Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Behöver vi SVT för att få kvalité?

I Sverige antas staten ha bäst förutsättningar för att åstadkomma något som är riktigt bra. Kanske inte för att de alltid vet bäst eller för att marknadsaktörer tenderar vara inkompetenta, utan för att myndigheter har en förutsättning både företag och föreningar saknar: Oändligt med pengar. Det bästa exemplet på detta Sveriges Television (SVT) som får fem miljarder om året av medborgarna genom en obligatorisk skatt, och använder dessa för att konkurrera med aktörer som inte får något anslag alls. Resultatet antas vara ett bevis på att staten gör bättre media än marknaden, eftersom kvalitetsprogram som Stjärnorna på slottet, Carina Bergfelt och Studio natur är produktioner som just SVT har släppt ifrån sig. Antagandet är att SVT är den enda aktören som inte ger avtryck på marknaden.

Anledningen till att konkurrens leder till kvalité är att publiken kan rösta med plånboken, vilket innebär att det är lönsamt att vara skicklig. SVT har inte kniven på strupen, och kan ohotat göra vad de vill utan att inkomsten påverkas det minsta. Det har till och med funnits diskussioner om att grundlagsskydda deras anslag! Problemet är SVT tar upp plats i medielandskapet utan att bidra till den positiva konkurrensen, för varje minut av tv-tittande som sker på SVT är en förlust för marknaden eftersom staten vann den minuten och således den affären. Över tid handlar detta om färre sålda abonnemang och ett klenare annonsunderlag. Den som säger att Carina Bergfelt inte kan visas på kommersiell tv, räknar inte med de negativa konsekvenserna av skev konkurrens. Samma personer som accepterar att Svevia-ägda Arento AB saboterar för den som försöker livnära sig på hyra ut byggmaskiner, verkar inte förstå att SVT saboterar för den som försöker livnära sig på tv.

Historien om Systembolaget har lärt oss att skev konkurrens är bättre än ingen konkurrens. Sedan Systembolaget de facto förlorade sin monopolställning till Internet, har man gått från att skuldbelägga sina kunder till att serva sina kunder med ett brett utbud. Mattias Svensson exemplifierar med hur antalet sorters glögg fullkomligt exploderade i sortimentet, och många gillar att nämna hur satellit-tv satte en blåslampa i baken på det brittiska statliga mediabolaget BBC.

Argumentet om samhällsansvar är inte applicerbart när det gäller tillgången av byggmaskiner, för marknaden kunde sköta detta alldeles utmärkt innan staten blandade sig i. Argumentet om samhällsansvar är ytterst problematiskt när det gäller massmedia, för varför skulle just information (kultur, debatt, nyheter) inte må bra av frihet? Varför skulle inte tvivelaktiga agendor förlora i långa loppet och rapportering av hög kvalité vinna i långa loppet på en fri marknad? Problemet är väl att det är precis det som skulle hända, och att det inte är önskvärt. Debattören Mattias Lindberg:

Morgan Johansson twittrade nyligen: "Samma dag som Trump tvingas lämna och Joe Biden svärs in som president i USA, så signalerar Ulf Kristersson (M) att han vill gripa makten i Sverige med hjälp av SD". Justitieministern försöker få allmänheten att associera den politiska oppositionen med stormningen av kongressen i USA. Han insinuerar att det finns risk att Moderaterna kommer att "gripa makten". Menar han med våld eller?

Det ironiska är att längtan efter att styra informationen är kontraproduktivt, speciellt när det handlar om att hämma det demokratiska spelet och behålla maktbalansen. Socialdemokraterna själva skulle vara ett bättre parti om de agerade under hotet att förlora makten när de presterar dåligt. Det ligger inte i sosseriets kultur att utsättas för den typen av hot, så när så väl sker, är det självaste demokratin som ifrågasätts. Därför vill man ha kvar SVT, till varje pris. Som Mats Örbrink uttrycker det: "SVT kan alltså bada vidare i pengar i sex år till. Samtidigt som det är en allmän uppfattning i TV-branschen att SVT lider av organisatorisk elefantiasis." Fri media göra sig icke besvär, för man vet inte vad de publicerar här näst.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D