Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Svar på kritik om insinuation om Guds inblandning i branden

Endast en präst kan bjuda på detaljerade beskrivningar av verkligheten och av Gud utan att bli ifrågasatt. De kan säga att Gud tycker si och att Gud tycker inte så, utan att någon av deras anhängare reagerar. Själv funderar jag hur de kan veta så mycket, något jag gärna diskuterar. För även om jag är vetenskaplig skeptiker (och således ateist) och alltså utgår ifrån att Guds företrädare mest sysslar med gissningar och önsketänkande, så kolliderar våra intresseområden. Vetenskapen och religionen gör anspråk på att förklara samma sak! Det finns en överlappning mellan de olika domänerna som både präster och forskare gör anspråk på att försöka förklara!

Ett konkret exempel skulle vara om vårt självmedvetande överlever vår död, t.ex. tack vare att vi har ett slags "själ" som kan leva utan att vår fysiska kropp. Både inom vetenskapen och inom religionen funderar man på var självmedvetande är, från olika håll. Men även när det gäller frågor som till synes mest handlar om religion, som t.ex. påståenden om Guds natur, är vetenskapen intresserad av hur den informationen delges. Prästen själv är en del av den naturliga världen, vilket är naturvetenskapens intresseområde, så när Gud delger detaljer om sitt väsen för en präst, blir även vi nyfikna.

Det händer hela tiden, främst genom Svenska kyrkans twitterkonto. Man ber Gud om regn, och när så inte sker, tackar man Gud för brandförsvaret. Jag kan kanske tycka att det vore bättre om det inte brann alls, vilket jag påpekade. Kritiken som detta genererade kan delas upp i två kategorier, och jag svarar gärna på båda.

Vad har jag för källa på att bränderna orsakas av Gud? Jag har naturligtvis ingen källa på det, och jag tror inte att det var Gud som orsakade bränderna. Men den som tror på Gud och ber honom om regn, borde rimligtvis tro att Gud faktiskt kan påverka. Personligen tror jag att Gud inte är allsmäktig i vår värld, och anledningen till att jag inte tror det är att jag inte tror att Gud alls existerar, åtminstone inte i vår värld, annat än som en idé. Men om någon tror att Gud är allsmäktig, så kanske denna nu sitter och funderar på varför onda ting händer om Gud är god?

Det märks att jag tror att Gud är en person eller individ. Det är fel! Jag benämner ibland Gud som han, men varken han eller herren (som troende ibland använder) ska tolkas bokstavligt, utan är egentligen en hänvisning till det som man tror på. Men frågan är irrelevant eftersom det inte finns något samband mellan att ha önskemål på vädret och att tro att Gud är en individ, så jag gör mig inte alls skyldig till det. Inom Svenska kyrkan finns det personer som verkligen tror att Gud är en individ, och det är inget fel med det, men det styrks inte av att man bad om regn. På samma sätt blir inte min bild av Gud mer av en individ för att jag inte vill ha bränder. Det följer inte.

Kommentarer

  1. Svaren (sanningen) finns i bibeln. Inte hos prästerna.
    Gud är en person och han har ett namn, inte bara en titel. Precis som att du heter Anders.
    Har du ett öppet sinne, går du in på www.jw.org/sv så får du alla svar på frågor om Gud, hans löften och meningen med livet.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D