Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Få vet vad programmering är, men alla har en åsikt

Den 17:e augusti gjorde jag ett inlägg på Twitter med anledning av Skolverkets läroplan för Programmering 1. Inlägget (nedan) har ett citat ur beskrivningen av planen, som alltså avser programmering på den lägsta nivån.
Jösses, jag har programmerat datorer i 25 år, men jag lever inte ens upp till "Programmering 1" enligt Skolverket idag. 
"- Programmering och dess olika användningsområden ur ett socialt perspektiv inklusive genus, kultur och socioekonomisk bakgrund." 
Jag är inte akademiker.
Medvetet valde jag att inte skriva vad jag tycker om genusperspektiv eller socioekonomiskt perspektiv i Programmering 1, för jag ville se hur folk reagerade. På mer eller mindre informerade grunder sade vissa att den citerade meningen är stollig, och på mer eller mindre informerade grunder sade vissa att den citerade meningen är bra. Detta diskuterades både på Twitter där jag hade inlett diskussionen i en lite mer initierad Facebook-grupp. Ett försvar av genusperspektiv som vann popularitet, avslöjar dock att få vet vad programmering faktiskt är. Försvaret gick ut på att tv-spel innehåller lättklädda kvinnor i situationer där män har rustning, och därför behöver programmerare genusperspektivet.

Spel designas av speldesigners och grafiken av grafiker. I början av 1980-talet kunde en enda person i sällsynta fall göra allt jobb själv, men grafiken i kommersiella spel var ofta enklare då än vad den är i moderna kommersiella spel. Bilden föreställer hjälten i spelet "Purple Turtles" från 1983 bredvid hjälten i spelet "Shadow of the Tomb Raider" från 2018.


I det vänstra fallet är två personer inblandat, en enda designer och en enda programmerare, där programmeraren förmodligen har ett visst ansvar för hur karaktären är utformad. Ett modernt spel, som det till höger, är producerat av ett team på säkert 50 personer under lång tid, med tydligt definierade roller. Programmeraren har inte något särskilt mandat att opponera sig mot t.ex. karaktärens kläder. Jag vet inte ens vilken kompetens man har efter att ha läst programmering ur ett genusperspektiv, men om genusperspektivet har med att opponera sig mot sexistiska tv-spel att göra, så har inte en programmerare något speciellt ansvar. De flesta programmerare försörjer sig över huvudet taget inte på att producera tv-spel, utan på att bygga verksamhetssystem.

Man kan tänka sig en kameraman som filmar Aktuellt i Sveriges Television. Han bestämmer inte vad som ska hända framför kameran, och han bestämmer garanterat inte vad som händer framför kameran i en sexistisk sekvens i en Hollywood-film. Som programmerare arbetar man efter specifikationer, och det man producerar granskas av andra programmerare, testas av testare och godkänns av produktledningen. Som yrkesman i beroende av försörjning försöker man inte smyga in något bakvägen.

Så vems är felet att det finns lättklädda kvinnor i tv-spelen? Jag kan se tre syndabockar. Speldesigners som söker finansiering för ett spel med det innehållet, riskkapitalisterna som bedömer sig kunna tjäna pengar på sådana spel och konsumenterna som betalar för dem. Sen finns det oberoende team som bygger spel ideellt, för eget kapital eller med hjälp av gräsrotsfinansiering. Dessa har säkert glädje av genusperspektivet - inte för att de är programmerare, utan för att de är människor. Det finns ju faktiskt oberoende team som gör film också, och då kanske det är kameramännen som behöver genusperspektivet - åtminstone lika mycket som någon annan.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D