Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

En kort beskrivning av magisteriumkonflikten

Vetenskap och religion är inte samma sak. Båda gör anspråk på att beskriva hur verkligheten är beskaffad, men på helt olika sätt. Dessutom är religion så mycket mer än bara ett alternativ till vetenskap när det kommer till att beskriva verkligheten, men eftersom både religiösa och vetenskapliga anspråk beskriver samma verklighet så finns det en konflikt.

De mest grundläggande antaganden en vetenskaplig skeptiker gör, är att yttervärlden existerar och att vi kan lära oss något om den genom att studera den. Allt annat och alla andra teorier följer från detta. Ett enkelt sett att säga samma sak är att en vetenskaplig skeptiker antar att världen är som den ser ut att vara, inte för att han exakt vet det, utan för att det tycks fungera. Därför tror inte vetenskapliga skeptiker på gud. Gud är inte en premiss för oss och vi har ännu inte något som producerat något som tyder på att gud finns. Och eftersom gudars närvaro fäller väldigt mycket av det vi tror oss veta om verkligheten, letar vi inte aktivt efter gudar.

Kristna gör antagandet att gud finns, och från det finns ingen väg framåt. Med en övernaturlig aktör på bordet är precis allt möjligt (Matt 19:26), och om allt är möjligt går det inte att göra några förutsägelser. Resonemang behöver inte sitta ihop, logiska regler kan brytas, för gud är större. Man kan inte riktigt veta om ett utfall är ett resultat av inomvärdsliga orsaker eller övernaturliga dito.

Om inte ett påstående bara är ett påstående, när blir då ett anspråk religiöst? Faktum är att alla påståenden om verklighetens beskaffenhet som inte är uttryckligen religiöst motiverade är vetenskap. De kan vara dålig vetenskap, det kan vara felaktigt, men beskriver man verkligheten sysslar man antingen med vetenskap eller så konkurrerar man med vetenskapen. Albert Einstein trodde att Universum var statiskt, vilket visade sig vara felaktigt, men det var fortfarande vetenskap. Svaret på frågan hänger på vad som händer sedan. Om vi vet att något inte stämmer, avfärdas det normalt. Gör man inte det, kanske på grund av de dogmer man bär på, har vi att göra med religion.

Att människan är skapad i sin nuvarande form, var vetenskap förr. Idag vet vi att så inte är fallet, och endast religiösa inriktningar där dogmatiska skäl att fortsätta påstå det, fortsätter att försanthålla det. Anledningen att kreationister kallar evolutionsteori för religion, är att de inte anser att evolutionsteori är en korrekt förklaring av arternas mångfald. Religion är mycket mer än en beskrivning av verkligheten, men det är en beskrivning av verkligheten som per definition är felaktig.

Att använda religiösa referenser för att styrka en religiös poäng, går inte utanför det religiösa magisteriet, eftersom vetenskap fungerar helt annorlunda. Teorier om Jesus, teorier om verklighetens beskaffenhet, teorier om olika väsens beskaffenhet, kan endast säljas in om man fäster det vid något annat vi redan tror oss veta. Endast inom religion kan man referera till Bibeln, andra religiösa anspråk, eller annan trostradition, för utanför accepteras inte religiösa metoder för att beskriva verkligheten, annat än tron själv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Sverigedemokraterna och åsiktskorridoren

Nej, jag tror inte än på att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, men oavsett om Yougovs undersökning stämmer eller inte, så ger den en fingervisning av hur det kan gå för oss. Jag tror att åsiktskorridoren är en viktig orsak till deras framgång. Det är med lite åsiktskorridoren som det är med Gud. Det spelar ingen roll om den finns eller inte, den har sina konsekvenser ändå. Även en icke-existerande Gud kan vara trodd på och även en icke-existerande Gud kan vara låtsaskompis eller mental snuttefilt åt en troende. Även en icke-existerande åsiktskorridor kan utgöra ett enormt problem för den som råkar kliva utanför, vilket brukar visa sig när det handlar om de uppenbara problemen Sverige har med migrationspolitiken. Den är dyr och ineffektiv. Visst, den göder opportunister som Bert Karlsson, men den är långt ifrån optimal. Även då kritiken mot flyktingpolitiken kommer från annat håll än SD, kanske rent av i syfte att komma till bukt med problemen så att vi kan hjälpa f