Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Skolbarn behöver lära sig om mat

Om det är något som vi har riktigt, riktigt gott om i Sverige så är det pengar. Trots att staten har enorma utgiftsposter i sin budget, så går det bra för Sverige. Vi får in de pengar som vi behöver, och hur pengarna fördelas, beror på vad regeringen prioriterar. Över etthundra miljarder kronor av statens pengar går årligen till landets kommuner, som i sin tur dessutom försörjer sig på inkomstskatt. För just min hemkommun, Örebro, är utbildning en stor utgiftspost, men man lägger t.ex. mer än dubbelt så mycket av sina pengar på kultur än på vuxenutbildning, vilket visar att det inte bara finns pengar för allmännyttan utan även för invånarnas guldkant. Och apropå guldkant, så finns det förbättringspotential inom ett område som faktiskt kan ge en hel del tillbaka till samhället, nämligen skolmaten.


När jag gick i skolan på 80-talet höll man fram en talrik till en mattant som slevade på någon form av gryta som skulle agera bukfylla. Idag är skolmaten bättre och kan liknas med en medioker lunchbuffé i ett skabbigt industriområde, men det är fortfarande inget jag skulle äta eller skulle önska att någon annan äter. Även mat är nämligen kultur. Barn behöver lära sig att mat inte bara ska mätta hunger, utan att en måltid är en upplevelse och en faktor för livskvalité. Istället för att barnen hämtar mat på en buffé, anser jag att de ska hämta en bricka med en trerättersmiddag. Det ger barnen en chans att få saker på sin talrik de kanske inte skulle ha plockat på buffén, och ett fint upplägg kan inspirera dem till att faktiskt äta och njuta av den maten.

Maten behöver inte vara speciellt avancerad. En förrätt kan bestå av två sparrisar, en ägghalva och hollandaisesås. En efterrätt skulle kunna vara en enkel kompott. Men det ska få kosta några kronor mer än den tia maten kostar idag, vilket är en god investering. Jag tror att en smak för livets goda inte bara ökar det psykiska välmåendet, utan även det fysiska, för att det t.ex. kan ge McDonalds en match. Barn som växer upp med god smak, går inte frivilligt till ett sådant ställe, vilket även kan vara bra för miljön. Så eftersom pengarna finns, tycker jag att skolmaten ska prioriteras - servera inte skolbarnen något som du själv inte är beredd att äta.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D