Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 51 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den femtioförsta som handlar om ordet "tro" som slagträ, i ett klassiskt försök att skapa legitimitet kring religion.

Det finns ett visst utrymme för att bygga upp en fasad av en försiktighet och ett slags sökande, eftersom själva ordet "tro" används för att beskriva helt olika saker. Om vi tänker oss en skala av säkerhet, från det mest osäkra till det mest säkra, hamnar ordet tro i båda ändarna.

En mycket flyktig variant av tro: Jag tror att min bror är i köket. Minimal information kan få mig att släppa denna föreställning. Ofta räcker en glimt in i köket i fråga.

En mer säker föreställning: Jag vet att min bror är i köket. Även här kan nya fakta på bordet göra att det man tror sig veta blir omprövat, om än med en viss förvåning. Man kanske inför sig själv återkallar ett felaktigt eller ett inkomplett uppfattat fenomen ("jag såg min bror gå in i köket"), men ofta kan man gå vidare från vad man tror sig veta.

En mycket säker föreställning: Jag tror att min bror är i köket. Notera att samma ord används, men betydelsen är helt annorlunda. Att man tror att sin bror är i köket enligt denna betydelse, eller att man tror på Gud, betyder absolut inte att man aldrig tvivlar - det betyder att man inte är beredd att ompröva sin hållning, och därför bemöter rationella argument genom att rationalisera sina egna föreställningar. Det är från denna form av tro som dumma argument föds.

Ingen kan veta om min bror är i köket! Min bror är transcendent! Du kan inte bevisa att min bror inte är i köket! Man måste vara öppen för mysteriet med min bror! Och så vidare.

När en person blir konfronterad med kritik mot en föreställning han vurmar för, visar sig personens förmåga att förhålla sig skeptisk till påståenden om den objektiva verkligheten som saknar grund. Och det vi kan konstatera, är att betydligt fler än de som verkligen kan hantera en sån här situation, identifierar sig som rationella, och det är ur denna konflikt som dumma argument föds.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Sverigedemokraterna och åsiktskorridoren

Nej, jag tror inte än på att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, men oavsett om Yougovs undersökning stämmer eller inte, så ger den en fingervisning av hur det kan gå för oss. Jag tror att åsiktskorridoren är en viktig orsak till deras framgång. Det är med lite åsiktskorridoren som det är med Gud. Det spelar ingen roll om den finns eller inte, den har sina konsekvenser ändå. Även en icke-existerande Gud kan vara trodd på och även en icke-existerande Gud kan vara låtsaskompis eller mental snuttefilt åt en troende. Även en icke-existerande åsiktskorridor kan utgöra ett enormt problem för den som råkar kliva utanför, vilket brukar visa sig när det handlar om de uppenbara problemen Sverige har med migrationspolitiken. Den är dyr och ineffektiv. Visst, den göder opportunister som Bert Karlsson, men den är långt ifrån optimal. Även då kritiken mot flyktingpolitiken kommer från annat håll än SD, kanske rent av i syfte att komma till bukt med problemen så att vi kan hjälpa f