Hem      |      Om      |     RSS     |      YouTube      |      Twitter      |      Podcast      |     Hall of fame     |      Länkar

onsdag 16 september 2020

Hårdare straff, kriminalitet och integration

Jerzy Sarnecki skriver att hårdare straff rent av kan öka brottsligheten, och att han har stöd för det i "en rad studier från både Sverige och andra länder". Bara två år senare kan vi läsa att professorn nu slår fast att resoluta insatser krävs, som "långa fängelsestraff och avskaffad ungdomsrabatt". Sarneckis nyvunna kunskap att en inlåst människa inte glider runt och rånar, våldtar och vandaliserar, har nog funnits där redan när han hävdade motsatsen. Socialdemokraterna må vara långsamma på att följa opinionen, men den tjänsteman som tryggar sin position genom regeringsvänlighet är väldigt snabb på att anpassa sig - hur saker egentligen ligger till är en fråga som är helt frikopplad från politiken, och även om alla hävdar att just deras parti är vetenskapens riddare, så är frikopplingen inget större problem.

Foto: Affekt Film AB

Men vänstern är en trög skuta att styra. Stefan Löfven hävdade nyligen att det finns en glasklar koppling mellan misslyckad integration och kriminalitet. Morgan Johansson uttalade sig överslätande och Per Bolund protesterade i ordalag om att det inte alls handlar om hudfärg eller att det visst inte var den utlandsfödde läkaren som bränner bilar. Även om Stefan Löfven har fel, så tror inte jag att Bolunds bild av "misslyckad integration" är speciellt vedertagen om den tar avstamp i hudfärg och läkare. Och hur följer det resonemanget från Löfvens påstående om misslyckad dito?

1. Det finns ingen koppling mellan hudfärg och kriminalitet.

2. Det finns ingen koppling mellan lyckad integration och kriminalitet.

3. Alltså finns ingen koppling mellan misslyckad integration och kriminalitet.

Även om slutsatsen är korrekt, följer den inte från premisserna.

lördag 5 september 2020

"Varför kritiserar ni bara islam?"

Alldeles för ofta får man som sekulär frågan varför man bara hackar på den religion man kritiserar just nu. Svaret är att man troligtvis bemöter den som talar. Förra årtusendet, när kristdemokrater motionerade om att kriminalisera hädelse och att biologiundervisningen i skolan skulle kompletteras med en undervisning i kreationism, ställde många frågan varför vi kritiserar kristendomen istället för islam. Idag, i ljuset av attentaten mot tvillingtornen, mot Charlie Hebdo-redaktionen och hotbilden mot Lars Vilks, ställer sig många frågan varför vi kritiserar islam istället för kristendomen. (Nazism brukar nästan alltid vara tillåtet att kritisera, bortsett från en och annan "men judarna då"-kommentar.)

Svaret är egentligen självklart. Vi sekulärhumanister ogillar allt irrationellt motiverat våld, och vi svarar den som tar sig ton. Just nu råkar muslimer vara en ganska stor och ganska högljudd grupp som ställer till med ganska mycket besvär. De allra flesta muslimer vill inget annat än att leva i fred i ett samhälle vars uppbyggnad de själva bidrar till, och så länge vi låter en rasistisk och våldsverkande minoritet företräda islam, undergräver vi drömmen om det harmoniska och mångkulturella samhället.

Anders Lindberg säger att man sparkar nedåt när man angriper muslimer, men det är inte helt självklart sant. Muslimer har en stark ställning gentemot staten, och muslimska föreningar får olika typer av projektbidrag utbetalda. Muslimer har en stark ställning i samhället, och när hatbrott riktas mot muslimer väcks oerhört starka känslor, med rätta. Muslimer är dessutom den största etniska gruppen i Sverige, med åtminstone 810.000 anhängare (vilket motsvarar drygt 8% av befolkningen) år 2016, med en ökande trend.

(Läst 2020-09-05.) Att kritisera islam är inte att sparka varken nedåt eller uppåt, för i ett civiliserat samhälle saknar idéer rättigheter, och att kritisera muslimer är inte med nödvändighet att över huvudet taget "sparka", och inte med nödvändighet "nedåt".

Det kan alltså finnas goda skäl att kritisera kristna dogmer när kreationism jämställs med biologi, och det kan finnas goda skäl att kritisera muslimska dogmer när terror jämställs med västerländsk religionsfrihet. Det bästa sättet att slippa kritik är att inte ta sig ton, men det bästa man kan göra är att säga sin mening och bevilja meningsmotståndaren samma frihet, även om han är sekulär.

söndag 23 augusti 2020

Bra att Dan Park bränner Koranen

Dan Park har fått konservatismens popularitet att skjuta i höjden genom att begära tillstånd att bränna ett exemplar av Koranen utanför en moské i Malmö. Gärningen är ett provokativt konstverk, och polisen kommer troligtvis att godkänna genomförandet. Och tacka tusan för det, allt annat vore skandal. Ute på den svenska högerkanten är inte detta något nytt. Kristdemokrater har motionerat för hädelseförbud med hänvisning till att religiösa ska få slippa att utsättas för provokationer. Men det är just provokationer som håller religionens makt över folket i schack. Vi har alla ett ansvar inte böja oss för religiösa företrädares krav på privilegier.

Det som möjligtvis är tidsandan idag, är att samma personer som anser att det ska vara lagligt att bränna koranen eller den svenska flaggan, anser att man ska välja att avstå på grund av det sociala tryck som kommer från samhällsklimatet. Man vill få bort yttrandefriheten och religionsfriheten, samtidigt som man slår sig för bröstet och säger att man för att både yttrandefrihet och religionsfrihet ska vara lagligt. Stolt tystar man avvikande åsikter genom att säga att de får sägas, men att de inte ska sägas, och högmodigt försvarar man bara de friheter som inte utnyttjas.

Men hur ska religion kunna existera i ett sekulärt samhälle där alla har samma rättigheter, om religiösa betraktas som en grupp som inte får kränkas, som alltid måste få som de vill och som aldrig får utmanas? Vad händer med allas lika värde om endast religiösa önskemål är de önskemål som ska tillgodoses? Det som gör att ett modernt samhälle har utrymme för religion är att man inte kopplar religionen till några särskilda privilegier. I religionens namn får man, inom lagens gränser, göra vad man vill, praktisera vilka riter man vill, tro vad man vill, och så vidare. Detta är tack vara att man inte får avkräva att det endast gäller religiösa. Man får inte börja diktera vilka provokativa konstverk Dan Park ska avstå, för att nämna ett exempel. Ett modernt samhälle har endast utrymme för den religion som inte kräver att allmänheten, som inte delar deras tro, ska underkasta sig deras regler. Tro vad du vill, men tro inte att det gör dig till företrädare för en grupp som är lite mer jämlik än andra grupper.

Stulet gods 20/20

I det sista avsnittet (eller...?) av sveriges bästa musik-podcast Stulet gods där Henrik Andersson och jag diskuterar påstådda låtstölder, avhandlar vi bl.a. Kiss, David Bowie och The Supremes. Finns här eller där poddar finns!


Hemsida: http://stuletgods.80tal.se/
Prenumerera (RSS): http://stuletgods.80tal.se/rss.xml
iTunes: https://podcasts.apple.com/se/podcast/stulet-gods/id1507649534
Spotify: https://open.spotify.com/show/0KcEPjKKZcO8KHh2T8F4eL
Direktlänk, Spotify: https://open.spotify.com/episode/2iL8BxKkoeHW1UpinJapoh

fredag 21 augusti 2020

Podcasts

I afton vill jag tipsa två fenomenala podcasts. I veckans avsnitt av Stulet gods pratar Henrik Andersson och jag om Poison, John Carpenter, Ankie Bagger och Joe Walsh. Avsnittet finns här eller där podcasts finns. Dessutom vill jag verkligen slå ett slag för Generation YX där vi diskuterar allt från den finska tullen till svensk skogsporr. Ingen mindre än Aron Flam närvarar.

fredag 14 augusti 2020

Generation YX

Generation YX är en ny poddcast med journalisten Jannik Svensson och mig, där vi diskuterar samhällsaktuella frågor ur ett generationsperspektiv.

All information finns på hemsidan https://genyx.se/ men den finns där poddar finns.

tisdag 11 augusti 2020

Olikabehandling på grund av kön hyllas i NA

5/8 skriver Maria Ripenberg en ledare om handskakning, och lyckas på något vis avhandla ämnet utan att nämna olikabehandling på grund av kön. Numera är det bra att man inte skakar hand med tanke på smittorisken, men folk var arga på Yasri Kahn 2016 för att han inte skakade hand med en kvinnlig reporter. Självklart ska ingen behöva skaka hand, men irritationen på Kahn berodde egentligen inte på frånvaron av handskakning, utan på särbehandlingen av kvinnor.

Att en manlig värd skakar hand med tre av sina fyra gäster men inte den fjärde på grund av den fjärdes kön, kan vara sårande för den som blir särbehandlad av anledningar hon inte rår för. Jag är helt övertygad om att Ripenberg förstår sådant, men trots att detta är den springande punkten i kritiken mot Kahn, vill hon såklart inte nämna att det egentligen är detta, och inte handskakningen som sådan, som historien handlade om.

Ska jag hälsa på män, och jag råkar veta att en är en muslim som inte skakar hand med kvinnor, så skakar jag hand med alla utom honom. Jag skakar inte hand med män som inte skakar hand med kvinnor. Muslimen brukar såklart bli ledsen. Maria Ripenberg påstår sig bara se min rätt att inte skaka hand med honom, men jag vet att det sker saker i huvudet på den som blir diskriminerad, så jag gör så för att statuera exempel.

söndag 9 augusti 2020

Stulet gods 18/20

I avsnitt 17 av podcasten Stulet gods där Henrik Andersson och jag lyssnar på påstådda låtstölder pratar vi bl.a. om Lena Philipsson och Boy Meets Girl, och i avsnitt 18 tar vi upp bl.a. Måns Zelmerlöw, Alice Cooper och Led Zeppelin. Finns här eller där poddar finns.


Hemsida: http://stuletgods.80tal.se/
Prenumerera (RSS): http://stuletgods.80tal.se/rss.xml
iTunes: https://podcasts.apple.com/se/podcast/stulet-gods/id1507649534
Spotify: https://open.spotify.com/show/0KcEPjKKZcO8KHh2T8F4eL
Direktlänk, Spotify: https://open.spotify.com/episode/2tDaZZRrDrNQDoIT1wG5q5

söndag 26 juli 2020

Stulet gods 16/20

I veckans avsnitt av podcasten Stulet gods där Henrik Andersson och jag lyssnar på eventuella låtstölder avhandlas bl.a. gruppen Gorillaz, Rod Stewart och tv-signaturer. I all vår vishet friar eller fäller vi påstått stulen musik. Mycket nöje!

Mångfald borde vara djupare än hudfärgen

The New York Times har en kulturartikel signerad Anthony Tommasini ute som argumenterar för att orkesterprovspelningar inte ska vara blindade, eftersom det kan missgynna mångfalden. I en blindad provspelning hör ser man inte den som spelar, vilket ska minska risken att någon använder sina förutfattade meningar om musikern som söker jobb i en orkester. New Yorks filharmoniska orkester praktiserar blindade provspelningar och den består av 106 man, varav 50% är kvinnor men endast en person är svart. Betyder det att blindade provspelningar inte fungerar för en orkester vars publik vill ha mångfald?

Om man inte blindar provspelningarna finns en risk att orkesterledaren, medvetet eller omedvetet, diskriminera för eller emot baserat på information som inte är relevant för yrkesutövningen, t.ex. kön eller hudfärg, men undanhåller man den informationen kan orkesterledaren endast bedöma på vad som är relevant för yrket: Musiken.

Att frånvaron av diskriminering på grund av t.ex. kön eller hudfärg kanske inte ger den blandning av hudfärger som så många önskar, kan bero på många olika saker, men det kan finnas korrelationer mellan vilka val man vill göra eller kan göra, och vem man är. Om vissa grupper har sämre möjligheter att förverkliga sina drömmar på grund av hur omvärlden uppfattar dem, är det ett problem som måste tas itu med, men lösningen är aldrig diskriminering.

Ett annat problem är att det kan sitta personer i publiken som inte bara koncentrerar sig på vad de hör, utan applicerar sina rasistiska fördomar på vad de ser. Som publik till en filharmonisk orkester kan du inte räkna med att du vet speciellt mycket om musikerna, och om så skulle vara fallet, är du inte en av dem som sitter och generaliserar om dem. Den som ser en övervikt av musiker som är vita, män, svarta eller något annat, och utifrån det drar slutsatsen att mångfald saknas, måste rimligtvis vårda vanföreställningen att alla som ser lika dana ut också har samma bakgrund. Den som ser olika hudfärger och kön, och utifrån det drar slutsats att mångfald finns, måste rimligtvis vårda vanföreställningen att alla som ser olika ut har olika bakgrund. Det är helt orimligt.

Något som intresserar mig är vad som kommer att hända om man spelar in en ny film om sydstaternas slavhandel, typ "Nord och syd" med den fantastiske Patrick Swayze; kommer de afrikanska slavarna vara 100% svarta eller kommer det blandas? Och ännu mer intressant, om/när muslimsk slavhandel med vita nordbor på 1800-talet filmatiseras, kommer de nordiska slavarna vara 100% vita eller kommer det blandas?

Den som lever får se.

söndag 19 juli 2020

Stulet gods 15/20

I avsnitt 14 av podcasten Stulet gods där Henrik Andersson och jag lyssnar på påstådda låtstölder pratar vi bl.a. om Steve Miller Band och Kajagoogoo, och i avsnitt 15 tar vi upp bl.a. Marvin Gaye och Ultravox. Finns här eller där poddar finns.


Hemsida: http://stuletgods.80tal.se/
Prenumerera (RSS): http://stuletgods.80tal.se/rss.xml
iTunes: https://podcasts.apple.com/se/podcast/stulet-gods/id1507649534
Spotify: https://open.spotify.com/show/0KcEPjKKZcO8KHh2T8F4eL
Direktlänk, Spotify: https://open.spotify.com/episode/4vodkdUpvjKANPr81ujUjf

torsdag 16 juli 2020

En möjlig räddning för svensk public service?

De senaste dagarnas händelser visar med all tänkbar tydlighet att svensk public service håller på att kollapsa under sin egen vikt. Både SVT och SR är övergödda mediehus med ett beroendeförhållande till regeringen och ett chefsunderlag från en övervintrad 1968-rörelse.


Förutom innehåll av public service-karaktär producerar SVT och SR kommersiell underhållning av förströelsekaraktär, eftersom det antas locka in tittarna (precis som operapubliken kan lockas in av Håkan Hellström).

Mitt förslag är att man samlar tv-innehållet av public service-karaktär på SVT1 och radio-innehållet av public service-karaktär på P1. Därefter sänker man avgiftstaket från 1300:- per person och år till 400:-, och låter den avgiften täcka endast produktionen av public service-karaktär.

Förströelseprogrammen placeras på de övriga kanalerna, som man betalar för ungefär som man betalar för Netflix, med abonnemang. För en hundring till får du SVT2, för ytterligare en hundring får du P3, och så vidare. Detta ger oss ett antal fördelar:

  • Den som inte konsumerar lätt underhållning på radio och tv får disponera mer av sina pengar på egen hand och den som konsumerar lätt underhållning på radio och tv hos en konkurrent (som t.ex. Netflix) kan själv välja vart pengarna ska gå. Den ene, andre eller båda.
  • Verksamheten att locka in lyssnare till radio och tittare till tv kan praktiseras av fler aktörer eftersom den marknadsmässiga snedfördelningen minskar när underhållningen inte köps av staten utan av konsumenten. Om SVT och SR är framgångsrika, kan de utöka sin förströelseunderhållning utan att någon kan hävda att de "måste betala för trams".
  • Det finns en trovärdighet i en kommersiell framgång när kunderna har ett val, som helt saknas när kunderna måste betala. Med nuvarande system beror SVT:s eventuella framgång mest på sådant som sker utanför tv-huset.

Denna fråga diskuteras för fullt i Storbritannien angående BBC, och det är hög tid att vi tar oss en funderare även här i Sverige, innan public service slutar som en självdöd övergödd jätte med gikt.

måndag 13 juli 2020

Socialdemokraterna antas vara det objektiva partiet

I Sveriges televisions (SVT:s) morgonprogram, 7/7, skulle migrationspolitiken diskuteras. På plats var migrationsminister Morgan Johansson (socialdemokrat) och moderaternas migrationspolitiska talesman Maria Malmer Stenergard. Eftersom Johansson inte var med migrationskommittén ansåg han att han skulle slippa debatt och istället få bli intervjuad, vilket SVT accepterade. Skyddad från kritiskt ifrågasättande och från motfrågor, passar Johansson på att i nedlåtande ordalag beskriva hur han anser att moderaternas migrationspolitik ska uppfattas, mitt framför ögonen på moderaternas migrationspolitiska talesman, varpå SVT betonar Johanssons rätt att slippa få det han säger kritiserat.

Att den som inte varit med i migrationskommittén måste prata migrationspolitik oemotsagd, anses av många vara fullt logiskt, men i själva verket begicks det fel i flera led. Kritiken lät inte vänta på sig, inte ens från regeringsvänlig media, men nästan alla som säger att Johanssons krav var rimligt och att SVT:s gjorde rätt som skyddade ansvarig politiker från ifrågasättande, har sina sympatier åt vänster. För det är där objektiviteten antas finnas.

Ett tidigare exempel på samma sak var när Ebba Busch Thor intervjuades i Aktuellt om kristdemokraternas flyktingpolitik. Programledaren var inte nöjd med att Busch Thor inte accepterade hennes beskrivning av den, så programledaren passade på att upprepa sin beskrivning för tittarna när intervjun var avslutad. För objektivitetens skull.

Journalister använder sig av narrativ och agendor för att kunna driva berättelser, och dessa är aldrig objektiva. Ett sätt att uppnå objektivitet är att rikta kritiska frågor åt båda hållen, men idag har ordet "objektivitet" reducerats till att inte betyda något annat än att vinna publikens medhåll. Håller tv-tittaren med SVT, betraktas SVT som objektiva. Den som letar efter en vänster- eller högerlutning hos SVT behöver bara titta vilken politisk hemvist du hittar hos dem som betraktar SVT som objektiva och vilken hemvist du hittar hos dem som betraktar SVT som subjektiva. Detta synsätt kommer i förlängningen att rasera svensk public service. Vill man framstå som objektiv i båda lägren måste man som journalist istället vara kritisk mot den man ställer frågan till just för stunden, inte bara mot oppositionen.

onsdag 8 juli 2020

Kategoriska uttalanden om vad datorer kan och inte kan bygger ofta på okunskap

Ibland hör man folk uttala sig vad datorer kan göra, antingen för att beskriva hur man ser på mjukvara eller för att göra en liknelse. Nu senast hörde jag Myra Åhbeck Öhrman berätta att datorer bara gör det man säger åt dem att göra. När hon berättar varför hon inte tror att människan kommer kunna skapa artificiellt intelligent liv säger hon:

En dator kan ju bara göra precis det vi säger åt den att göra.
Det får mig att fundera hur hon resonerar. Allra närmast plåten är detta på sätt och vis sant - en maskinkodsinstruktion som utförs av en mikroprocessor har ett förutsägbar effekt - men vilken kontroll har vi egentligen över vad som sker på den nivån?

Instruktioner som ges till en dator kan komma från en mycket högre nivå. Betrakta detta BASIC-program:

FOR A=1 TO 10
PRINT A
NEXT
I detta fall är Myras påstående princip sant. Denna programkod kommer att översättas till maskinkod av en kompilator, och maskinkoden kommer att matas till processorn som utför instruktionerna. I detta fall ber vi datorn att räkna till 10, och datorn utför exakt det. Vill du testa, kan du köra BASIC-kod i webbläsaren här.

Instruktioner som ges kan bero på kontext. Betrakta följande SQL-program:

SELECT CustomerName
FROM Customers
WHERE CustomerName
LIKE "A%"

Programmet beskriver egentligen inte vad datorn ska göra, utan vad användaren vill ha gjort: Ha tillbaka namnet på alla kunder vars namn börjar på bokstaven A. Exakt vad detta kompileras ner till för instruktioner, beror på lite olika saker. Är det mycket data? Finns det många namn som börjar på A? Finns det ett index att slå i? Och så vidare. Jag som människa har förmodligen lättare överskåda strategier och möjliga val, än vilka val som kommer att göras i en given situation. Det är fortfarande människor som i ett tidigare steg har berättat om de olika strategierna för datorn, men vilka maskinkodsinstruktioner som till slut utförs av processorn för att lösa uppgiften, är inte lika självklart som i BASIC-exemplet. Vill du testa, kan du köra SQL-kod i webbläsaren här.

Och så här rullar det på, från nivå till nivå, ända till oigenkännbarhet. I några steg längre upp har vi den artificiella intelligensen som ska lösa problem åt oss, där programmeraren inte vet hur man löser problemet, och snarare skriver kod som ska leta efter samband i ett dataset. För att producera en lösning kan evolutionära algoritmer användas, och härifrån kan man antingen låta evolvera eller låta en artificiell intelligens producera kod. I framtiden kanske det är en artificiell intelligens som konstruerat den artificiella intelligens som ska producera koden, men redan idag har vi tappat kontrollen över vad som händer på själva plåten. Om gud skapade universum och sedan klev åt sidan, kan man då verkligen säga att det är guds fel att två bilar kolliderade på E4:an i torsdags, eller har han lämnat ifrån sig kommenderingen till någon annan? Att säga att datorer är fastlåsta i bara utföra instruktioner från sin husbonde, är att förneka modern datavetenskap.

Podcasten Samtal

I dagens avsnitt av podcasten Samtal blir jag intervjuad i drygt två timmar av programledaren Jannik Svensson. Lyssna gärna här: https://samtal.ax/anders-hesselbom/

söndag 5 juli 2020

Jag är inte anhängare av städningen av det offentliga rummet

Just nu pågår en namninsamling om att plocka ner Linnémonumentet i Humlegården.

Bilan Osman har skrivit om Black Lives Matter i Expressen, och i texten bjuder hon på en liten historielektion. Hon berättar att Carl von Linné är "rasismens stamfader" och av sammanhanget förstår man att det är ett globalt perspektiv som avses. En rimlig tolkning av påståendet att någon är ett fenomens stamfader är att man menar att personen har uppfunnit fenomenet i fråga, och att Bilan Osman menar att det var Carl von Linné som uppfann rasismen. Jag anser att Osman är felinformerad och att hon har slarvat i sin utforskning av rasismens historia, men även jag gillar såklart tanken på att rasism inte fanns före den senare halvan av 1700-talet. Men bara ett par meningar senare i sin egen text ger Osman två exempel på tidigare påstådda rasister, Louis de Geer (1600-tal), som handlade med slavar, och Axel Oxenstierna, som tog emot slavar från de Geer.


Varken slavhandel eller kolonialism var något som utmärkte svenskar eller vita. Arabvärlden har i princip alltid handlat med och begagnat sig av slavar, och det Osmanska riket använde sig av slavar från både Afrika och norra Europa ända in på 1900-talet, med stöd i Sharia. Det är lika rimligt att betrakta muslimska symboler som en påminnelse om islams rasistiska historia, men jag tycker inte att det är något rimligt skäl att inte acceptera att sådana bärs (av t.ex. Bilan Osman själv faktiskt).

Det bästa man kan göra är att förlika sig med historien. Vi kan helt enkelt inte avlägsna allt som inte har ett felfritt förflutet, oavsett om vi pratar om Linné, Socialdemokraterna eller t.ex. våra gamla kungar från förr. Det vi däremot kan göra, är att träna oss på att exponeras för vår kultur och vår historia, trots att den inte bara är fylld med enhörningar och fluffiga rosa moln.

Stulet gods 13/20

Det 13:e avsnittet av podcasten Stulet gods handlar bl.a. om huruvida Modern Talking och Alice Cooper utsatts för låtstöld. Dessutom sätter vi "U can't touch this" under luppen.


Hemsida: http://stuletgods.80tal.se/
Prenumerera (RSS): http://stuletgods.80tal.se/rss.xml
iTunes: https://podcasts.apple.com/se/podcast/stulet-gods/id1507649534
Spotify: https://open.spotify.com/show/0KcEPjKKZcO8KHh2T8F4eL
Direktlänk, Spotify: https://open.spotify.com/episode/1csiwirZu4X7eJSLw7AQEi

fredag 3 juli 2020

Lärares arbetsuppgifter krockar med kränkthetskulturen

Läraren som lyfte bort en elev som hindrade honom, har friats i högsta (!!!) domstolen. Att Sverige över huvudet taget anställer lärare, om det ska bli ett ärende i HD varje gång de försöker utföra sitt jobb, är ytterst märkligt.

För att göra en lång historia kort: En elev ville inte släppa fram en lärare, och läraren agerade enligt vad situationen krävde och föste bort eleven. Elevens föräldrar, paffa över att skolan har högre ambitioner än att vara dagis åt deras i princip vuxne son, såg sin chans att dra in lite pengar. Utan en tanke på hur de förstör för sina medmänniskor, gjorde de ett ärende av detta som på skattebetalarnas bekostnad, hamnade i högsta domstolen!

Vi lever i ett samhälle som hungrar efter vuxna och ansvarstagande människor, som är beredda att underkasta sig kompetenskrav och förordningar, men som fylls på av opportunistiska slackers som via sina föräldrar söker juridisk hjälp att sabotera för sina medmänniskor. Vi går en mörk framtid tillmötes och det var helt rätt av HD att stoppa denna galenskap!

söndag 28 juni 2020

Stulet gods 12/20

I avsnitt 12 av podcasten Stulet gods diskuterar Henrik och jag ZX81, VIC-20 samt musik av bl.a. Alphaville och Cindy Lauper. Finns där poddar finns, mycket nöje!


Hemsida: http://stuletgods.80tal.se/
Prenumerera (RSS): http://stuletgods.80tal.se/rss.xml
iTunes: https://podcasts.apple.com/se/podcast/stulet-gods/id1507649534
Spotify: https://open.spotify.com/show/0KcEPjKKZcO8KHh2T8F4eL
Direktlänk, Spotify: https://open.spotify.com/episode/15BW4aQAPSOE5EwWD1G7hU