I december i fjol skrev Ingvar Nilsson ett inlägg som plockades upp av både tidningen Dagen och Världen Idag. Nilsson accepterar inte evolutionsteorin, vilket naturligtvis är helt i sin ordning. Han är ingen kunskapsauktoritet, hans världsbild är religiös, och bland dem som hellre litar på religiösa auktoriteter och uppenbarelser än på förnuftet, gror alla möjliga galna föreställningar och konspirationsteorier, så det kunde mycket väl ha varit ännu värre. Jorden hade kunnat vara platt och Donald Trump hade kunnat vara en rymdödla, och så vidare.
Men Ingvar Nilsson är kanske mer bekymrad av konsekvenserna som han tror kommer av en naturlig världsbild - den ökande psykiska ohälsan bland barn beror på barnens kännedom om sitt naturliga ursprung. Är man inte magisk, som Voldemort, så kan man inte må bra. Med ockultismen som ideal, är man såklart inte intresserad av andelen gudstroende som lider av psykisk ohälsa, och man vill definitivt inte jämföra siffrorna med anhängare av humanismen.
Men ett konsekvensneutralt och förutsättningslöst sanningssökande är definitivt inte alltid rosaskimrande - nazismens offer är offer även om man finner det obehagligt. Men i långa loppet vinner vi på att se verkligheten så som den faktiskt är.
Kommentarer
Skicka en kommentar