt svar.

Jag hoppas att detta är svar på din fråga - äntligen - och är det inte det så får du gärna fortsätta att fråga.
Så när vi vet vad som passar in i Charlottes agenda, så kan vi alltså säga att gudstro mycket väl kan vara kulturellt betingat, helt oavsett vad som påstås om detta. Annat är nämligen bara personlig tro, vilket inte riktigt kan erkännas förrän man insisterar. Föreningen Vetenskap och Folkbildning, törs man föreslå en mottagare av förvillarpriset?

Betydelsen av ordet "nörd" är justerat

Mattias Boström twittrade (följ!) detta igår:
"Nörd" har fått ändrad definition i nya SAOL-upplagan (upptill på bilden).
Han bifogar två bilder föreställande den tidigare och den reviderade definitionen från Svenska Akademiens ordlista, där den tidigare lyder "enkelspårig och löjeväckande person, tönt" och den nya lyder "person som har ett stort specialintresse och som därför kan verka något enkelspårig".

Eventuellt kan min syn på ordet vara färgad av hur vi använde ordet på 80-talet eftersom jag knappt använt ordet sedan dess, men då var "nörd" svengelska för "nerd" som fortfarande är en nedsättande beskrivning av någon som är lite töntig. Men de som beskriver sig själva som nördar idag, väljer alltså inte ett negativt ord för att påvisa självdistans, utan ett ord som betraktas som relativt neutralt.

Den som vill ta sig an kulturskatten av college- och high school-filmer från 80-talet kommer fortfarande komma i kontakt med "nördar" i ordets gamla bemärkelse, men dessa kanske vi ska benämna som "nerdar" idag för att visa kopplingen till det engelska ordet "nerd".

Vad sägs om höjdarfilmen "Nördarna kommer!" (Revenge of the nerds) från 1985:



Eller klassikern "Drömtjejen" (Weird Science), också från 1985:



Mycket nöje!

onsdag 15 april 2015

Jag måste lyfta på hatten för Sakine Madon

Frågan om vänstervridna barnprogram trodde jag i min enfald var utagerad och klar. När jag själv var liten var barnprogrammen vänsterinriktade och SVT hade monopol. Det handlade om att titta på kommunistpropaganda eller avstå, vilket är världens enklaste val för en 6-åring. Såklart man vill se Ville, Valle och Viktor illustrera hur marknaden suger märgen ur samhället, det var ju skojigt! Viktor var jättetokig!

När jag själv hade småbarn på 90-talet, var jag ganska misstänksam mot barnprogrammen på SVT, så till en början satt jag med och tittade på Bolibompa. Barnprogrammen var konkurrensutsatta redan då, men SVT faktiskt bäst. Det verkade mest satsa på att låta politiskt korrekta pingstvänner göra barnprogrammen, och de skötte skutan betydligt mer proffsigt än vad kommunisterna gjorde när jag själv var liten, så jag kunde slappna av - nästan inget lyste igenom och allt var hyfsat neutralt.

Det är därför ganska förfärande att höra Sakine Madon beskriva Utbildningsradions program Banderoll. (Utbildningsradion är som bekant en licensfinansierad avknoppning från SVT.)
"Utbildningsradions "Banderoll" går på tv nu. Programmet - som riktar sig till barn - förklarar pedagogiskt att marknadsekonomi är dåligt. En vuxen elak boxare fuskar och slår en svag pojke. "Du är elak!" säger den taniga pojken. Elakingen svarar: "Ja, jag fungerar som marknaden"."
Och vidare:
"I Banderoll-avsnittet om den globala ekonomin filmas människor i utvecklingsländer. "Blir de lyckliga för att vi kommer dit och shoppar?", frågar bakgrundsrösten sorgset. Som om det givna svaret vore att nej, fattiga blir jättelyckliga om vi stänger gränserna och slutar byta varor och tjänster med dem."
Jag är i min naivitet ganska yrvaken inför det faktum att man fortfarande kan välja att vända sig till barn med politisk propaganda, och jag är förundrad över att vänsterns ganska skeva och förvirrade föreställningar om vad marknaden egentligen är, får passera som om det vore fakta. Inför barn. Naturligtvis inte för att barnen mår dåligt av lite kommunistpropaganda, utan för att man, helt oavsett partifärg, betalar för just kommunistpropaganda i ett medium som ska vara neutralt.

Och från public service-propaganda till miljöpartiet och ytterligare en lysande kommentar av Madon. Miljöpartiet ser nu till att utöka den könsseparerade tiden på ett badhus i Botkyrka. Kvinnor (vilket är 9-åriga flickor eller äldre) ska inte behöva beblanda sig med män när de badar. Madon summerar:
"Mångkultur är att tillåta såväl bara bröst som burkinin på kommunala simhallar, inte att könssegregera för att bakåtsträvare kräver det. När det dessutom sker med argument om att nioåriga flickor inte kan bada inför män borde varningslampan blinkat tydligt nog."
Hatten av!

Jag blir aningen mindre imponerad av miljöpartisten Omar Vinterfröjd som snarare föreslår användning av slöja som skydd för kvinnor.


Läs gärna även om miljöpartisten som vill lösa miljöproblemen genom urbanisering.

Uppdatering 2015-04-23: Läs gärna Malin Lernfelts text från i måndags.

tisdag 14 april 2015

10 punkter kristna anser sig behöva tänka på när de ska konvertera en ateist

Bloggaren Hemant Mehta publicerar en lista författad av Bo Gardiner innehållande tio punkter som kristna anser sig behöva tänka på när de ska konvertera en ateist till sin sida. Gardiner har summerat texten How to Persuade an Atheist to Become Christian på WikiHow.com. Läs gärna även följande texter:

10 enkla tips för att konvertera en ateist om vad jag anser vara ett effektivt tillvägagångssätt för den som vill konvertera en ateist till kristendom eller annan monoteistisk religion.

Fem enkla steg för att konvertera till ateism om vad jag anser vara en fungerande väg från gudstro till ateism.

Men nu handlar det alltså om hur kristna anser att de bör gå tillväga för att vinna över ateistiska själar till sin sida. Fritt översatt från punkterna i Gardiners text, besök sidan för referensmaterialet:
1. Avslöja inte dina intentioner! Traditionellt anses falsk marknadsföring (bait-and-switch) vara ett bra sätt att fånga intresset.

2. Trots att det inte är sant, påstå att du respekterar deras världsbild! Senare går det bra att berätta att Jesus egentligen hatar den som avviker.

3. Undvik fakta! Som bekant har fakta en ateistisk bias.

4. Var förberedd på folk som kan lägga vikt på etik och förnuft istället för tro! Att det finns människor som kan göra rätt saker av rätt skäl istället för på en auktoritets uppmaning låter tokigt, men de finns.

5. Undvik att ta upp vetenskap eller Bibeln! Bibeln är som en restaurang: Om man vill uppskatta den bör man inte vara för noggrann.

6. Välj rätt klichéer för att undvika de svåra frågorna! Ateister kommer förmodligen inte märka att "det kan man inte veta" egentligen bara är en omskrivning av "Guds vägar äro outgrundliga". Om om du kör fast, åberopa den fria viljan. Inte för att det är vettigt utan för att det låter djupt.

7. Vädja inte till förnuft, vädja till önskan att bli älskad! Man får förmoda att ateister vill vara omtyckta och att deras impopularitet inte har något att göra med vad kristna påstår om dem...

8. Berätta inte för dem att du ber för dem! Det är inte ateisten som måste höra bönen...

9. Berätta helst inte vad Gud gör med ateister! Ateister gillar att debattera och hot om tortyr är ett koncept som inte är speciellt populärt bland ateister.

10. Det är förmodligen hopplöst, även för Gud själv, men försök ändå! Och för att vara ärlig, om inte Gud lyckas övertyga ateisterna om sin existens, hur ska du kunna göra det?
Lycka till!

fredag 10 april 2015

Bibeln är tydlig om homosexualitet

Bibeln är åtminstone ganska tydlig i hur man förväntas se på homosexuella och på homosexualitet, även om det finns ett visst utrymme för diskussion. Igår skrev 22 pingstpastorer att det inte råder några tvivel om att homosexuella inte får gifta sig - det står ju så i bibeln!

Den som hänvisar till Bibeln måste kunna redogöra för vad av det som står däri som är lag och vad som är symbolik för något helt annat. Bibeln är nämligen tydlig även när det kommer till skaldjursätande.

Och eftersom ingen vet när tokerierna som står i Bibeln är blodigt allvar eller när tokerierna är just tokerier, är "det står ju i Bibeln" inte ett mer begåvat uttalande än vad "lyssna på påven" är! Påven fördömer ju inte homosexuella, så han bör man väl lyssna på? Gärna det, så länge man vet att i princip allt annat som kommer ur den arma munnen är ren och skär galenskap. Och kan man inte ens inför sig själv definiera vad som är vad, kanske man gör bäst i att hämta sina intryck från mindre tokiga källor.

Så vilken nytta har vi av att Bibeln är tydlig angående homosexualitet? Det var knappast till någon hjälp för David Kärrsmyr i sin yrkesroll.

tisdag 7 april 2015

Bara ibland är frånvaron av kvinnor ett hot

I slutet av 2014 fick vi läsa en serie av artiklar beskrev att Sverige lider brist på systemutvecklare och datorprogrammerare. Mjukvaru- och konsultföretagen hittade inte kompetent personal och kunde inte ta sig an alla uppdrag. Men nu i början av april har vi istället läst att det är bristen på kvinnor i branschen som är hotet. Någon beskrev även bristen på kvinnor som ett akut hot. Men hur ser hotbilden ut?


Det vore givetvis bra om könsfördelningen vore jämnare, inget snack om den saken. SCB's siffror har tre år på nacken, men de visar att hela 80% av alla programmerare är män och endast 20% är kvinnor. Även könsfördelningen bland tekniker är 20-80. Orsaken till den skeva fördelningen är en fråga i sig, och för den som är intresserad av att lösa problemet med den skeva könsfördelningen, är detta en mycket viktig fråga.

I egenskap av programmerare har jag mina gissningar om varför vi har så svårt att få kvinnor att vilja jobba i IT-branschen medan jag inte har någon aning om varför kvinnor inte vill bli byggnadsarbetare, och givetvis önskar jag att fler programmerare vore kvinnor. Men IT-branschen har inte lika stora problem som vissa andra mansdominerade yrken, och det är lätt för den kvinna som vill komma in att komma in. Det största hindret som står i vägen för ett intressant och välbetalt jobb handlar över huvudet taget inte om kön, utan om kompetens.

Det finns helt klart betydligt mer jämställda yrken, åtminstone sett till könsfördelningen. Både läkare och kockar har en könsfördelning som är 50-50, vilket är bra! Men när man ser på t.ex. fordonsmekaniker eller byggnadsarbetare så är förhållandet nästan 1-99. Det finns i princip inga kvinnliga fordonsmekaniker eller byggnadsarbetare, men det verkar vara mindre problematiskt att köra i en bil byggt av män eller vistas i ett hus byggt av män, än att köra en app byggd av en man, eftersom det är i just IT-branschen som könsfördelningen är ett hot.

Påskfrågelåda med Svenska kyrkan

I samband med påsken (5/4) ställde Svenska kyrkan upp med en liten frågestund på Facebook, där man fick fråga deras präster om påsken och om kristen tro. Här följer några höjdpunkter:

På Tobias fråga om det finns något bevis för att gudar verkligen existerar svarar Jenny:
"Det där med bevis är klurigt. Hur bevisar man att man älskar någon? Att man är älskad? Hur bevisar man att man kan något? Eller att man vet något? Man kan möjligtvis försöka beskriva. Och jag tror att om jag skulle försöka beskriva det jag tror och varför så tycker någon annan att det inte alls duger som bevis. Och det någon annan upplever som bevis för eller mot Guds existens för den delen, kanske jag inte alls håller med. Vi har olika erfarenheter helt enkelt."
Tobias konstaterar att om du påstår att någon älskar dig så finns sällan skäl att ifrågasätta, men om du hävdar att du har en relation med ett osynligt väsen så är det snarare sunt att ifrågasätta. Prästen Jenny hade inget svar där, men bland de svar som kom in handlade om vår oförmåga att förstå allt, om vetenskapens begränsningar att ingen kan veta. Jag anser att det inte spelar någon roll vad vi kan eller inte kan veta, eftersom vi sällan bryr oss om att motbevisa övernaturliga väsens existens när vi väljer att inte tro. Istället för att fundera på vad vi kan motbevisa, är det klokare att fundera på vad det finns skäl att tro på.

Henrik påpekar att religion förmodligen är kulturellt betingat, eftersom det beror på var man föds vilken eller vilka gudar man tror på. Charlotte svarar:
"Din fråga tangerar två viktiga områden: För det första - att vi alla bär på någon slags religiös längtan. När du säger detta om att de flesta kulturer har en religion att "stoppa in" sin längtan efter Gud i, så visar ju detta att vi alla behöver, eller i vilket fall ÖNSKAR att det skall finnas en Gud.
 Så med andra ord: Vår längtan efter Gud är inte kulturellt betingad, men de religiösa uttryck som vi har tillgängliga är kulturellt påverkade.
 Varför just kristendomen, med andra ord? Jag svarar personligt, med att det för mig handlade om att få kontakt. Jag fick kontakt med den Gud, Jesus, som valde att bli människa som vi. För mig gör det vår Gud alldeles speciell, och gör att jag vill följa Jesus genom liv och död."
Charlotte har alltså isolerat vår påstådda gudslängtan från vad som är kulturellt betingat. Det skulle vara intressant att veta hur. Nästa fråga, också från Henrik, handlar om varför det är troligare att det finns gudar än enhörningar. Kristin svarar:
"Att "tro på" en Gud handlar mer om känna tillit till en Gud, att uppleva sig relatera till en Gud, att känna sig ha sitt ursprung och sitt liv i en Gud. Det är möjligt att människor kan känna detsamma till tandféer och enhörningar men jag har inte träffat så många... Det är nog ordet "tro på" och tolkningen av det som ställer till det. Att "tro på" Gud håller inte så mycket ihop med ett "försanthållande" utan det handlar om en relation. Jag upplever en relation mellan mig och den jag - och många med mig - kallar Gud.
 Jag kan aldrig "bevisa" denna relation i någon naturvetenskaplig mening, vilket inte heller känns särskilt intressent eller relevant. Det är ju aldrig idé att förklara en kärleksrelation med "hur" utan snarare med "varför"..."
Att tro att någon finns i bemärkelsen att tro på Gud, handlar alltså inte om att man faktiskt tror utan att man hoppas. Så i ordets strikta bemärkelse är prästen Kristin ateist.

Andreas frågar när Svenska kyrkan tänker be om ursäkt för sitt marginaliserande av homosexuella, vilket han generera massor av protester innan någon präst ens hann svara. "Läs på lite innan du kritiserar!" ropades lekmän efter teologen Andreas. När svaret väl kom från Charlotte ville man som vanligt skylla lite på individer för att skydda organisationen, men kändes sedan uppriktigt.
"Jag har inga svar till dig om när man kan förvänta sig en ursäkt, men jag vill säga att man måste skilja på vad Svenska kyrkan som helhet har gjort, och vad enstaka präster eller andra representanter för kyrkan gör för uttalanden (exempelvis i Uppdrag granskning förra året).
 Jag hoppas att alla de saker som sagts och gjorts mot homosexuella (och mot andra) inom Svenska kyrkans ramar skall bli ställda tillrätta och att vi inom Svenska kyrkan skall bli allt bättre hela tiden på att ta emot människor som de är, med kärlek och tolerans, som Jesus skulle ha gjort."
Själv fick jag tyvärr inget vidare exakt svar. Jag frågade vilka synder Jesus dog för på långfredagen. Jesus dog för alla synder, trots att han inte hade behövt dö för någon.
"I texterna som finns i det vi kristna kallar "gamla testamentet" berättas om "syndabocken" - den getabock som folket offrade till Gud för att Gud inte skulle straffa dem.
 Den berättelsen levde de människor som skrev evangelierna med. De skrev att Jesus är Guds lamm, som tar bort ALLA synder. Inga offer, inga prestationer, inga måsten behövs för att blidka en hämndlysten Gud.
 Gud kliver "ner" till sin mänsklighet, Gud går in under människans livsvillkor, Gud själv utsätts för svek, smärta, ensamhet och död.
 Vi behöver inte sona någonting. Vi får komma med all vår brustenhet, med alla våra tillkortakommanden, med alla livets misslyckanden - och famnen är öppen. Gud kräver ingenting av oss för att ta emot oss. All eventuell skuld är "betald"."
Jag vill också nämna att Gunnar ville veta varifrån Adam och Evas söner fick sina hustrur ifrån, vilket man kunde tro skulle bemötas med (det korrekta) svaret att Adam och Eva aldrig funnits. Istället låter Charlotte hälsa att det fanns andra människor på den tiden. Fundera på vad det säger om berättelsens symboliska tyngd.

Kommentar till spekulationer om mina åsikter

Idag har det spekulerats en del om mina åsikter i ett forum som jag inte kan kommentera i. Jag känner att jag vill kommentera ett par inlägg:
"Jag har fått uppfattningen att vissa tycker att vetenskaplig skepticism är samma som religionskritik och att man inte kan tas på allvar då man kritiserar tex homeopater om man inte samtidigt kritiserar kyrkan. Personligen har jag svårt att förstå den inställningen. Vi väljer alla våra fajter."
Vetenskaplig skepticism är inte kritik mot homeopati, vetenskaplig skepticism är inte kritik mot religion och vetenskaplig skepticism är inte kritik mot astrologi, och så vidare. Vetenskaplig skepticism är kritik mot påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd. Min uppfattning är att alla bör granska kritisera vad de anser vara viktigt att granska eller kritisera, vilket i någons fall är påståenden inom medicin, i någon annans fall är påståenden som har religiös grund, och i ytterligare någon annans fall är påståenden som har grund i astrologi.
"Jag håller med här. Nu är jag inte helt insatt i vad Anders Hesselbom är upprörd över, men han tycks vilja att andra ska fokusera på hans favoritområde, religionskritiken."
Nej, jag konsekvent drivit frågan att all pseudovetenskap bör kritiseras, och att man bör fokusera på det man är duktig på. Men eftersom frågan diskuteras så får jag väl tillstå att vissa är ganska naiva när det kommer till just religion. Men jag sympatiserar ändå med det arbete VoF bedriver.

Uppdatering 2015-04-09:
Avsnittet som diskuteras finns här, med uppföljning här. Här finns Radio Houdi på iTunes, här finns vi på Acast och här finns en RSS.
Har jag använt ordet "frikort" 88 gånger? Nej, det är naturligt att forumets kyrkliga användare ogillar religionskritik. Ingen gillar en skeptiker, så man kan förvänta sig att den som t.ex. gillar homeopati ogillar den som kritiserar homeopati. 
Och vem kontaktade vem? Jag kontaktade ordföranden. Tidigare när jag mailat forumadministratören, har han inte svarat.
Uppdatering 2015-04-11:
Diskussionen fortsätter på VoF:s forum, och eftersom jag inte kan kommentera där, så får jag kommentera här istället. Signaturen Vidugavia redogör för mina åsikter och känslor mot bättre vetande. Jag antas vara sur och jag antas vara en primadonna. Det är av den anledningen man helst bör diskutera öga mot öga. Vilka känslor Vidugavia tillskriver sin meningsmotståndare beror på vem Vidugavia är. När man träffas personligen, kan meningsmotståndaren se vilka känslor man har eller inte har.
Sen vill jag även kommentera att VoF inledde sina invändningar genom att vara ganska nedlåtande mot en vän till mig. "Nu hallucinerar du väl", "äger nätet och [vet bäst]", "pladdrig", "pinsamt", "bittert", "du blev putt", och så vidare. Trots att det hänvisas till detta i tråden, väljer VoF konsekvent att inte kommentera detta. Hade jag varit medlem i VoF hade jag funnit det aningen besvärande, såvida inte även jag hade vuxit in i den kultur jag verkat i, för till VoF:s försvar vill jag säga att det är lätt hänt.
Uppdatering 2015-04-13:
Detta har inget med mig att göra, men var ändå rätt kul. Moderatorn micke.d för ett resonemang som går ut på att det inte att spelar någon roll hur man agerar under VoF:s flagga. Eftersom en moderator inte representerar VoF när han inte skriver på något VoF:s forum, förmodas man anta att den samme inte heller representerar VoF när han för VoF:s räkning skriver något på något av VoF:s forum. Förmodligen har vi att göra med en framtida PR-strateg...
Uppdatering 2015-04-16:
Moderatorn micke.d påstår att användaren Peter N skapade tråden för att moderatorerna skulle få en chans att bekänna sin felbarhet. Det får man väl kalla ett fint avslut på denna diskussion. På återhörande!
Uppdatering 2015-04-17:
På begäran förtydligar jag min kritik i detta klipp.
Uppdatering 2015-04-24:
Nu uttrycks det igen missnöje kring min skepticism på forumet, från en annan av forumets mer kyrkliga ateister. Mitt ogillande av falska sanningsanspråk påstås vara kopplat till att jag inte gillar VoF, men varken kopplingen eller det påståendet som försöker göras, är korrekt. (Varför besvärar man sig inte att ta reda på hur det ligger till innan man uttalar sig???) Det finns dock ett exempel på moderatorsbeslut som jag opponerar mig mot, men forumet är inte nödvändigtvis lika med föreningen. (Längre ner skriver samma person att jag blev avstängd för att diskuterade religion, givetvis också osant.)
Uppdatering 2015-04-25:
Jag har godkänt att det påstådda hotet om identitetsröjning som jag anklagas för ska få publiceras. Om jag ska vara ärlig så hoppas jag även på en ursäkt från VoF för denna anklagelse. Men helt oavsett är jag glad att de ställde frågan, och jag skulle aldrig någonsin göra något sådant.

måndag 6 april 2015

15 svar, del 2 av 15

Bloggaren Geeky Christian publicerar 15 frågor till ateister, snodda från boken Conversational Evangelism: How to Listen and Speak So You Can Be Heard av David Geisler och Norman Geisler. Eftersom jag anser att ateism är mer rimligt än Geislers teism, vill jag ge mina uppriktiga svar. Här är det första.

Anser du att intelligent designade ting kräver en intelligent designer? Om så, anser du att bevisen för intelligent design i Universum också är bevis för Universum har en designer?

Ett intelligent designat ting kräver med mycket stor sannolikhet en intelligent designer, men jag accepterar inte de påstådda bevisen att Universum är designat, att livet är designat, att jorden är designad, och så vidare. Detta är inte en fråga om religion, utan om kunskap, eftersom kristna och ateister är överens om att vetenskapen bjuder på bättre förklaringar. Inte alla kristna är kreationister, och alla med relevant kunskap är överens om att vi inte är skapade, kristen eller ej.

Vi har en förmåga att detektera design, trots att vi har svårt att definiera hur design detekteras. Om vi skulle gå på en strand bland snäckor, pinnar, stenar och krabbor, och hitta ett fickur, skulle vi med stor sannolikhet gissa att fickuret är gjort av en urmakare. Vi ser spår av design som vi inte lyckas identifiera i snäckorna eller krabborna. Trots att vi ibland begår tankefel och tänker oss att även krabbor är designade, så vet vi idag att individerna kommer från ägg, och att grupperna har evolverats. Helt oavsett om det finns en gud med en plan eller ett spaghettimonster med en vision, så vet vi att krabbor inte är skapade.

Att allt som vi kan tänka oss föra tankarna till design är designat, talar mot vad vi vet - inte för, precis som tanken på att blixtrar måste ha en blixtrare.


Ett tankefel alltså. Idag vet vi helt enkelt bättre.

Gudstro och utbildning igen

I Sverige får skattefinansierade skolor ha religiös profil och innehålla konfessionella inslag. Det är främst Folkpartiet som drivit frågan om rätten till konfessionella inslag, något som brukar aktualiseras vid skolavslutningarna, och möjligheterna till en religiös profil är en hjärtefrågorna för Miljöpartiet. Att skolor kan ha en religiös profil gör att även djupt religiösa personer tilltalas av möjligheten att jobba som lärare. Ni kanske minns att Hannaskolan i Umeå undervisar eleverna i skapelsetro, att man ska misstro evolutionsteorin och i att kristna är moraliskt överlägsna ateister, tack vare abortmotståndaren Johannes Axelsson.

David Kärrsmyr representerar friskolan Kajan när han jobbar (som till Miljöpartiets försvar inte är en kristen friskola) och på fritiden angriper han homosexualitet på Facebook. Vi har sedan länge lärt oss att politiskt motiverade angrepp mot medmänniskor är dåligt - många tänker två gånger innan de låter sig representeras av t.ex. extremhögern. Men religiöst motiverade angrepp är också ett stort problem, som möts av en anmärkningsvärd tolerans. Så här skriver Kärrsmyr i tråden vars debatt sträcker sig från 19/3 fram till idag. Först avhandlas Guds existens, där Kärrsmyr uttrycker ett tydligt ogillande att man tar hans resonemang på allvar istället för att bara nöja sig med "alltså Gud".

David Kärrsmyr (DK): Nej, det som är orsaken till universum kallar vi Gud. Och Han måste vara nödvändig ofantligt kraftfull o.s.v. Men att Han måste finnas är p.g.a att en infinna regression av kontinenta orsaker inte är en förklaring universum (eller något i det för den del)!

T: Och varför kan "orsaken" till universum så som du beskriver det inte vara påskharen med samma resonemang?

DK: Jag ser att orsaken till att universum orsak måste ha vissa egenskaper och den som har dessa egenskaper kallar jag Gud. Detta har kristna tänkare poängterar i alla tider, d.v.s att vi bara genom många argument som vi kan se att det rör sig om den kristna Guden...

T: Men jag ser samma egenskaper hos påskharen. Bör du inte då erkänna mitt case?

DK: Vad är din poäng? Vill du förlöjliga eller något annat? Vad har påsk-haren för egenskaper? Gud är ju givetvis inte en hare så jag förstår inte vart du vill komma. Jag försöker, så gott det går, inte förlöjliga någon...

T: Jag håller med dig om allt du säger. Förutom då den lilla detaljen att jag tror inte det är gud utan påskharen som är nödvändig och har de egenskaper som krävs för att skapa universum. Så undrar jag om du accepterar det eftersom det verkar lite märkligt att underkänna sitt eget resonemang när någon annan erkänner det.

DK: Som jag sa så finns det flera argument, som det kosmologiska argumentet, som sammantaget ger övertygande skäl att tro på den kristna Guden. Ett annat argument är bibelns profetior som gör det troligt att den kristna Guden existerar...

T: Varför gör inte Koranens profetior och det kosmologiska argumentet det troligt att det istället handlar om Allah?

DK: Vilka profetior?

T: Tex framträdandet av Allahs siste budbärare efter att alla föregående profeter levererat skrifterna. Det är uppfyllt. Gör inte detta det troligt att Allah existerar?

DK: Ska det vara Muhammed? Det är uppenbart en självuppfyllande profetia, om jag inte missförstod det du sa? Vem säger vidare att Muhammed skulle vara den sista profeten. Det finns i vår tid folk som hävdar att de är profeter...

T: Nej, Muhammed var den siste profeten men inte den siste budbäraren. Koranen förutspår efterkommande budbärare och som du konstaterar har det kommit nya personer som menar att de är budbärare och hur ska vi motbevisa dem? Det är ju för övrigt en väldigt kristen approach att det är den som påstår motsatser som ska bevisa sig...

DK: Det är ju en självuppfyllande profetia och som sådan är den inte övertygande...

T: Det är inte självuppfyllande att förutspå budbärare 600.e.kr. och 1408 e.kr kom det en. Och sen 1932 kom det en till. Med mindre då att du kan bevisa att de inte är budbärare. Och det kan du inte :-) Men du har även Koranens förutsägelse att romarna skulle segra över perserna efter initialt nederlag ty detta hade Allah bestämt. Så blev det.

DK: Menar du att dessa tider nämns i koranen? Sedan är det väsentligt att förutsättningarna inte är vaga så du måste visa mig dessa ställen i koranen... Alltså vad det står bokstavligt... Vad är det som sägs om budbärarna i koranen?

T: Koranen nämner få tider men det gör inte bibeln heller.

DK: Det är ju självuppfyllande eftersom någon kan hävda att de är budbärarna, men av det följer inte att koranen har rätt. Jag får säga att jag inte har tid att diskutera mer ikväll.

Offentliga debatter på nätet FTW! Tänk att det fanns en tid när gemene man inte hade tillgång till samtal som detta, för trots att David Kärrsmyr är en kunskapsauktoritet, är det först nu när vi har tillgång Internet som han kan göra sina samtal och debatter tillgängliga för vem som helst, vilket jag naturligtvis tackar för. Och så helt plötsligt:

A: David, låt mig då fråga, om nu Guds moral inte ändras, var det då moraliskt riktigt av Jahve att befalla judarna i det gamla förbundet följande: "Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen." (3 Mos. 20)

David Kärrsmyr (DK): Gud älskar varje människa men Han vill samtidigt att människan inte skall synd (för detta förstör människor på olika sätt). Så ja, bibelns moral är oföränderlig (d.v.s. homosexualitet är synd). Men varje människa kan bli förlåten av Gud och därför undvika det slutgiltiga straffet för synden...

A: David, låt mig då fråga, om nu Guds moral inte ändras, var det då moraliskt riktigt av Jahve att befalla judarna i det gamla förbundet följande: "Om en man ligger med en annan man som med en kvinna, har de båda gjort något avskyvärt. De skall straffas med döden, skulden för deras död är deras egen." (3 Mos. 20)

DK: Ja, i sig själv var det rätt. Men det slutgiltiga ödet för människan, på yttersta dagen, är fullständig förlåtelse, i himlen, om hon vill det...

A: Det var alltså rätt att avrätta homosexuella män för att de var homosexuella? Om jag, som homosexuell man, varit en jude för tretusen år sedan hade du alltså bejakat att man avrättat mig just för att jag levt som homosexuell?

...

A: David, känner du för att svara på min fråga nu? Alltså, den om du tyckt det varit rätt att avrätta mig om jag levt som hebré för en sådär tretusen år sedan. Hade det varit en Gud i behaglig gärning, enär jag är och lever som homosexuell?

DK: Staten skall straffa medborgaren (så vad jag anser är irrelevant). Men sedan är det rätt för staten, menar jag, att straffa praktiserande homosexualitet. Straffet är satt i GT till dödsstraff och jag har inget att invända emot det i sak, men sedan är det viktigt att också få med Jesu offer som gör att vilken människa (homosexuell eller inte) kan bli förlåtna och komma in i himlen...

Och så där rullar det på, länge och väl.

Hade inte Kärrsmyr varit avlönad med skattepengar som kunskapsauktoritet hade jag förmodligen inte tagit upp detta alls. Att det finns religiösa galningar är inget konstigt. Men när nu situationen är som den är, vill jag slå ett slag för att religiöst motiverad missaktning mot homosexuella faktiskt kan vara lika problematiskt politisk motiverad. Jag är alltså helt övertygad om att Kärrsmyr skulle förakta de åsikter han inför allmänheten säger sig stå för, om hans livsåskådning vore mer rationell - för vem i sina sinnes fulla bruk anser att man bör dö för att man blivit förälskad i, vad som enligt en förvirrad minoritet, är fel person?

söndag 5 april 2015

15 svar, del 1 av 15

Bloggaren Geeky Christian publicerar 15 frågor till ateister, snodda från boken Conversational Evangelism: How to Listen and Speak So You Can Be Heard av David Geisler och Norman Geisler. Eftersom jag anser att ateism är mer rimligt än Geislers teism, vill jag ge mina uppriktiga svar. Här är det första.

Är du helt säker på att Gud inte finns? Om inte, är det inte möjligt att Gud finns? Och om Gud finns, vad har du för skäl att inte utforska evidensen för Gud?

Jag är rätt säker och jag har utforskat och underkänt den påstådda evidensen. Frågan är egentligen rätt obegåvad, det finns två problem med den. Det första problemet handlar om vädjan till frånvaron av negativ evidens, och det andra handlar om frågeställarens bias.

Eftersom vi normalt aldrig bryr oss om vilka väsens icke-existens som kan bevisas, bör vi inte göra det med gudar heller. Om vi varken kan bevisa att det bor enhörningar på månens baksida eller att det finns gudar, varför legitimerar det tron på just gudar? Även om Gud verkligen finns, och om det verkligen inte bor några enhörningar på månens baksida, så är bådas obevisbarhet inte ett argument för det ena väsendets existens.

Och det leder oss till det andra problemet, nämligen frågeställarens bias. Att frågeställaren vill emfasera brist på säkerhet om Guds icke-existens, betyder inte att Gud faktiskt finns. Enligt samma logik skulle retorik kunna fylla månens baksida med enhörningar, eftersom Geisler själva inte kan motbevisa enhörningarnas existens.

Men varför ska man över huvudet taget försöka motbevisa något som inte bevisat? Först när evidens för gudomlig närvaro producerats, är det ens intressant att ifrågasätta bevisen. Anspråk kommer före avfärdande.

Radio Houdi avsnitt 122

I avsnitt 122 av Radio Houdi vrider och vänder vi på lite påskmyter, och så blir det mera James Bond. Mycket nöje!


lördag 4 april 2015

15 frågor till ateister

Bloggaren Geeky Christian publicerar 15 frågor till ateister, snodda från boken Conversational Evangelism: How to Listen and Speak So You Can Be Heard av David Geisler och Norman Geisler. Kan du som ateist svara på dessa? Om inte annat kan detta vara en trevlig insikt i kristen kreationistisk existentiella funderingar. Fritt översatt:

1. Är du helt säker på att Gud inte finns? Om inte, är det inte möjligt att Gud finns? Och om Gud finns, vad har du för skäl att inte utforska evidensen för Gud?

Att frågan handlar om just Gud beror inte på att Gud kanske finns, utan på frågeställarens personliga bias.

2. Anser du att intelligent designade ting kräver en intelligent designer? Om så, anser du att bevisen för intelligent design i Universum också är bevis för Universum har en designer?

Låt oss bortse sammanblandningen mellan orden "kristen" och "kreationist". Förmodligen har jag lika svårt att se varför denna fråga är vettig, som frågeställaren har att se alternativ till sina föreställningar om design.

3. Håller du med om att inget kan komma från inget? Om så, borde inte det bevisa att Universum har transcendent syfte?

Frågan avslöjar att frågeställaren vet att Universum kommer från inget.

4. Håller du med om att även osynliga ting kan finnas, som vårt sinne, gravitationen, magnetismen eller vinden?

Eftersom vi inte antas veta vilken kraft som får träd att falla över elledningar, men ändå tror på den kraften under arbetsnamnet "vind", borde man ju rimligtvis kunna anta att kraften som får jungfrur att bli gravida och pastorer att hela är "Gud".

5. Håller du också med om att Gud kan finnas trots att han inte syns?

Jag tror att det är viktigt att prata om just vad som syns, eftersom vind och gravitation skulle kunna mätas eller detekteras med andra sinnen. Här skulle frågeställaren istället kunna säga att eftersom vi kan detektera vinden på genom X och Gud genom Y, borde båda kunna betraktas som existerande. Givetvis med tydliga definitioner av X och Y.

6. I ljuset av Big Bang, är det mer resonabelt att tro att ingen skapade något av inget eller att någon skapade något av inget?

Och varför behövs CERN för att studera "inget"?

7. Håller du med om att något existerar nu? Om något existerar nu, och inte kan ha kommit från inget, håller du med om att något alltid har funnits?

Kreationism, kreationism, kreationism...

8. Om det krävs en intelligent varelse för att skapa en encyklopedi, borde det inte då krävas en intelligent varelse för att skapa motsvarande 1000 encyklopedier, motsvarande det första encelliga djuret?

Tillsammans med denna fråga påpekas att även Richard Dawkins erkänner att en amöbas DNA mosvarar 1000 encyklopedier. Det borde vara viktigare att påpekas varför det första encelliga djuret inte kan ha utvecklats från enklare självreplikerande strukturer. Förfarandet att skapa en encyklopedi är inte så kemikaliska replikeringsprocesser som frågeställaren tycks tro.

9. Om en effekt inte kan vara större än sin orsak (eftersom du inte kan ge mer än du har att ge), är det då inte troligare att ett sinne skapade materia än att materia skapade sinnet?

Man kan lika gärna fråga att om det finns självreplikerande strukturer som utsätts för urval, borde inte kunna leda till premierande av anpassningsförmåga, även om det innebär ökad komplexitet? Speciellt om vi tar hänsyn till vad vi faktiskt vet...

10. Finns det något fel någonstans? Utan morallag, hur kan vi veta?

Ja, hur kan vi vara så säkra på att man inte får äta skaldjur och att fladdermusen är en fågel?

11. Om alla lagar behöver en instiftare, är det då inte vettigt att hävda att även morallagar behöver en instiftare?

Det finns även deskriptiva lagar, speciellt inom naturvetenskapen...

12. Håller du med om att om en modell av Universum kräver en intelligent designer, så borde Universum självt kräva en designer?

Ytterligare ett antagande om ursprung baserat på varande...

13. Håller du med om att det krävs ett syfte att skapa en liten glasboll som du hittar i skogen? Håller du med om att behovet av syfte inte elimineras för att glasbollen är stor? Om så, borde inte världens största boll - Universum - också ha ett syfte?

Håller frågeställaren med om att han hellre pratade om en glasboll i skogen än träden eller älgarna? Min syster blev biten av en älg. Älgar kan vara farliga.

14. Om det finns ett syfte bakom hela ändliga Universum, borde inte det syftet vara bortom ändlighet, nämligen oändligt?

Om inte om fanns...

15. I ljuset av den antropiska principen (att Universum är finjusterat för liv), borde det inte vara vettigt att hävda att Universum är skapat med livet i åtanke?

Man kan lika gärna ställa frågan varför den antropiska principen betyder att Universum är finjusterat för liv, speciellt i ljuset av att frågan inte betraktar eventuella livlösa Universum, eller Universum med annat liv än det som ställer denna specifika fråga.