lördag 16 februari 2013

Sex vetenskapliga gudsargument från Svenska Kyrkan

Evolutionsbiologen Stephen Jay Gould ansåg att vetenskap och religion kan samexistera eftersom de inte "överlappar" varandra. Alltså, olika anspråk som inte står i konflikt med varandra kan samexistera, och att denna konflikt inte förekommer mellan just vetenskap och religion.

Vetenskap hanterar verklighetens beskaffenhet: Vad finns i den verkliga världen, varför ser det ut som det gör och hur funkar det? Religion hanterar de mjuka frågorna: Finns det något bakomliggande syfte, hur ligger det till med de moraliska frågorna, vad är skönhet och konst?

Genom att acceptera denna uppdelning, kan man konstatera att vetenskap och religion faktiskt inte står i konflikt, eftersom de inte överlappar varandra. Som vi ska se, anser Svenska Kyrkan, Karlshamns församling närmare bestämt, att denna uppdelning är viktig (läst 2013-02-16).

Rent metodiskt står vetenskap och religion i konflikt med varandra, det råder det inga som helst tvivel om, men man kan lika gärna säga denna skiljelinje egentligen är en skiljelinje mellan förnuft och charlatanism.  Många med mig är säkert rent förfärade över hur usla argument som utvecklats för att försvara gudstro, men ändå låter sig många svepas med av just gudstro.

Uppdelningen mellan vad som är vetenskap och vad som är religion löser ändå problemet med argumentens dåliga kvalité, eftersom uppdelningen syftar till att fria religiösa föreställningar från de krav som ställs på andra föreställningar. Men uppdelningen skapar också nya problem.

Vad händer om en fråga i ett den påstådda religiösa domänen kan härledas över till den vetenskapliga domänen? Ska de lite friare religiösa reglerna fortfarande gälla, eller ska man skruva upp kraven till den nivå som gäller för vetenskapliga frågor i övrigt?

Det Missionerande Kopimistsamfundet anser att det är etiskt rätt att kopiera information. Här har jag faktiskt ingen invändning i frågan om att religion och vetenskap inte står i konflikt. Om jag ska vara helt ärlig, så kan jag innerst inne känna på mig att anspråket är så pass grundlöst att det rent av måste tas på tro. Det kanske finns vetenskapliga teorier om moral som står i konflikt med kompimisternas anspråk, men konflikten är ändå marginell om den existerar.

Föreningen Genesis anser att jorden är omkring 10 000 år gammal, att evolutionsteorin inte kan förklara arternas mångfald och att Första Moseboken innehåller en någorlunda korrekt beskrivning av hur det gick till när jorden blev till. Konflikten är solklar. Det är vetenskapen som hanterar verklighetens beskaffenhet, såsom frågan om evolution och hur det gick till jorden blev till. Här har alltså ett religiöst anspråk spillt över på vetenskapens domän. Att i vetenskapens namn avfärda föreningens anspråk skapar pluspoäng.

Svenska Kyrkan anser att Gud finns, och de använder sig av pseudovetenskapliga texter, fullproppade av förvrängningar och felslut för att försvara hållningen. Igen är konflikten solklar. Det är vetenskapen som hanterar verklighetens beskaffenhet. Att Svenska Kyrkan använder sig av argument som ska se logiska ut, säger mig att även de betraktar frågan som en vetenskaplig sådan. Men att i vetenskapens namn avfärda guds existens, skapar definitivt inga pluspoäng.

Låt oss undersöka Karlshamns församligs argument.

1. Icke-tro är en tro, och därför lika vanskligt som just tro.
Det har alltid funnits människor som ifrågasatt Guds existens. Det vanliga är att de som inte tror på Gud tycker det är självklart att ifrågasätta dem som tror att det finns en Gud. Det är sällan de som tror på Gud ifrågasätter de som inte tror. Vem behöver försvara sig? I båda fallen handlar det ju om tro.
Att man inte tror på ett väsen är blott en reaktion på de som tror. Icke-tro på Gud är inte en utsaga som säger något om guds existens. Om solida evidens för Guds existens produceras, och vissa som tar del av dessa väljer att tro och andra väljer att inte tro, skulle icke-tro vara ett uttryck för dristighet. Men så är det inte. Vissa tror på Gud, baserat på emotionella upplevelser som ställs mot ett kulturellt kontext - de "tar Gud på tro" - andra gör det inte. Icke-tro är helt enkelt inte tro. Om någon säger att Gud antagligen inte finns, så är det faktiskt en utsaga om verklighetens beskaffenhet, och alltså ett vetenskapligt uttalande. Men inte heller det är en utsaga som vilar i tro, det är blott en bedömning av evidensen och argumenten som producerats för Guds existens genom åren. Att Gud antagligen inte finns på riktigt, är den enda rimliga förklaringen till varför argumenten för att tro på Gud är så fruktansvärt dåliga som de faktiskt är.

2. Vi tror på elektricitet, vilket också är en subtil kraft. Av samma skäl kan man tro på Gud.
Vi tittar närmare på två av de vanligare argumenten mot Gud existens: "Det går inte att bevisa Guds existens, därför finns han inte." Det är sant att det inte går att bevisa Guds existens på samma sätt jag bevisar att jag kan laga köttbullar. Men då kan jag inte bevisa att Gustav Vasa funnits heller. För det använder man andra bevis. Så kan vi visa att det som beskrivs i Bibeln är historiska fakta. Om det är fakta på fler sätt är en annan sak, men Jesus säger på ett ställe "hur ska ni kunna tro på det ni inte ser om ni inte kan tro på det ni ser?" Vi får använda det vi kan förstå för att bilda oss en uppfattning om trovärdigheten i det svårförståbara. Det är mycket vi inte ser som ändå finns: kärlek, elektricitet och magnetism till exempel. Vi ser det inte, men resultaten av det.
Detta bygger på en enkel missuppfattning. Vi ser effekterna av elektricitet, vi kan till och med både "se" och känna elektricitet. Våra sinnen kan alltså uppfatta både påstådda gudomar och elektricitet. Men upptäckten av elektricitet har orsakat en undersökning och exploatering av fenomenet. Vi vet exakt vilka fenomen som elektricitet orsakar i olika situationer, och när vi tillskriver dessa fenomen till elektricitet, är det för att vi förstår konsekvenserna av elektricitet. Problemet med kyrkans resonemang är att om vi inte hade förstått oss på elektricitet, hade kanske Gud felaktigt tillskrivits ett fenomen som orsakats av just elektricitet. Jag vill påminna kyrkan om att blixtar inte orsakas av Tors hammare.

3a. Vetenskapen vill inte veta något om bakomliggande orsaker, och de bakomliggande orsakerna är Gud.
3b. Vetenskapsmän som tror på Gud, ger frågan om guds existens en viss tyngt.
3c. Icke-tro kan snarare förklaras med marxism än med skepticism.
"Naturvetenskapen har visat att det inte finns en Gud" Detta är inte sant. Det finns allt för många duktiga vetenskapsmän som tror på Gud för att påståendet ska ha trovärdighet. Naturvetenskapen hjälper oss förstå skapelsen, men den säger inget om vem som ligger bakom, eller om avsikten med den. Vi är alla påverkade av trender och kulturklimat. Modernismen bar på en tro på teknik och vetenskap. Filosofin från slutet av 1800-talet talade om att "Gud är död". Marxismen menade att "Religion är opium för folket". Ateisterna är fortfarande påverkade av detta, trots att dagens trender i större utsträckning öppnar för möjligheten av en Gud.
Gudstro är inte speciellt utbrett bland vetenskapsmän, som har en tendens att vara vetenskapliga skeptiker. Det är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd. Men trots att denna text skenar ut en del, så är detta en hänvisning till Stephen Jay Gould.

4a. Det är synd om den som vill ha intellektuella utmaningar.
4b. Icke-tro är förknippat med en bevisbörda om icke-existens.
4c. Därför är icke-tro ologiskt.
Bevis för icke existens Egentligen är det lite synd om dem som vill bevisa att Gud inte finns. Det är nämligen mycket svårare än motsatsen. En säger: ”Jag tror det finns rådjur på Väggahalvön”, den andra säger: ”Jag tror inte det finns rådjur på Väggahalvön”. Den förra behöver bara visa ett rådjur så är det klart. Om han inte hittar något kan han leta efter något spår eller annat tecken på att det finns rådjur där. Det är inget bevis, men gör det troligt. Den andre måste undersöka varje buske, och varje gömställe. Problemet är att man behöver se alla gömställena samtidigt för att vara säker på att inget djur gömmer sig någon annanstans än där man är just nu. Det är ju omöjligt. Därför är det svårare att bevisa rådjurens ickevara än deras vara. När det gäller Gud är detta förhållandet mycket starkare. Det är, menar jag, inte möjligt att bevisa att det inte finns en Gud. När man säger att man inte kan tro på en Gud som inte går att bevisa, och därför tror att det inte finns en Gud, får man ett allvarligt logiskt problem. Ateismen är ologisk!
Man kan göra negativa påståenden om verklighetens beskaffenhet, om än inte med samma säkerhet. När det gäller rådjursfria halvöar är naturligtvis uppgiften svårare än när det gäller övernaturliga väsen som strider mot allt vi vet om verklighetens beskaffenhet. Dessutom kan man enkelt vara icke-troende på rådjurs närvaro på en halvö om ingen någonsin sett rådjur där. Men man måste också vara beredd att ändra sig när rådjur väl börjar lämna spår av närvaro där. Det är kanske ett ännu svårare konststycke.

5a. Eftersom världen är skapad, finns Gud.
5b. Man måste vilja tro.
Argument för Gud Då är frågan om det finns argument för Gud? Om vi inte kan se honom, kan vi se några spår? Ingen tror att ett konstverk eller modell kan uppkomma genom en olyckshändelse. Om hyllorna i verkstaden välter kommer inte färg, ståltråd och annat material att slås samman till en vacker modell av en båt. Ser vi en båt vet vi att någon gjort den. Ser vi en modell av solsystemet förstår vi att någon gjort den, trots att motsatsen är teoretiskt möjlig. Det är bara originalet till solsystemet och universum som vi tror kan ha kommit till av en slump. Några bevis för detta saknas, det enda som finns är en vilja att tro att Gud inte finns, trots tecken på motsatsen.
Inte alla menar att jorden och det som finns därpå är skapat. Men eftersom Gud faktiskt inte finns på riktigt, måste man ta hans existens på just tro.

6. Evolution kan inte förklara moralens ursprung.
Ett annat spår är att människor i hela världen har liknande uppfattning om etik och moral. Det verkar finnas en medfödd uppfattning om vad som är rätt och fel. Varifrån kommer detta? Ytterligare ett spår skulle kunna vara estetiken. Världen är inte bara funktionell, utan även vacker. Ur evolutionär synpunkt kan det verka onödigt. Det är helt enkelt bonus. Är det någon som vill oss väl? Det är varken omodernt, ovetenskapligt eller ologiskt att tro på Gud!
Det finns teorier kring moralens ursprung som inte kräver övernaturligt ingripande, och därför kräver färre antaganden för att fungera. Detta är ytterligare ett exempel på en önskan om icke överlappning mellan vetenskap och tro, men inte ett speciellt bra argument för frånvaron av överlappning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar