Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Tre argument för ett religiöst public service

Denna text presenterar tre argument för att en sekulär stats mediahus ska hylla gud, och varför dessa argument bör tas med en nypa salt.

Argument 1: Det kommersiella argumentet
Folk gillar gudstjänster, både i radio och i tv. Att staten över huvudet taget ska konkurrera med kommersiell media är för att man ska presentera program av god kvalité som inte marknaden är intresserad av. Att något vill ha ett specifikt program, åtminstone i ett land där staten inte är en mediaaktör som levererar ett sådant program, är den tydligaste signalen på att marknaden gladeligen löser problemet (så snart inte staten längre löser det). En gudstjänst är som bekant varken kvalité eller något som är helt ointressant för folket, utan bara ett exempel på när public service saboterar ett marknadsutrymme samtidigt som man bjuder gudstroende på ett privilegium som skeptiker saknar: Tvångsfinansiering av ett särintresse.

Argument 2: Public service visar ju ateistiska program
Program som Vetenskapens värld har bemötts med fraser som "men ateister får ju sända tv nästan hela tiden". Naturvetenskap må vara ateistisk eftersom nästan ingen naturvetenskaplig hypotes pekar ut gudomliga mirakel som en delförklaring, men det innebär inte att vetenskap är ateism. Att naturliga förklaringar föredras när ett fenomen ska beskrivas, beror helt enkelt bara på att vetenskapliga förklaringar måste följa från vad vi tror oss veta. När ett övernaturligt väsens existens och inverkan på yttervärlden har säkerställts kommer det väsendet att omfamnas av vetenskapen, för vetenskap är inte ateistisk av princip utan av nöd. Ett verkligt ateistiskt program skulle vara ett program som argumenterar för att det inte finns skäl att tro på gud, men när det gäller argument för eller mot gudars existens väger det filosofiska intresset över, så det skulle rentav kunna visas av något statligt mediahus - det är inte samma sak som ett program som hyllar någon gud eller några gudar.

Argument 3: Underdogs tenderar att gilla gud
Apropå argumentet att "gamla tanter vill ha sin gudstjänst serverad i statlig radio och tv", som syftar till att säga att en svag grupp kan profitera på att gudstjänsterna sänds, så tror jag säkert både att Ion Silver vill sälja sitt kolloidala silver i statlig tv och att deras kunder vill köpa den genom den kanalen. Men staten säljer inte kolloidalt silver, staten säljer evigt liv för den som tillhör någon av de rätta religionerna, vilket har visat sig vara islam och kristendom. För varje gammal tant som vill titta på gudstjänst finns en leverantör som vill producera och sända gudstjänst. Vi har sett samma fenomen när det gäller symfonisk rock, som nästan ingen vill lyssna på och som staten definitivt inte vill stötta: För varje musiknörd som vill lyssna på symfonisk rock finns ett skivbolag som vill släppa skiva med sådan musik.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Sverigedemokraterna och åsiktskorridoren

Nej, jag tror inte än på att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, men oavsett om Yougovs undersökning stämmer eller inte, så ger den en fingervisning av hur det kan gå för oss. Jag tror att åsiktskorridoren är en viktig orsak till deras framgång. Det är med lite åsiktskorridoren som det är med Gud. Det spelar ingen roll om den finns eller inte, den har sina konsekvenser ändå. Även en icke-existerande Gud kan vara trodd på och även en icke-existerande Gud kan vara låtsaskompis eller mental snuttefilt åt en troende. Även en icke-existerande åsiktskorridor kan utgöra ett enormt problem för den som råkar kliva utanför, vilket brukar visa sig när det handlar om de uppenbara problemen Sverige har med migrationspolitiken. Den är dyr och ineffektiv. Visst, den göder opportunister som Bert Karlsson, men den är långt ifrån optimal. Även då kritiken mot flyktingpolitiken kommer från annat håll än SD, kanske rent av i syfte att komma till bukt med problemen så att vi kan hjälpa f