onsdag 18 juli 2018

Intervju om VoF, Humanisterna, skepticism och podcasts

Humanisterna Kalmar intervjuar mig med anledning av mitt föredrag om religion och moral.

söndag 15 juli 2018

tisdag 10 juli 2018

Är du regeringsvänlig eller är du nazist?

Svenska kyrkan använde sina kyrkklockor under almedalsveckan för att störa ut ett seminarium som hölls av Thomas Gür, kolumnist på Svenska Dagbladet (SvD), i närheten av Visby domkyrka. Då SvD är obunden moderat, och alltså inte nödvändigtvis regeringsvänlig, valde domprosten Mats Hermansson, känd vänstersympatisör, att sätta stopp evenemanget genom klockringning. Hermansson har i ett utlåtande sagt att han ringde för att stämningen var obehaglig, något som avfärdats som lögn av dem som var där och dessutom rimmar illa med den dokumentation som finns från händelsen.

Som om inte detta vore nog så tar Aftonbladets Jonna Sima domprosten i försvar, och väljer en formulering som syftar till sammankoppla seminariet med nazism. Sima skriver: "Samhället måste sända en tydlig signal om att det råder nolltolerans mot nazivåldet. Men vi behöver hjälpas åt att säga ifrån och markera mot rasismen och antidemokratiska krafter i vardagen. Visbys domprost är ett föredöme för oss alla." Är det skrivet av någon som förstår att Gür inte är nazist? Och inte våldsam? I så fall är "nazistvåldet" ett synnerligen illa valt ord.

Givet det uppenbara, att nazismen är ett större problem än att nazistanklagelser lättvindigt och tanklöst ska användas för att stigmatisera potentiella meningsmotståndare, tänker jag på hur trång åsiktskorridoren är i Sverige. Samtidigt som vi förväntas tänka att korridoren inte alls finns, måste vi vara beredda på att den som inte är uttalat regeringsvänlig, grundlöst kan hängas ut som nazist av en av landets största tidningar. Verklig nazism är ett betydligt större problem än att en kolumnist på en obunden moderat tidning håller seminarium, men om detta vet Jonna Sima förmodligen inget alls. Jag kan ändå lova Sima att inte avfärda henne genom att påstå att det är bra att störa ut hennes röst som en markering mot rasism och antidemokrati, trots att hon samlar poäng till det sistnämnda.

måndag 9 juli 2018

Skolbarn behöver lära sig om mat

Om det är något som vi har riktigt, riktigt gott om i Sverige så är det pengar. Trots att staten har enorma utgiftsposter i sin budget, så går det bra för Sverige. Vi får in de pengar som vi behöver, och hur pengarna fördelas, beror på vad regeringen prioriterar. Över etthundra miljarder kronor av statens pengar går årligen till landets kommuner, som i sin tur dessutom försörjer sig på inkomstskatt. För just min hemkommun, Örebro, är utbildning en stor utgiftspost, men man lägger t.ex. mer än dubbelt så mycket av sina pengar på kultur än på vuxenutbildning, vilket visar att det inte bara finns pengar för allmännyttan utan även för invånarnas guldkant. Och apropå guldkant, så finns det förbättringspotential inom ett område som faktiskt kan ge en hel del tillbaka till samhället, nämligen skolmaten.


När jag gick i skolan på 80-talet höll man fram en talrik till en mattant som slevade på någon form av gryta som skulle agera bukfylla. Idag är skolmaten bättre och kan liknas med en medioker lunchbuffé i ett skabbigt industriområde, men det är fortfarande inget jag skulle äta eller skulle önska att någon annan äter. Även mat är nämligen kultur. Barn behöver lära sig att mat inte bara ska mätta hunger, utan att en måltid är en upplevelse och en faktor för livskvalité. Istället för att barnen hämtar mat på en buffé, anser jag att de ska hämta en bricka med en trerättersmiddag. Det ger barnen en chans att få saker på sin talrik de kanske inte skulle ha plockat på buffén, och ett fint upplägg kan inspirera dem till att faktiskt äta och njuta av den maten.

Maten behöver inte vara speciellt avancerad. En förrätt kan bestå av två sparrisar, en ägghalva och hollandaisesås. En efterrätt skulle kunna vara en enkel kompott. Men det ska få kosta några kronor mer än den tia maten kostar idag, vilket är en god investering. Jag tror att en smak för livets goda inte bara ökar det psykiska välmåendet, utan även det fysiska, för att det t.ex. kan ge McDonalds en match. Barn som växer upp med god smak, går inte frivilligt till ett sådant ställe, vilket även kan vara bra för miljön. Så eftersom pengarna finns, tycker jag att skolmaten ska prioriteras - servera inte skolbarnen något som du själv inte är beredd att äta.

söndag 8 juli 2018

Podcasten Konflikt S02E01: Om socialism

Vad är socialism och vad tycker vi om det? Anders och Dragan, ny bisittare i andra säsongen av podcasten Konflikt, diskuterar politik. Lyssna här, mycket nöje!

onsdag 4 juli 2018

Det var bättre förr?

Jag har upplevt att påståenden vars andemening kan tolkas som att det var "bättre förr" av vissa betraktas som hotfulla. Det jag uppfattar är att en viss form av dogmatisk regeringsvänlighet är kopplad till en irrationell rädsla för att åsikten att det var "bättre förr" hotar bilden av regeringens ofelbarhet. För hur kan något vara bättre förr, när regeringen gör allt bättre?

Världen har onekligen förändrats, vissa saker till det bättre och andra saker till det sämre. Allt kan inte styrkas med vetenskap, allt kan inte styrkas med statistik. Vi har t.ex. ingen aning om vem som skriver bäst låtar eller sjunger bäst av Kanye West och Freddie Mercury. Jag tycker den sistnämnda, men det är bara en åsikt, hur många argument jag än kan klämma fram. Vi kommer aldrig får veta. Om jag säger att Imagine av John Lennon är bättre än We can't stop av Miley Cyrus så beror det förmodligen på att jag är gammal, inte på att jag har rätt.

För att veta vad som är bra eller dåligt måste vi enas om kriterierna som definierar bra och dåligt, och när det gäller musik kommer det aldrig att ske. Andra ting ligger i gränslandet. T.ex. kan man tycka att det är dåligt att elever läser färre böcker idag. Den åsikten är aningen mindre subjektiv, men att detta är dåligt är fortfarande en åsikt. Så vad kan vi enas om?

I min hemstad Örebro skjuts folk ihjäl titt som tätt, men mediabevakningen kring detta är inte jättestor, kanske främst för att Örebro bleknar vid sidan av Malmö på den punkten. Och skjutningar är väl dåligt? Trots att trenderna ser negativa ut har statsminister Stefan Löfven bedyrat att utvecklingen är positiv, vilket även Sveriges Television tycker sig se. Kanske för att regeringen lyckats vända en nedåtgående trend? Wikipedia visar en trend över olika brott i Sverige, som definitivt visar på utrymme för både drastiska ökningar och minskningar, beroende på var du sätter start- och slutdatum.


Med reservation för att 2017 ännu inte är representerat i trenden ovan, så kan det mycket väl stämma att antalet skjutningar minskar kraftigt, men det är inte säkert att jag skulle komma fram till det om jag normaliserade kurvan.

Helt oavsett om vissa saker blir sämre eller ej, så har regeringen ett faktiskt ansvar för vissa skeenden, men inte alla. Problemet i Sverige är att den del av den offentliga sektorn vars verksamhet är inriktad på allmännytta, är alldeles för liten. Vi (eller möjligtvis regeringen) är duktiga på att samla in pengar, men inte alltid speciellt ansvarstagande när vi spenderar dem. Men det är bara min åsikt.

söndag 1 juli 2018

Att förklara Kyrkan för en utlänning

I helgen diskuterade jag religion och kyrka med en polack och ställdes inför uppgiften att beskriva Svenska kyrkan, vilket är en större utmaning än man kanske först inser.

Historiskt har svensken betalat var tionde till kyrkan enligt lag, vilket skulle försörja präst och kyrka, men detta avskaffades runt år 1900. Sverige har sedan dess rört sig långsamt mot religionsfrihet, och sedan 1952 är det tillåtet enligt lag att inte vara kristen. Sedan år 2000 bekänner sig inte längre svenska staten till luthersk kristendom och kyrkan förlorade sin myndighetsstatus, men i praktiken fungerar Svenska kyrkan fortfarande i mycket som en myndighet. Jag vill att Sverige ska vara en sekulär stat, men det finns egentligen inget folkligt stöd för det.

Svenskar ogillar religion såvida religionen inte är organiserad, men inte heller då vill vi att det ska handla om religion, eftersom vi inte tror. På sätt och vis är Sverige både sekulärt och asekulärt - sekulärt, eftersom vi ogillar religion och inte vill att religion ska vara politik, och asekulärt, eftersom vi gärna vill att kyrkan ska tona ner sin religion för att kunna förbli en maktfaktor. Och viljan till underkastelse under denna maktfaktor, i ljuset av att kyrkan ska bli ett slags godhetsministerium, är slående.

Tack vare sin historia förvaltar Svenska kyrkan tillgångar till ett värde av ungefär 45 miljarder kronor, i form av lösöre, mark och aktier. Dessutom är medlemskapet i kyrkan svindyrt. Men de flesta (sex miljoner svenskar) betalar gladligen medlemsavgiften, bländade av kyrkans ambition att skifta fokus från att vara kyrka till att vara "en god kraft i samhället".

Svenska kyrkan själva förstår att de inte är önskvärda som församling. Man vet att man är den organisation som organiserar flest ateister i hela Sverige, och då det finns så pass få gudstroende i Sverige så vill man inte att den potentiella medlemsbasen ska vara begränsad till dessa. Därför beror medlemstappet på ungefär 6000 personer per månad till betydande del på att de medlemmar som faktiskt tror på Gud, förpassas till fria församlingar.

Och för att vara helt ärlig, så tror jag att de som verkligen vill se att Svenska kyrkan omvandlas från församling till godhetsministerium, är så pass få så att kyrkan behöver sina gynnsamma privilegier för att de ska kunna bevara sin makt. Den dyra medlemsavgiften blir mindre tydlig genom att staten konfiskerar den istället för att kyrkan själv debiterar den. Medlemskapet kan initieras av någon annan än medlemmen själv, och förnyas per automatik. Du vet, sådant som anständiga organisationer varken får eller vill göra.

söndag 24 juni 2018

Göran Rosenberg svamlar vidare om naturalism

Göran Rosenberg har låtit sig förföras av kritik mot ateism signerad John Gray. Idag skriver han en passionerad recension av boken "Seven Types of Atheism" där han sin vana trogen övertolkar och misskrediterar sina medmänniskor som inte delar hans egen barnsliga vidskepelse om en himmelsk låtsaskompis. Om man tror på Gud, kan man använda Gud som en förklaring kring varför man tycker och tänker som man gör, men gudstro handlar egentligen bara om huruvida man tror på ett övernaturligt väsen eller ej, nämligen Gud. Gudstroende tror på det, ateister tror inte på det väsendet. Rosenberg ger numera ett intryck av att han förstår att även ateister kan ha en livsåskådning, vilket givetvis är en korrekt nyvunnen insikt hos honom, men det betyder naturligtvis inte att ateism är en livsåskådning. Eller en religion. Jag anser att man som kritiker vinner på att förstå vad man angriper, och Göran Rosenberg skulle kanske kunna ta några poänger genom att helt enkelt ta reda på vilka naturalistiska världsbilder de han kritiserar verkligen besitter, men icke. Att inte tro på Gud är inte mycket till livsåskådning, eftersom det som sagt inte betyder något annat än att man besegrat en specifik vidskepelse.

Rosenberg anser att eftersom vetenskapen inte kan svara på hur vi bör leva våra liv eller lösa konflikter, så har religion en plats där. Det är skillnad på "är" och "bör", men jag delar inte Rosenbergs uppfattning om att vetenskapen står handfallen i frågan om "bör", men just naturvetenskapen är inte utformad för att svara på frågan om "bör". Men istället för att kapitulera till religion så studerar jag hellre moralfilosofi. Det finns inget i konceptet med religion som ger ökad kunskap, inte ens om moral. Som ett svar på det Rosenberg beskriver som religionsförakt nämner han att konst och poesi faktiskt kan överlappa religion i sitt syfte att nå andlighet. Att andlighet kan erhållas från konsten är knappast ett vettigt religionsförsvar, utan just ett försvar av konst och poesi, som inte kräver några dogmer eller vidskepliga föreställningar över huvudet taget.

Och beträffande den "aggressiva" eller "evangelistiska" ateismen så undrar jag vad Rosenberg egentligen förväntar sig att män av vetenskapen ska leverera. Att påståenden om Gud får göras är lika självklart som att dessa påståenden får ifrågasättas. Att naturalister bjuder på egna, alternativa påståenden kring tings varande, är något bra. Drivkraften är nyfikenhet, inte aggressivitet, och folkbildning kan inte okommenterat reduceras till evangelism. Skulle Göran Rosenberg själv konfronteras med påståenden om övernaturliga väsens framfart och ansvar för vår verklighet, skulle han kanske avstå att ge sin syn på saken i tron om att ett sådant tilltag är aggressivt och evangelistiskt. Men förståelse och kunskap växer i mötet mellan olika idéer och vårt prövande av dem. Gud går inte på undantag bara för att religion fyller samma funktion som konst och poesi, precis som någon annan tycker att den numera avfärdade eterteorin ger andlighet.

fredag 22 juni 2018

Radio Houdi midsommarspecial

Förutom att prata om midsommar så berättar jag om när jag ofrivilligt stalkade Susie Päivärinta. Lyssna här, mycket nöje!

söndag 17 juni 2018

Podcasten Konflikt avsnitt 10/10

I tionde och sista avsnittet svarar vi på lyssnarfrågor och tar upp lyssnarkommentarer som inkommit under seriens gång. Lyssna här, mycket nöje!

lördag 16 juni 2018

Straffsatsrevision i faggorna?

Det har genom åren pratats en del om att vålds- och sexualbrott ger i förhållande lindriga straff jämfört med att t.ex. förstöra statlig egendom. Det är även hög tid att blanda in brott mot persons religiösa övertygelse i balansräkningen. Expressen, 7/6:
Stefans dotter Ebba Åkerlund, 11, kördes ihjäl av Rakhmat Akilov på Drottninggatan i fjol. För det får han nu 60 000 kronor i skadestånd. En ersättning både han och hans advokat är starkt kritiska mot.
Aftonbladet berättar 2015 om en manlig kirurg som remitterar en kvinnlig patient som av religiösa skäl inte vill skaka hans hand, till en kvinnlig läkare:
Kvinnan ville inte skaka kirurgens hand. Då remitterade han patienten till en kvinnlig läkare. DO stämde läkaren – som döms att betala 75 000 kronor för diskriminering.
Man får hoppas att en revision är i faggorna.

söndag 10 juni 2018

Podcasten Konflikt avsnitt 9/10

I avsnitt 9 avhandlar vi partierna som ställer upp i riksdagsvalet i höst, men eftersom vi är en aktuell podcast som avhandlar kontroversiella ämnen så samtalar vi även om journalisten som angrep mopedisten Gustav, 15 år. Lyssna här, mycket nöje!

lördag 9 juni 2018

Moa Wallin: Två fel gör inte ett rätt

Utan att någonsin ha delat hennes värderingar så har jag försvarat Moa Wallins rätt att håna Gustav, 15 år. Gustav är en mopedist som bidrar till sitt lokala samhälle genom att patrullera på moped (vilket trots allt är till stort värde då det bl.a. förhindrar inbrott), Moa Wallin är journalist på Sveriges Radio och det är Expressens nätupplaga som berättar för oss om Gustav.

Gustav är endast 15 år, och kan omöjligen veta priset som är förknippat med att prata med media, men det är ett pris som alla betalar. Absolut ingen som figurerar på nätet går fri från att bli driven med, att bli hånad och att bli förlöjligad. Det är inte något man behöver gilla, det är bara något man behöver förhålla sig till - jag talar av egen erfarenhet.

Många, bl.a. Nerikes Allehandas ledarskribent David Lindén, kontaktade Gustav för att visa sitt stöd. Det kostar nästan inget annat än tid och det betalar sig för den som är utsatt. Att angripa den som sätter igång drevet, i detta fall Moa, skapar bara ytterligare ett offer. Jag är helt övertygad om att hon har örat så pass nära rälsen att hon kan skilja rätt från fel genom sakligt resonemang, vilket definitivt inte innefattar trackaserier - två fel gör inte ett rätt.

söndag 3 juni 2018

Podcasten Konflikt avsnitt 8/10

I avsnitt 8 av podcasten Konflikt med undertiteln "Owe Nilssons Flygande Cirkus" diskuterar vi yttrandefrihetens gräns. Lyssna här, mycket nöje!

fredag 1 juni 2018

Kanske att vi ska sluta att rapportera om klimatförändringar eftersom det kan gynna Miljöpartiet?

I gårdagens Aktuellt i SVT2 intervjuade programledaren Lotta Bouvin-Sundberg forskaren Joakim Ruist om kostnaden för flyktingmottagandet i Sverige. Bouvin-Sundberg var ytterst irriterad över att flyktingmottagandet kostade pengar, vilket Ruist bemötte med att det är av humanitära skäl man tar emot flyktingar, inte ekonomiska. Så långt tycker jag att allt är i sin ordning - journalister ska ifrågasätta.


Men Bouvin-Sundberg gick vidare och ifrågasatte om Ruist hade analyserat konsekvenserna av sin forskning. Ruist var uppenbarligen överrumplad av frågorna, och det uppenbarade sig att hans förberedelser att svara på frågor om sin forskning var bortkastade - frånvaron av konsekvensneutralitet var lika självklar för Bouvin-Sundberg som den var överraskande för Joakim Ruist.

Expressen kommenterar idag, med en liknelse till miljöpolitiken:
Och hur troligt är det att klimatforskaren skulle få frågan: "Tror du att din rapport kommer att användas i valrörelsen? Jag undrar om du har tänkt på, och tagit hänsyn till det, när du gör en sån här rapport."
Kanske att vi ska sluta att rapportera om klimatförändringar eftersom det kan gynna Miljöpartiet?

Du kan se programmet i några få dagar till.

onsdag 30 maj 2018

Skattetryck och skatteintäkt

Eftersom jag flera gånger hört statsminister Stefan Löfven förväxla skattetryck och skatteintäkt tänkte jag bjuda på en kort förklaring. Misstaget Löfven gjort är att motivera ökat skattetryck genom att säga sig ha ett behov av ökade skatteintäkter. Men jag har sett tv-programmet "Ullared - jakten på storsäljaren", så jag har via lätt underhållning lärt mig att förstå skillnaden.


I "Ullared - jakten på storsäljaren" får en innovatör presentera en produkt för Gekås verkställande direktör, för eventuell försäljning på varuhuset. När herr direktör har frågat innovatören vad varan ska kosta i butiken, försöker han alltid pressa ner priset och alltså låta kunden komma åt varan med en större del av sina pengar i behåll. Den som tror att ett högt pris alltid ger höga intäkter kanske tänker att direktören agerar av välmening, men i själva verket vill direktören tjäna pengar.

Det är medelstora företag som försörjer den svenska staten, och många av dessa brottas med att gå i vinst. En mycket liten skattesänkning skulle skapa utrymme för nyanställningar och nyinvesteringar, alltså sådant som ger intäkter till staten.

Visst är skattetrycket för företag redan lågt i Sverige, men det är ändå dyrt att driva företag, bl.a. på grund av arbetsgivaravgiften. Dessutom måste lönerna vara höga då de anställda betalar en helt orimligt hög inkomstskatt till kommuner med ständigt ökande räntekostnader för sina ständigt ökande lån. Sen tillkommer momsen när pengarna ska spenderas.

Men precis som Gekås kan sälja fler reflexarmband om priset är rätt, kan staten tjäna mer pengar om skattetrycket är rätt. Och rätt är inte alltid högre än idag.

söndag 27 maj 2018

Podcasten Konflikt avsnitt 7/10

Avsnitt 7 av podcasten Konflikt handlar om sociala media kontra gammelmedia. Lyssna här, mycket nöje!

lördag 26 maj 2018

Kort kommentar om praktisk evangelism

Jag talar relativt ofta med kristna, och denna korta kommentar handlar om den evangelistiska typen som aldrig någonsin fått chansen att lära sig vad som skiljer argument från ett schmargument. Det sprids ständigt videos på Facebook och YouTube som dessa människor har producerat, där någon berättar om sin seger över ateisten. Innehållet är alltid detsamma. "Jag träffade världens mest ateistiske ateist, men då sa jag så här."

Senast i torsdags hade jag nöjet att få prata med evangelister som skulle frälsa mig. Vi var ett litet gäng piratpartisympatisörer som satt vid centralstationen i Örebro och drack ett par öl, när två unga män frågade om de fick slå sig ner. Jag accepterade i tron om att de var ytterligare piratpartisympatisörer, men så snart de hade slagit sig ner, blev deras ärende uppenbart. Jag gillar mötet med personer som inte tänker, tror och tycker som jag, så jag kan ha ganska så kul i samtal med evangelister, men i ärlighetens namn är ämnet ganska tröttsamt. Sakfrågan är ointressant, Gud finns helt enkelt inte. Det är ett faktum som inget gnäll i världen kan ändra på.

Men retoriken är intressant. Testa gärna att förklara vad naturalism och vetenskaplig skepticism innebär, och vad det har för konsekvenser för vad man väljer att tro på - att rimlighet kommer från vad som är konsekvent och vad som följer. Förtydliga gärna med att det innebär att man kommer att bortse från både anekdoter och känslomässig vädjan. Välkomna dem att tala, men avbryt dem om de ger uttryck för att inte ha lyssnat på dig eller förstått dig. Du kommer att få avbryta en hel del.

"Innan jag mötte..."

"För mig var det..."

"Jag hade en vän som satt i rullstol..."

fredag 25 maj 2018

Fem frågor du gärna får ställa till en naturalist

Med anledning av att Nöjesguiden har publicerat Amra Bajrics passivt aggressiva text om fem frågor du inte ska ställa till en muslim under ramadan, tänkte jag berätta lite om naturalismen.

Men först vill jag kommentera Bajrics frågor i korthet. Under ramadan fastar vissa muslimer medan solen är framme, och äter nattetid, vilket tydligen väcker en del frågor. Dessa tas upp:
Frågan om varför man ser fram emot ramadan besvaras med motfrågan om varför andra ser fram emot julen, och med tillägget att fastan är ett sätt att lära sig att uppskatta det man har. 
Frågan om vad som händer om en muslim råkar äta under fastan besvaras efter lite piruetter: Inget. 
Om fastans obligatorium svaras att det är frivilligt att delta*, men obligatoriskt att avstå för t.ex. barn, sjuka eller gravida. 
På frågan om det är svårt att fasta i Sverige då sommardagarna är långa här föreslås att följa solens timmar i t.ex. Mekka som svar. 
Och slutligen, frågan om hur man faktiskt lever i förhållande till hur man som muslim påbjuds att leva är svaret: Sköt dig själv.
Anledningen till att det över huvudet taget ställs frågor till muslimer om ramadan, är att folk är bekanta med religionen islam och fenomenet ramadan. Trots att antalet anhängare är få - endast drygt etthundratusen i Sverige enligt Wikipedia** - så finns ett allmänintresse för deras tro.


Naturalismen är en betydligt mer utbredd livsåskådning i Sverige än islam. Den åtnjuter dock inte samma allmänintresse, förmodligen på grund av att den inte är lika exotisk. Det är kanske därför vi naturalister inte är alls lika trötta på att svara på frågor, utan snarare är stolta över att få chansen. Här är fem frågor du gärna får ställa till en naturalist:

1. Hur är det att inte tro på något?
Jag vet inte. Men det är befriande att inte behöva tro på imaginära väsen som t.ex. Jahve eller Allah.
2. Vad är meningen med livet för er?
Generellt sett har vi utvecklats till att vilja äta, överleva och reproducera oss. Men med den extra tid vi erhållit tack vare vetenskapen, kan man lägga till konst, kultur, familj och glädjen i att vara vänlig mot en medmänniska.
3. Vad händer när ni dör?
Att vara död är att inte vara medveten. Skillnaden handlar inte om vad som händer, utan insikten om att man faktiskt ska dö, i ordets rätta bemärkelse.
4. Varifrån kommer er moral?
Både gudstroende och naturalister får sin moral från att analysera konsekvenser av handlingar och från moralfilosofiska resonemang. Skillnaden är att vi inte påstår att vi får det från något övernaturligt väsen eller någon religiös skrift.
5. Varför firar ni jul?
För att vi gillar att fira tillsammans med dem vi tycker om, för att vi gillar att vara lediga, eller för att vi hedrar vår kultur.
Naturalister får sällan frågan om varför vi inte lever som vi lär, eftersom vi gärna lever som vi lär. För oss är inte reformation ett hot, utan processen som gör oss till det vi idag är.

*) Inom islam är fastan frivillig under ramadan. Endast fundamentalister kräver fasta och endast fundamentalister kräver att kvinnor ska skyla sig med t.ex. slöja.

**) Läst 2018-05-25. Jag har tidigare föreslagit nyare undersökningar som skriver upp den siffran till omkring fyrahundratusen, vilket inte accepterats vid peer review. Därför accepterar jag antalet som anges, under misstanken att det är aningen för lågt.