Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vinnaren skriver historien: Den fattige mår bra av att beskattas

Det är vinnaren som skriver historien, och i Sverige är det socialismen som är vinnaren. Vi vet att skatt slår ut samhällets svaga, men svensken har accepterat föreställningen att det är just den som inte har något över, som mår bra av att beskattas. Anledningen till att en underbetalad städerska arbetar som underbetalad städerska beror på att fattiga människor är fattiga på grund av deras oförmåga att fatta egna kloka beslut. Om vi inte tog en betydande del av hennes lön, skulle hon röka ytterligare ett paket Gul Blend. Det är därför den som vill beskatta dig utmålas som en förebild i svensk media, medan entreprenören misstänkliggörs som en girigbuk.

Är det regleringar och politiker som skapar välfärd? Socialismen vilar på att vi tillsammans skapar ett visst överskott läggs i en gemensam pott, för spendering av staten. Det låter fint, men det bygger på möjligheten att faktiskt skapa ett överskott, och den möjligheten påverkas av det klimat som politikerna lyckas skapa: Fler regleringar och mindre frihet ökar inte nödvändigtvis den möjligheten. Jag kommenterar gärna några vanliga argument mot frihet, för socialism.

Är skatt utjämningspolitik? Nej, inte per definition. Det kan vara det, men det beror på hur de insamlade medlen används. I Sverige ökar både antalet miljardärer och andelen fattiga, trots att vi har högst totalt skattetryck av alla OECD-länder och bland det högsta skattetrycket i hela världen. Om vi istället frågar om staten är "objektiv" så vill jag lyfta det faktum att vi har kommit till den grad att en historiker hyllas för att han förnekar t.ex. Sveriges handel med naziguld, så svaret på frågan är definitivt nej. Staten premierar den som föder den, och en historiker som försvarar ett parti som föder den, kommer att skyddas. Så det är snarare så att den starka staten är en bidragande faktor till varför svensken alltid vägrar att stå på rätt sida av historien.

Är fattiga fattiga för att de är oförmögna att göra kloka val? Nej, det beror på att ett vanligt arbete inte gör dig rik i Sverige. Arbetsgivaren får betala dyra avgifter för att ha anställda, och den anställda får betala hög skatt på sin lön. Och behöver personen köpa något, kan man räkna med 25% moms på det. Fattiga är troligen fattiga för att vägen till välstånd i Sverige går via arv, via lotterivinst eller kriminalitet.

Ger ett ökat skattetryck ökade skatteintäkter? På den tiden det var olagligt för privata företag att driva restauranger för arbetare, kunde endast statliga restauranger för tjänstemän (s.k. "hederligt folk") ha en bakficka där man släppte in arbetarklassen. Arbetarna hade lägre betalningsförmåga än "hederligt folk", men var lönsamma på volym. På samma sätt kan ett företag som säljer billiga möbler generera mer vinst än andra företag som säljer dyra möbler. Och är det billigt att anställa, kommer fler bli anställda och vara med att bidra till det gemensamma, samtidigt som man avlastar bidragssystem.

Blir pengarna använda på ett klokare sätt om staten beslagtar dem och spenderar dem? Ibland är svaret ja, men ibland är svaret tveklöst nej - det är bara att titta på hur skattepengar används. Utbudet av illa spenderade skattepengar sträcker sig från direkta felsatsningar till bra men ineffektiva satsningar. Bland det som staten gör, hittar vi finansiering av islamistisk rekrytering av terrorister och sponsring av Sverigedemokratisk propaganda (Samhällsnytt) - annars antas städerskan köpa Gul Blend för sin lön.

Ingen skatt, ingen gratis sjukvård? För det första är sjukvård ett exempel på gemensam kärnverksamhet, alltså något som ingen vettig människa vill spara in på. För det andra, är det inte självklart att just skattemedel är det mest effektiva sättet att finansiera gratis sjukvård. Men jag vill påminna om att det finns vänsterdebattörer som uttrycker irritation över att kärnverksamheten får kosta pengar. Maria Ripenberg har i Nerikes Allehanda uttryckt sådan irritation över att sjukvård är för lättillgängligt och kostar för mycket pengar. Alltså precis motsatt högerns ståndpunkt: Är det något som får kosta, så är det sjukvård.

Är rika människor ett samhällsproblem? Så kan man generellt inte säga. Det finns bra saker med kapitalstarka medborgare, och det är t.ex. att de investerar i verksamhet som anställer. Det är vettigt att beskatta personer som är skickliga på att generera mycket pengar, men inte så hårt att vi tappar arbetsgivare, antingen genom ekonomisk flykt eller konkurs. För i slutändan är det arbetstagaren som förlorar när potentiella arbetsgivare vänder sig till andra länder.

Är socialdemokratin lösningen på klassklyftan? Sverige är ganska starkt präglat av socialdemokratisk politik, och under nittonhundratalet då klasser var så viktigt att en arbetare kunde förlora motboken genom att köpa överklassdrycker som cognac, var socialdemokraterna helt dominanta. Det var deras system vi lydde under, och det var konsekvenserna av deras system vi såg i samhället. Tvärt om, även om en fattig person betalar färre kronor och ören i skatt, så är 5.000 spänn för en fattig en tyngre utgift än 20.000 spänn för en rik. Beskatta gärna medborgaren, men beskatta restriktivt och förnuftigt! Det falska antagandet att skatt är bra för fattiga, cementerar fattigdomen.

Behövs bidrag för att vi ska ha finkultur? I Sverige är det så pass dyrt att anställa, att kulturen helt enkelt inte kan stå på egna ben. Kultur skapas antingen ideellt eller med hjälp av bidragspengar som söks från t.ex. Filminstitutet eller annan myndighet. Ett klimat som inte gör kulturen kommersiellt gångbar, skapar kontroll. Anledningen till att t.ex. kärnkraften inte är lönsam, är p.g.a. straffskatterna som är kopplade till den, så höga skatter har verkligen en hämmande effekt. Och när kulturen inte är lönsam, är den bidragsberoende, och med det beroendet kommer statens möjlighet att ställa krav, och välja vad man vill stötta. Artister som Chick Corea och Pink Floyd, och filmer som "Bladerunner" och "Gudfadern", har lanserats av den fria marknaden. Artister som Sean Banan och Brandsta City Släckers och filmer som "Reine och Mimmi i fjällen" och "Tre Solar" har lanserats av staten. Det är alltså inte självklart att din goda smak kommer från en inkompetent tjänsteman, den kan lika gärna komma från dig själv. Ett av värdens största privata företag säljer Iphones, världens största statliga företag säljer olja.

Nej, i själva verket är skattetrycket en viktig förklaring bakom den dåliga tillväxten och den höga arbetslösheten. Kapitalister vill tjäna pengar, och detta kan man göra genom att köpa arbete - genom att anställa. Ju billigare det är att anställa, desto snabbare avkastning ger en anställning som bidrar till vinsten, och desto mer lockande blir det att anställa. Går det dessutom att locka till sig investerare genom löften om god avkastning, blir det ännu bättre. Volvo betalade ut vinst till sina ägare vilket, till socialdemokraternas stora förtret, till stor del var de anställdas pensionsfonder. Det tål att tänkas på, innan man anger frihet som förklaring på människors egoism. Eftersom egoismen inte kunde hämmas av socialismen, kan man lika gärna tillåta individuell frihet. Och förmodligen är sanningen den att ju högre ansvar individen har för det gemensamma välståndet, desto färre uttryck för destruktiv egoism kommer vi att påträffa. Med risk för att låta nyliberal, så tror jag på människan.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar