Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Ulrika Knutson om godhetsknarkande

Ulrika Knutson skrev en krönika i dagens Nerikes Allehanda under rubriken "Nej, det finns inga godhetsknarkare" som gjorde två poänger: För det första så finns det inga godhetsknarkare. För det andra, om godhetsknarkning finns, så är hat värre. Med tanke på den respekt jag har för Knutson, opponerar jag mig försiktigt och ödmjukt.

Det är sant att det inte finns några godhetsknarkare, på samma sätt som det inte finns några no go-zoner i Sverige. Men med kunskapen om att no go-zoner egentligen inte är no go-zoner utan bara elakt slang för områden man inte hur som helst kan vistas i, och med kunskapen om att godhetsknarkande egentligen bara är elakt slang för social turism, så kan man faktiskt säga att dessa fenomen verkligen finns. Det finns faktiskt till och med en film med Michael J. Fox i huvudrollen på temat. I "Ett tufft jobb" från 1991 spelar Fox en framgångsrik skådespelare som, för konstens skull, vill låta sig slukas upp av en New York-polis tuffa vardag. Och i Sverige har vi sett hur ytterst priviligierade människor vikarierar som t.ex. tiggare.


Med det sagt, så är min viktigaste kritik mot Knutson själva relativiserandet. Hon skriver att en del oroar sig för att hatet växer, andra för att "godhetsknarkarna" blir för många. Jag har själv blivit ifrågasatt för hur jag (i min ungdom) kunde engagera mig mot plågsamma djurförsök i en värld där människor dör i svält? Och än idag får jag svara på frågan om varför jag bryr mig om att angripa religiösa anspråk när det finns andra frågor att ta tag i. Tankefelet heter I. Även om vi erkänner att omotiverat eller överdrivet hat är dåligt, så kan vi fortfarande se förbättringspotential på annat håll. Att anpassa sig leder inte till något annat än att man får annan kritik, för kritik får man, helt oavsett vad man gör eller inte gör.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar