söndag 17 september 2017

Kyrkovalet: Bli medlem i Humanisterna!

Medlemsavgiften i ett SD-fritt Humanisterna kostar 1/10 av medlemsavgiften i Svenska kyrkan, där Sverigedemokraterna är näst störst.

http://www.uturkyrkan.se/

http://humanisterna.se/bli-medlem-i-humanisterna/

Om du har goda värderingar.

Radio Houdi 214

I dagens Radio Houdi avhandlas bl.a. dödhjälp, Bindefeldtpartaj och Comic Con. Lyssna här, mycket nöje!

fredag 15 september 2017

Varför låter TV5 Filip och Fredrik hållas?

Det finns en opinion mot Filip och Fredrik, och svaret på frågan om varför TV5 låter dem hållas är enkel: De har en publik som älskar kombinationen av s.k. edgy humor i kombination med åsiktsbekräftelse.

Jag har följt dem en tid. Jag tyckte "Ursäkta röran (vi bygger om)" var ok, jag gillade "High Chaparall", men har sedan dess tappat intresset. Jag tyvärr inte sett "Breaking News", men där lär man lite skämtsamt ha sagt att Jesus hade varit Sverigedemokrat, vilket naturligtvis upprör. Dessutom håller Filip och Fredrik ganska hög vänsterpolitisk profil.

Min bedömning är att de är helt rätt ute. De vänder sig till en ung publik, typ millennials födda någon gång mellan 1980 och 1995, och där finns en märkbar överrepresentation av de åsikter som Filip och Fredrik står för. Ett axplock av typiska millennialsåsikter som Filip och Fredrik kan plocka poäng genom att företräda är:

- Kultur är inte konst, det är samhällelig uppfostran, och ska därför inte vara t.ex. sexistisk.
- Samhället är patriarkalt.
- Religiösa motiv till illgärningar är egentligen politiska motiv.
- Gärna mångfald, men inte åsiktsmångfald.
- Det är upp till var och en att bestämma om man är expert.
- Kön är en social konstruktion.
- Sverige tar in för få flyktingar.
- Jag tror inte på Gud men kyrkan är en positiv kraft i samhället.
- Sveriges Television är opartiska.
- Kunskapsrelativism är inte alltid fel.
- Man får inte skända profeten Muhammed.
- Identitetspolitik är inte galenskap.
- Man är konservativ samtidigt som man identifierar sig som liberal och progressiv.

Och så vidare. Inte alla millennials, inte bara millennials, men en överrepresentation bland millennials. Detta spelar Filip och Fredrik an på, helt enkelt för att det är lönsamt.

Skämtet att Jesus skulle ha varit Sverigedemokrat fungerar i detta sammanhang, för att det är lite edgy, för att det är lagom religionskritiskt, för att det bekräftar premissen att Sverigedemokraterna är onda, och så vidare. Detta kallas för politisk korrekthet: Man påstår sig stå för något för att vinna politiska poäng. Det är en konst som Filip och Fredrik behärskar, men andra.

Millennialgenerationen är privilegierad, har god betalningsförmåga och dålig koncentrationsförmåga. De är villiga att betala för tjänster som avlastar dem. De betalar hellre till Spotify än de köper skivor, de har minst ett betal-tv-abonnemang, de använder exklusiva mobiltelefoner, de anser sig kunna ta betalt för triviala tjänster och de anser sig kunna ta bra betalt. Igen, inte alla millennials, inte bara millennials, men en överrepresentation bland millennials.

Den goda betalningsförmågan och dåliga koncentrationsförmågan märks t.ex. genom att skräckfilm blivit mer synonymt med s.k. "jump scare" och att traditionella böcker fått ge plats åt talböcker. Vill man bli framgångsrik så ställer man sig i detta läger, för det är där man hittar den som både är beredd och kan lägga tiden, och är beredd och kan lägga pengar.

Vi vet alltså inget om Filip och Fredriks åsikter, vi vet vara hur de profilerar sig. Jag litar betydligt mer på att personer som Edward Blom eller Paolo Roberto är ärliga, då de representerar åsikter med betydligt lägre kommersiellt värde. De förlitar sig på sin karisma och sin kompetens. Och det skulle inte förvåna mig om Filip och Fredriks vänstervridning inte är något annat än just politisk korrekthet, med tanke på att de trots allt har högre månadslön än statsministern.

måndag 11 september 2017

Agnosticism

Den prominente astrofysikern Carl Sagan har över 600 publicerade artiklar på sin meritlista, och var dessutom framgångsrik som populärvetenskaplig och skönlitterär författare. Tanken att Sagan var ateist ligger inte långt borta, speciellt inte för den som t.ex. läst hans skönlitterära verk Kontakt. Själv förnekade han att han var ateist. Frågan kokar ner till hur man definierar ordet, och vilka värderingar man lägger däri. Jag anser att ordet endast indikerar frånvaro av gudstro, vilket inte verkar stämma med Sagans uppfattning. Det finns ett par dokumenterade uttalanden från Sagan, som går ut på ungefär följande:

- En ateist besitter trovärdig evidens att den abrahamiska guden inte existerar.

- En ateist vet att det inte finns någon Gud. Följaktligen: enligt vissa definitioner är ateism korkat.

Det råder inga tvivel om att Sagan var agnostiker, vilket är ett erkännande om okunskap i frågan om Guds existens. Men var han ateist? Ateism brukar gå hand i hand med agnosticism. Eftersom jag anser att frånvaro av gudstro indikerar ateism, så innebär det att jag anser att Sagan var ateist. Den mest inkluderande definitionen av ordet ateist innebär avsaknad av gudstro. Som t.ex. Carl Sagan? Många anser att ateism behöver betyda något mer, kanske för att inte ordet ska vara meningslöst. Om frånvaron av gudstro räcker, skulle små barn vara ateister - tänk på baaaarnen!

Det första påståendet, att en ateist besitter evidens mot en specifik gud låter befängt, och kan nog bara förstås i kontexten det sades, och rent tekniskt är det fel helt oavsett kontext. Det andra påståendet låter lika felaktigt, men det är möjligtvis lättare att förstå att det kan ha yttrats i en specifik kontext eller under ett visst postulat. Carl Sagan var troligen ateist enligt min definition av ordet, men olyckligtvis lägger många människor in värderingar i ordet, vilket tydligen även Sagan gjorde. Jag vet alltså inte vad han egentligen trodde, om något, men jag vet att han representerar religion väldigt tydligt och korrekt, som t.ex. här i tv-serien Kosmos:


Denna förnuftets röst, kan ju faktiskt vara rent professionell.

Ateism/teism handlar om vad man tror, alltså om man tror på Gud eller ej. Agnosticism/gnosticism handlar om vad man anser sig veta om Guds existens. Antingen tror man sig veta att Gud finns eller ej, eller så tror man sig inte veta det.

Det finns en idé om att det skulle vara intellektuellt att vara agnostiker, att erkänna att man inte kan veta huruvida Gud finns eller ej. Men det är bara ett erkännande, som även jag gör. Jag håller naturligtvis Guds existens som extremt osannolik, så pass osannolik att jag lever mitt liv som om Gud inte finns, men jag kan naturligtvis inte veta.

Skulle det ge intellektuella poäng att påpeka sitt agnostiska förhållande till Gud, så borde det även ge intellektuella poäng att påpeka sitt agnostiska förhållande till andra övernaturliga väsen. Ingen vet om det finns enhörningar, för att ingen kan veta det. Och så vidare. Det skulle kunna illustreras så här:


Jag anser att det är betydligt mer hedervärt att avstå från att grubbla över myter vi saknar skäl att tro på. Jag behöver inte veta om enhörningar finns eller ej förrän något skäl att tro det påträffas, och med vår kollektiva nuvarande kunskap ser det inte ut att vara så. Det samma gäller Gud. Det är alltså inte utan anledning som vetenskapsmännen inte ligger vakna om nätterna över frågan.

söndag 10 september 2017

Radio Houdi 213

Denna gång pratar vi mycket om yttrandefrihet i Radio Houdi. Lyssna här, mycket nöje!

fredag 8 september 2017

Aye Alhassanis bojkott av SAS

Nu har det gått några månader sedan Aye Alhassani inledde sin bojkott av SAS på grund av att de har klädkod på (bl.a.) sin incheckningspersonal, vilket jag kommenterat 30/4 och 5/5. På Dagens Industris hemsida är det enkelt att kolla hur aktiekursen har utvecklats sedan dess.


SAS har alltså lyckats parera bojkotten, vilket är bra. Eventuellt är konsumentaktivism ett svagt styrmedel.

söndag 3 september 2017

Kommentar till Marcus Rosenlunds text om ateismens religion

Igår skrev Marcus Rosenlund en text som förhåller sig till hypotesen att människan lever i en datorsimulering, som jag kommenterar här. Innan jag ger mig på innehållet, så vill jag kritisera uttrycket "vetenskapsmän och -kvinnor" då jag anser att kvinnor ingår i gruppen människor, vilket "män" i detta sammanhang betyder. Att bara säga "vetenskapsmän" säger inget om kön.

Prominenta ateister (eller snarare prominenta personer som är ateister) kan förlika sig med tanken att vi lever i en simulering. Den hypotesen bär på implikationen att yttervärlden, så som vi uppfattar den, inte existerar. Verkligheten skulle då vara något annat än vad vi tror att den är. Till skillnad från den effektiva likheten med filmen The Matrix, där mänskligheten matas med intryck via elektroder, existerar vi då förmodligen inte alls, annat än som komplicerade representationer i ett system. Idén härstammar från 2500 år gamla grekiska filosofer och det finns flera böcker och filmer på temat.

Jag kan naturligtvis ha fel, men jag anser att detta rimmar väl med evolutionsteorin. Om vi är skapade, alltså, om vi inte har ett naturligt ursprung, blir vår komplexitet genast ett problem. Hur kan man, efter att ha studerat skillnaden mellan t.ex. ett mikrochip och den mänskliga hjärnan i all sin prakt, tänka annat än att vi måste vara skapade genom en process som innefattar självreplikering och urval? Även avfärdade tänkare (Michael Behe, William Dembski, m.fl.) inom den ljusskygga Intelligent Design-rörelsen accepterar att människan har utvecklats över tid, i mycket små steg. Inom Intelligent Design (som är ett slags kreationism) fokuserar man gärna på det man menar vara undantag. Just bakterieflagellen skulle vara något som inte kan uppstått via evolution, men man accepterar i stort ett slags teistisk evolution.

Vidare delar jag Rosenlunds tanke att det inte spelar någon roll huruvida vi finns eller ej. Att systematiskt lära sig vilka konsekvenser som kommer av vilka ageranden, är användbart. Att systematiskt lära sig hur naturen fungerar, är användbart. Vetenskap är användbart. Och vidare, att systematiskt lära sig vilka konsekvenser jag tror att vi är överens om, är användbart. Om en tjur lider av tjurfäktning, är det ett argument mot tjurfäktning. Om tjuren inte finns på riktigt, och jag mår dåligt för att jag tror att den finns på riktigt och att den mår dåligt av tjurfäktning, så är det ett annat argument mot tjurfäktning. Vad som är sant, spelar verkligen ingen roll alls. Det viktiga är att man tror att vi existerar i en gemensam yttervärld och agerar därefter. Det är när man börjar tänka att vi bär på personliga sanningar, och att något kan vara sant för en person medan något annat är sant för någon annan, som vi har problem på riktigt.

Det spelar egentligen ingen roll om bakterieteorin är felaktig, och att orsakerna till att förlossningspatienters överlevnad beror på något annat än att barnmorskorna tvättar händerna. Om vi bara förhåller oss systematiskt till det vi observerar, mäter och räknar ut, så är vi på rätt spår.

Många prominenta vetenskapsmän anser att vi lever i en simulering. En avancerad civilisation skapar simulatorer, upptäcker och exploaterar evolutionen, bygger virtuella världar, och så vidare. Det är ofrånkomligt. Jag själv, som den hopplöse datorprogrammerare jag trots allt är, är Gud i många världar. Men det är inte självklart att varelserna i någon av dessa världar blir självmedvetande. Tvärt om, den form av medvetande som vi känner till, kräver så pass många transistorer att det helt enkelt (tillsynes) är omöjligt. Detta skriver jag, medveten om mitt egna begränsade perspektiv. Avancerade strukturer indikerar evolution, simulerade avancerade strukturer kräver avancerad hårdvara. Men igen, även om jag gärna simulerar liv, så är jag är bara bekant med världslig hårdvara.

Det hela kokar nog ner till att jag någorlunda överens med Marcus Rosenlund. Jag kan förnuftsmässigt acceptera att verkligheten som vi känner den, är en simulering. Men samtidigt lever jag mitt liv som om yttervärlden verkligen existerar och att vi kan lära oss något av att studera den. Det håller Gud på behörigt avstånd, eftersom jag aldrig behöver falla tillbaka till ad hoc-teorin att "Gud är mystisk" när mina observationer inte stämmer med mina föreställningar - jag kan tänka att jag har fel. Och visst, att inse att Gud inte finns på riktigt var svårt, men kan jag inse något sådant, så kan vem som helst göra det.

Radio Houdi 212

Är du nyfiken på kyrkvalet? Eller mina personliga politiska åsikter? Lyssna på veckans Radio Houdi! Mycket nöje!

fredag 1 september 2017

SR stärker samröret med den politiska vänstern

Det brukar uppstå en viss irritation när man påpekar att Sveriges Radio (SR) är vänster och regeringsvänlig. Trots att detta bekräftas av den enda publikation jag känner till, är det många som bedyrar SR:s opartiskhet. Undersökningen i fråga (JMG, GU) sammanställdes 2012 och säger att 70% av journalisterna sympatiserar med S, MP eller V (där S är betydligt mindre bland journalister än hos allmänheten) medan 45% av allmänheten har sina sympatier där. Feministiskt Initiativ, som står långt ut på vänsterkanten, fick då 1% av journalisternas sympatier, men 0% av allmänhetens.

Bland SVT:s personal får V 18%, S 13% och MP 52% (totalt 83%). Bland SR:s personal får V 17%, S 11% och MP 54% (totalt 82%). Sympatier för Feministiskt Initiativ är inte redovisade i sammanställningen. Så här skrev SR 2012 med anledning av att Stefan Löfven skulle bli partiledare:
Löfvens förmåga som partipolitisk debattör är oprövad, men han har lång och bred erfarenhet av arbetsmarknadspolitiken. Jobb, arbetsrätt och näringspolitik har varit centrala frågor under hela hans fackliga karriär. 
Han namn är respekterat även i den borgerliga regeringskretsen. Inte minst sedan han bidragit till en avtalsuppgörelse under finanskrisen för ett par år sedan, när IF Metall gick med på att sänka lön och arbetstid tillfälligt, med motiveringen att det skulle hjälpa svensk ekonomi.
Och så här skrev man 2016 om Isabella Lövin med anledning av att hon skulle bli språkrör:
Isabella Lövin, 53 år, var Europaparlamentsledamot för Miljöpartiet från 2009 till 2014, då hon utsågs till biståndsminister. Före politikerkarriären arbetade Lövin som kultur- och miljöjournalist. Mest uppmärksammad blev hon för debattboken "Tyst hav: Jakten på den sista matfisken", utgiven 2007 och belönad med Stora journalistpriset. 
– Jag är hedrad och glad, sa Isbaella Lövin vid presskonferensen i Stockholm.
Idag, när Ulf Kristersson meddelar att han kandiderar till rollen som partiledare för M, reagerade SR så här:


Artikeln som man länkar till är nu raderad, och Sveriges Radio har gått ut med en ursäkt på Twitter. För min del behövs inga ursäkter för denna text. Vi vet ju var sympatierna finns! Det som behövs är mångfald, vilket är något mycket mer än kön, hudfärg och sexuell läggning. Kanske är det bristen på åsiktsmångfald som gör att ämnet väcker irritation, för om antingen gillar SR eller den regering som SR försvarar, vill man förmodligen bevara status quo.

Uppdatering: texten hade kollats får få gånger, och publiceringen kommer att följas upp internt "på olika sätt". Men kan man verkligen klandra en fisk för att den gillar vatten?

torsdag 31 augusti 2017

Sverigedemokraterna och Svenska kyrkan

Om två veckor är det kyrkoval i Sverige. För min del är jag inte intresserad av att rösta i kyrkovalet. Jag tror inte på Gud, och varför skulle jag som icke-troende ens vilja vara med att påverka hur troende sköter sina interna angelägenheter?

Sverigedemokraterna är på frammarsch i Svenska kyrkan. Diagrammet visar de 10 största partierna i senaste kyrkovalet (2013).


Och detta diagram visar antal mandat Sverigedemokraterna vunnit i de senaste kyrkovalen.


En datorprogrammerare får betala drygt 4000 kronor för ett års medlemskap i Svenska kyrkan, och med val vart fjärde år ger det över 12.000:- per röst! För en organisation som konkurrerar med min egen! Ett medlemskap i Humanisterna kostar förresten bara 365:- per år. Men en eventuell framgång för Sverigedemokraterna i kyrkan efter valet 2017 stör alltså inte mig. Jag tycker istället att det borde väcka idén att staten ska klippa banden med kyrkan och göra Sverige sekulärt på riktigt.

söndag 27 augusti 2017

Staten måste klippa banden till Svenska kyrkan!

Svenska kyrkan lockar konfirmander med bjudresor till solen. Med tanke på den skamlösa medlemsavgiften tjänar kyrkan förmodligen snabbt igen dessa pengar. För nog är det pengar, och inte Gud, som är kyrkans existensberättigande idag. Man är så mentalt konsumerad av mammon att man inte själv förstår pengars värde. Och när man uttalar sig i media, så är det aldrig - Gud förbjude - teologi som är ämnet. Det är politik. Det kanske är svårt att undvika med tanke på kyrkans maskopi med staten?

Medlemsavgiften varierar beroende på din inkomst och var du är skriven, men om du tjänar 32 000:- per månad är din medlemsavgift ungefär 3 900:- per år. Anledningen till att man kan ta så bra betalt för sin ljusskygga verksamhet är att kyrkan åtnjuter vissa privilegier. Eftersom svenska staten drar pengarna på lönen, svider det mindre än om du skulle behöva betala årsavgiften på faktura - att skänka bort pengar man aldrig får se, är enkelt.

Andra föreningar måste snällt skicka ut inbetalningskort, vilket har flera nackdelar. För det första påminner inbetalningskortet om beloppet man faktiskt betalar. Medlemsavgiften kan helt enkelt inte vara hur hög som helst för den förening som måste samla in pengarna på egen hand. För det andra är den administrativa kostnaden pengainsamlingar hög. Eftersom staten och kyrkan samarbetar, bjuder staten kyrkan på detta. För det tredje förnyas medlemskapet i kyrkan automatiskt, medan föreningar som inte har staten som samarbetspartner måste förlita sig på medlemmens vilja att aktivt förnya sitt medlemskap.

Jag har flera gånger pratat med Svenska kyrkans företrädare om deras syn på detta, vilket väcker en enorm ilska. Det ligger i sammansvärjningens natur att man vill inkassera fördelarna under radarn. Man är rädd om sitt privilegium. Medlemskapet kan initieras godtyckligt, förnyas automatiskt och är svårt att bryta. Du kan alltså bli medlem genom dina föräldrars gärning och du kan ingå detta dyra avtal innan du är myndig, men inte ens Bank-ID betraktas som en rättssäker identitetshandling om du vill lämna kyrkan. Och när det väl sker, riskerar du att mötas av subtila hot. En vän till mig fick höra att "Gud ser dig" när hon lämnade in sin utträdesansökan.

Staten måste klippa banden till Svenska kyrkan. Jag har inget emot religion på frivillig grund. Låt folk ha sina riter, offra sina getter, tillbe sina imaginära vänner, men låt detta ske på egen tid och för egna pengar!

http://uturkyrkan.se/

Maajid Nawaz om islamsk kolonialism

Maajid Nawaz, som bl.a. skrev Islam och toleransens framtid tillsammans med Sam Harris, publicerade häromdagen ett kort men slagkraftigt inlägg om islamsk kolonialism, där han berättar Pakistans historia.
Again, in all these cases, there has been at times a disproportionate, state-heavy response to often beleaguered but militant separatists, although you’d be forgiven for only having heard about Israel’s actions in Gaza.
Nawaz, som själv är muslim, avslutar med följande konstaterande:
It is precisely this lack of internal criticism that is allowing Muslim-majority societies to fall apart at the seams while we insist that everyone else is worse than us. 
We Muslims have become the totally self-unaware cry-bully in the school playground. 
That child who everyone is scared of upsetting, but no-one really likes.
Alla kan tycka saker, men om något verkligen ska bli bättre, måste kritiken komma inifrån.

måndag 21 augusti 2017

Rasförräderi, Hans Reuterskiöld‏?

Ibland blir man verkligen ledsen på riktigt. Hans Reuterskiöld‏ (kommunikatör för fackförbundet Sveriges Farmaceuter) skrev ett sånt där ryggdunkartweet som omdömeslösa män med makt gärna gör, men Reuterskiöld‏ var kanske osedvanligt tanklös i sitt budskap. Om Hanif Bali skrev han idag:
Är Hanif Bali bloggosfärens motsvarighet till Jackie Arklöv?
Jackie Arklöv är alltså uttalad nazistsympatisör och en av dömda för Malexandermorden. Vad i hela världen är det som gör att Reuterskiöld‏ kommer på att dra paralleller mellan Arklöv och Bali? Hudfärgen såklart. Den som likt Hans Reuterskiöld‏ baserar sin uppfattning om vad man ska tycka och tänka på hudfärg, hamnar i ständig konflikt mellan sina föreställningar och sina observationer.


Bali har förresten, på grund av sin hudfärg, avkrävts tacksamhet för sin vistelse i Sverige - rasism är inte så ovanligt som man vill tro. Bali ringde Reuterskiöld‏, vilket Reuterskiöld‏ kommenterar offentligt i en mening som dryper av härskartekniker:
Du lät gråtfärdig i telefon, men det kanske är ditt normalläge, och bad om ursäkt om du blivit ledsen och erbjöd mig ta bort tweeten.
Och genom att påstå att han bett om ursäkt, tänker han nog att dels att saken ska vara utagerad och dels att han inte ska behöva be om ursäkt. Jag kanske är naiv, men jag tror verkligen att Reuterskiöld‏ själv skulle förfärats om det var han som betraktade denna konversation utifrån, men han har visat sig oförmögen att förstå när han själv gått över gränsen. Eller så har han helt enkelt en dålig människosyn.

Uppdatering: Senare samma dag, kl. 19:59, publicerade Hans Reuterskiöld en ursäkt på Twitter. Jag är frestad att säga att polletten tillslut trillade ner, men förmodligen har vi att göra med en blind höna som hittat ett korn, eftersom jag finner det mer troligt att Reuterskiöld var mer trogen sina åsikter innan han blev kritiserad för dem. Han tog även bort sin yrkesresumé från Twitter i samband med detta.

Uppdatering 2017-08-22: Idag meddelar Sveriges Farmaceuter att Hans Reuterskiöld tar tjänstledigt tillsvidare. Jag hoppas att detta inte är relaterat till att han framfört sina privata åsikter på Twitter.

söndag 20 augusti 2017

Radio Houdi 211

I veckans avsnitt av Radio Houdi avhandlas matkvalitet, kopplingen mellan skepticism och rasism samt mycket mer! Lyssna här, mycket nöje!

söndag 13 augusti 2017

Radio Houdi 210

Då är vi tillbaka med säsongens första avsnitt av Radio Houdi, där vi framför allt pratar om matgeeken! Lyssna här, mycket nöje!

onsdag 9 augusti 2017

"Hur jag slutade vara kreationist"

Läraren Lars Gunther skriver på sin Facebook-sida om Stephen Jay Gould och Richard Dawkins, och om hur Gould, till skillnad från Dawkins, lyckades befria honom från sin kreationism (alltså den falska föreställningen att arternas mångfald förklaras av övernaturligt ingripande).

Det var inte vädjan till fakta, utan en luddig idé om nyansskillnader i var Gould och Dawkins påstås anse om organismers perfektion, som fick Gunther att ändra uppfattning. Detta väcker frågan om vad korrekt information egentligen är värd?

Tänk dig en fluga som flyger omkring i en glasflaska på fönsterbrädet, där botten är vänd mot fönstret. Tänk dig även att det ligger en annan flaska bredvid, under samma förutsättningar, fast med ett bi i, istället för en fluga. Eftersom ett bi är mer intelligent än en fluga, så söker sig det mot ljuset, vilket är flaskbotten. Således är det bara en tidsfråga innan det dör. Flugan däremot är inte intelligent nog att inrikta sin jakt på frihet där ljuset är som starkas, utan irrar omkring planlöst till dess att den hittar flaskhalsen, öppningen och sin frihet.

Det går att hitta många fall där hög intelligens inte är någon fördel. Om fördelen skulle väga upp kostnaden så skulle fler arter utveckla hög intelligens. Abstrakt språk, ärftlig kultur och möjlighet att se in i framtiden är förunnat få arter. Men att inte förstå är en sak, att ha fel är en annan.

Få personer kan missförstå evolution specifikt och vetenskap generellt så grundligt som Stephen Jay Gould, men ändå kan Goulds gärning för motståndet mot vetenskap vara mer framgångsrikt än Dawkins gärning. Ska vetenskapsmän i första hand försöka förstå verkligheten eller ska de vara pedagoger? Deras inverkan på Gunther blir extra anmärkningsvärd med tanke på att Dawkins professur handlar om allmänhetens förståelse av vetenskap - han får alltså smäll på fingrarna i sitt egna område!

Men är en missad själ är bättre än en själ som vunnits genom snuttifiering? Om sig själv skriver Gunther att han tror att Gud har skapat värden och att Bibeln är Guds sanna ord. Enligt den definitionen av "kreationist" som jag använder så är Gunther kreationist, men många kristna menar att inga föreställningar om gudomligt ingripande eller skapande implicerar kreationism, utom just skapandet av arternas mångfald. (Undantaget är givetvis de som anser att Gud inte skapat livet, han har "skapat" livet. Naturligt ursprung men Gud ändå, på något vis.)

Mitt incitament att närvara i samtalet om verklighetens beskaffenhet handlar inte så mycket om att vinna över själar till min sida, utan om att försöka sälja in själva modet att förnuftsmässigt acceptera grundläggande och uppenbara sanningar. Det finns inga gudar (inte ens kristendomens gud), man överlever inte sin död (ingen himmel eller reinkarnation väntar), och så vidare. Detta är självklara ting som även intellektuella låter vara öppna frågor, kanske av någon slags nedlåtande artighet mot allmänheten, kanske för att uppfylla Stephen Jay Gould trams om "non-overlapping magisteria", vad vet jag?

Hur det än ligger till med den saken, så är det nästansanningar som är svaret på den anklagande frågan om varför ateister "constantly force their religious beliefs down my throat" - icke-tro på ett anspråk är ett en reaktion på ett anspråk som faktiskt finns. Att ifrågasätta grundlösa påståenden är något av det bästa man kan göra.

söndag 6 augusti 2017

Vilken antirasist blir först ut med att posera drickandes mjölk?

Rasism är smittsamt på väldigt lösa grunder, som inte behöver ha med personens åsikter att göra. Anledningen till att man är rasist om man delar memer föreställande grodan Pepe, beror på att rasister delar memer föreställande Pepe.


Även användandet av en gapskrattande emoji indikerar att man är rasist, av precis samma skäl.


I Sverige har vi haft samma debatt om den svenska flaggan: Eftersom rasister viftar med svenska flaggan, så är man förmodligen rasist om man viftar med svenska flaggan. Politiker, utom Ebba Busch Thor, är undantagna denna anklagelse.


Så vad är det mer som avslöjar att man är rasist? Dricker du mjölk så kan du förmodligen hälsa hem. Aftonbladet rapporterar att rekommendationer om mjölkdrickande har kritiserats med hänvisning till rasism, vilket naturligtvis fick rasister att posera med mjölkglas på sociala medier.


Och, som genom ett trollslag, har vi ett nytt tillskott på indikationer att man är rasist: Mjölkdrickandet.

Ulf Lundell använde svenska flaggan som dekor under sina konserter på 90-talet för att "stjäla tillbaka" den från rasisterna. Grodan Pepe och en skrattande emoji kanske man kan klara sig utan, men vilken antirasist blir först ut med att posera drickandes mjölk?

fredag 4 augusti 2017

"Perversa veckan" har knappt börjat

Det har bara gått ett par dagar sedan KDU annonserade att Kristdemokraternas "perversa vecka" är igång.


Tyvärr spårade det hela ur ganska fort. Redan nästa dag blev en kristdemokratisk politiker åtalad för oralsex i ett badhus i Eskilstuna. Samtidigt kan jag inte förneka att jag funderar på vad tusan de kommer att hitta på härnäst!

Det finns något med politisk korrekthet som fascinerar mig. Igår passade Sveriges förre finansminister Anders Borg på att supa sig full, hota folk, kalla kvinnor för hora och blotta sig. Anders Borg är feminist, men förmodligen inte i hjärtat, utan för att det ger honom politiska poäng. Att vara politiskt korrekt är att påstå att man har åsikter, i syfte att inkassera politiska poäng. För hur agerar egentligen en överförfriskad feminist?

Jag har också varit snedtänd. Jag vet vad det innebär. Och jag vet att det man säger och gör faktiskt avslöjar något om personens karaktär. Och eftersom jag råkar vara en person som betraktar kvinnor som fullvärdiga människor, tog sig min resa lite andra yttringar än Borgs, milt sagt.

Idag är det min fasta övertygelse att man bör tillåta sig vara den man är. Folk blir kränkta för sådant man tycker och säger, men att ändra på sig själv för att behaga andra, är ett misstag. Det är bättre att vänkretsen får utkristallisera sig så att de som vill vara fria och ärliga mot sig själv umgås med sina likasinnade, och att de som trånar efter ögontjäneriet i politisk korrekthet umgås med sina. Kanske är det för de sistnämndas skull vi har en "pervers vecka"?

torsdag 3 augusti 2017

Kulturell appropriering

Det måste vara ett enormt privilegium att vara en av de som har tid att polisa andras åsikter och harmlösa nöjen. Man måste rösta vänster, man får inte skratta tuttskämt och man får definitivt inte praktisera någon annans kultur. Det kallas för kulturell appropriering, vilket betyder att man berövar någon sin kultur. När just kulturell appropriering kommer på tal, så kan aldrig den som anklagar någon för detta brott redogöra för vari problemet skulle bestå, utan man förväntas söka reda på informationen och läsa på för att göra den som klagar nöjd.

Den som kräver konstant medhåll ska naturligtvis inte hänga på Twitter eller slösurfa på okända jaktmarker, eftersom sådant som andra publicerar beror på deras tycke och smak, utan att alltid rätta sig efter besökarens. Det är som att fira att man fått ner en sexistisk reklamskylt från en reklampelare i Kumla genom att åka till Amsterdam. Kan man inte kontrollera sina egna känslor, så får man faktiskt hålla sig där man kan kontrollera andras beteende. Det har gått så långt så att man anser att vissa idéer behöver särskilt skydd, och ironiskt nog är det de extraordinärt dåliga idéerna som behöver extra ordinärt skydd, vilka ofta är religiösa. Dåliga idéer som inte är heliga, tenderar vi att avfärda.

Att man gnäller på andra betyder inte att man har en överlägsen moral. Båda parter tycker säkert att den andres åsikter är fruktansvärda, men vissa personer värderar sina egna rättigheter högre än andras, medan andra gillar mångfalden och trivs rentav i vetskapen att andra är lika fria som en själv, trots att det innebär att man exponeras för en mångfald. Vad sägs t.ex. om KDU:aren som tycker att Pride-veckan är pervers, trots att hans närvaro där är ytterst frivillig? Han uttalar sig om andras beteende, trots att det inte har något med honom att göra - det är lite samma sak som att gnälla på någon som skrattar åt tuttskämt.

lördag 29 juli 2017

Får man ha på sig vad som helst?

Får man ha på sig vad som helst?

Låt oss först fundera på om man får säga vad som helst. Med vissa specificerade undantag så får man säga precis vad man vill. Yttrandefriheten är grundlagsskyddad. Undantag är hot och uppvigling till brott. Dessutom får man inte uttrycka missaktning mot en grupp baserat på ursprung, religion eller sexuell läggning.

Man får däremot säga precis vad man vill om ett land, ett politiskt parti eller en religion. Det gäller bara att vara tydlig med vem man företräder.

Yttrandefriheten är ett skydd som låter vem som helst säga vad som helst utan konsekvenser. Den som får betala ett pris för vissa yttranden, åtnjuter inte yttrandefrihet. Den personen styrs av att antingen avstå eller att ta konsekvenserna av sina uttalanden.

Om någon säger att t.ex. islam är en förskräcklig religion, kan han förvänta sig hat, personliga påhopp, att bli missrepresenterad och felciterad. Yttrandefriheten gäller ju även den som svarar. Men den som åtnjuter yttrandefrihet och säger något om islam behöver inte frukta hot eller repressalier från sitt jobb eller staten. Det är vad yttrandefrihet innebär, vilket betonas i texten om yttrandefrihet i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, artikel 19:
"Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser".
Yttrandefriheten gäller inte bara det talade ordet, utan text, kläder och symboler. Igen måste man tänka på vem man företräder, vilket sällan är sig själv på betald arbetstid. Men in princip utan inskränkningar får man klä sig hur man vill. De enda undantagen är de som är specificerade i lagen.
Så hur är det då med klädesplagg som täcker ansiktet?

Grundinställningen är att du får täcka ansiktet. Det har trevats lite med att försöka få bort plagg som täcker ansiktet från t.ex. fotbollsmatcher, men frågan var inte viktigare än att man tillåter dessa plagg om fotbollssupportern uppger religiösa skäl. Det finns en stark korrelation mellan att vilja täcka ansiktet när man går på fotboll och att ha fotbollen som sin religion, så rent effektivt är det alltså helt tillåtet att täcka sitt ansikte när man går på fotboll.

 Sen har vi t.ex. butiker som Forex som kort och gott säger att man inte får täcka ansiktet hos dem. Antingen går man inte in till dem, eller så tar man av sig plagget som täcker ansiktet. Det är inte konstigare än att arbetsgivare bestämmer vad arbetstagare ska ha eller inte ha på sig. Kom ihåg att man inte alltid företräder sig själv.

 Men vad händer om en kvinnas plagg är obligatoriskt på grund av sin religion? Eller vad händer om en kvinnas plagg är obligatoriskt på grund av kvinnans mans religion? Faktiskt inget. Det laddar plagget med en symbolism som för humanister och feminister signalerar förtryck, men samtidigt så betyder yttrandefrihet att man ska få signalera sitt försvar av kvinnoförtryck helt utan konsekvenser. Åtminstone på sin lediga tid.

 Religion är en ickefråga, eftersom arbetsgivarens rätt till klädkoder existerar oberoende av patriarkala religioner. Man behöver definitivt inte vara muslim för att besitta en livsåskådning som kanske exkluderar en från vissa typer av yrken. Ett bra exempel på det är att inte alla kvinnor vill jobba som servitriser i en topless-bar.

Och rätten att ohämmat kritisera den falang av islam som har slöjkrav på kvinnor, eller slöjan generellt eller till och med islam generellt, gäller. Den gäller, helt utan risk för repressalier. Den som inte vill ta del av samtalet, behöver inte uttrycka sitt ställningstagande i frågan. Ett fotbollsfan kan ta av sig symbolen som avslöjar vilket lag han håller på, muslimen kan förhoppningsvis ta av sig sin slöja. För även om jag personligen kanske tycker att jag ska kunna ge kulturella uttryck utan att behöva få mothugg, så gäller yttrandefriheten även mina medmänniskor. Detta är, när allt kommer omkring, något positivt.