Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Folk som vill kontrollera kvinnors klädsel skyller gärna ifrån sig

Frågan om vilka krav man kan ställa på kvinnors klädsel är aktuell igen, i och med att Engelska skolan har en klädkod som säger att flickors kjol inte får vara för kort. De har dessutom leggings (trikåer för kvinnor) att låna ut för den som inte följer koden om kjolens längd. Den allmänna uppfattningen just nu verkar vara att flickor står över generell klädkod, för om inte flickor gör det, så vill man ju kontrollera kvinnors klädsel, vilket inte uppskattas. Men det där varierar något enormt och jag kan inte se något mönster. Oavsett om man tittar på förändring över tid, partisympati, eller vad det nu må vara, så verkar alla vilja bestämma hur kvinnor ska klä sig, helt utan att stå för det. För att ta det i omvänd kronologisk ordning:

År 2014 ansåg Anne Sofie Roald att kravet på ansiktstäckande slöja var ett uttryck för kvinnoförtryck, vilket säkert är sant. Det var anledning nog för henne att vilja kriminalisera sådana plagg, men har man verkligen löst problemet genom att införa ett nytt förbud? Totte Löfström hade aldrig i hela sitt liv hört något så tilltalande som möjligheten att bestämma över sina medmänniskors klädsel, och ville utöka förbudet.

År 2015 nekades en 14-årig flicka att bada topless, trots att många jämnåriga pojkar gjorde det. Badhuset Gustavsvik i Örebro slog verkligen något slags rekord i omdömeslöshet, där man erbjöd möjligheten att bada topless såvida inte någon fann det stötande om den som var topless var kvinna. Va?!

Sedan dess (2018) har vi förfärats över kvinnan som inte fick jobb på SAS för att hon inte kunde underkasta sig uniformskravet - hon krävde att få bära slöja, men sökte ett jobb som krävde uniform. Hon hade alltså jobbet, om hon var beredd att underkasta sig den klädkod som jobbet innebar. Här är det lite oklart om det är Socialstyrelsen som diskriminerar genom framtagandet av kriterier för uniformer, om det är SAS som diskriminerar genom att inte anställa personer som de facto inte inte underkastar sig kraven.

Och har Aye Alhassani verkligen valet att ta av sig slöjan och börja jobba för SAS?

Och varför underkastar man sig inte kraven på klädkod? När det gäller Engelska skolan, så hade man ju kunnat välja en annan skola, och när det gäller Gustavsvik, så hade man ju kunnat välja ett annat badhus. Det intressanta är att det inte alltid är samma personer som kritiserar Engelska skolan för sin klädkod, som opponerar sig mot den ännu striktare klädkod som det innebär att ha skoluniform. Det är inte alltid samma personer som kritiserar skoluniformen som kritiserar den hårdare klädkoden för kvinnor på badhus, och så vidare. Det finns inget mönster, det finns bara olika läger som, mer eller mindre på slump, vill försvara kvinnor i vissa situationer och trycka ner dem i andra.

Något som verkar samla alla är dock föraktet mot svenska myndigheter. Högern verkar anse att uniformer ska vara självreglerande inom vaktbolagen, och vänstern verkar anse att det är lika självklart att pojkar inte ska ha kortbyxor på Engelska skolan som att flickor ska få ha kort-kort. Pojkarnas klädkod har varit totalt ointressant för media.

Jag tror inte att vi kan komma framåt utan personligt ansvar. Aye Alhassani kan inte kan välja vilket jobb som helst, på grund av att hon inte kan välja vilken klädsel som helst, och det är där vi måste börja. Problemet handlar alltså inte om skoluniform, vilket i sig själv är en dålig idé.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D