Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vänstern försörjs av samhällets svaga

Idag är det samhällets svaga som försörjer vänstern. Arbetare i Sverige har ganska höga löner jämfört med t.ex. den amerikanska minimilönen. Typiska låglöneyrken i Sverige är brandman och polis. En brandman i Sverige tjänar ungefär 22000:-/månad och en polis ungefär 25000:-/månad. I USA tjänar en brandman ungefär motsvarande 10000:- mer än en svensk brandman per månad, och en polis tjänar ungefär motsvarande 8000:- mer än en svensk polis i månaden, men om vi jämför med yrken som är låglöneyrken i USA, så kan en motsvarande heltid landa på blygsamma 9200:-. Det skulle t.ex. kunna vara en diskplockare, en s.k. busboy. Det är alltså betydligt trevligare att vara lågavlönad i Sverige än i USA. Men så ser skattetrycket lite annorlunda ut. Den som tjänar 9200:- i USA betalar 10% i inkomstskatt. Den som tjänar 22000:- i Sverige betalar 33% plus en högre moms när pengarna väl används.

En viktig anledning till att det är bra för landet att låginkomsttagare får större rörelseutrymme är att konsumtionen ökar, en annan är att de faktiskt bättre kan tillgodose sina behov att göra inköp. En viktig anledning till att det är bra för landet att medelklassen får större rörelseutrymme är att de står för den stora delen av konsumtionen. De rika är så få, och de betalar inte ett öre mer moms när de köper en ny tv än vad medelklassen gör. Alltså, en väg till en välmående ekonomi är att förbättra villkoren för medelklassen och för de som har det sämst. Man skulle kunna ta ut mer inkomstskatt för den som tjänar mer, och mindre för den som tjänar mindre. Dessutom ska man vara försiktig med att beskatta arbete, eftersom det är bättre för ekonomin om fler får sin ersättning för utfört arbete.

När skattetrycket ökar, vilket det gör i procent från budgetperiod till budgetperiod, innebär det en större ökning för den som tjänar mycket, men även den som tjänar lite får mindre pengar kvar att röra sig med. Alltså, även de som förmodligen skulle behöva mer pengar att röra sig med. Det vänstern kan erbjuda som kompensation för höjda skatter är ökade bidrag, t.ex. högre barnbidrag. Med högre skattetryck ökar behovet av högre bidrag, och genom att låta samhällets svaga betala mer i skatt, blir de beroende av bidraget de får tillbaka, och indirekt av den regering som budgeterar för bidraget. Den regering som under denna förutsättning står på de svagas sida, behöver ha svaga för att ha någon på sin sida. Till detta vill Socialdemokraterna gärna utmåla "kapitalet" som ondskefulla girigbukar för att förstärka bilden av sin egen godhet.

Bill Clintons rådgivare Robert Reich var mycket framgångsrik på sin tid. Han pratar om sju grundläggande punkter att tänka på för att få igång ekonomin. Allt går inte att överföra till Sverige, men det är mycket tänkvärt.

1. Arbetare är konsumenter.
2. Konsumtion är en stor del av ekonomin.
3. Rika människor är få, och spenderar en betydelselös andel av sina pengar på konsumtion.
4. Med ett stort gap mellan fattiga och rika får man en svag nationell konsumtionskraft.
5. Med en starkare under- och medelklass får man en starkare nationell konsumtionskraft.
6. En starkare under- och medelklass får man med högre löner för lågavlönade och lägre skatter för under- och medelklassen. Detta kan t.ex. finansieras med progressiva skatter.
7. De rika tjänar mer på att utgöra en liten andel av en växande ekonomi än en stor del av en som inte växer.

Så även om en skattehöjning bara kostar som några påsar ostkrokar för brandmannen som ska betala den, så är det bättre att skippa mellanhanden där mellanhanden inte behövs, och låta den som arbetar för låg lön få behålla så mycket som möjligt av den.

Stefan Löfven har pratat om ökat skattetryck som "ökade skatteintäkter", men skatt kan faktiskt även vara ett styrmedel. Precis som du kanske tjänar mer på att sälja en produkt billigare, kan du faktiskt få in mer skattepengar på ett lägre skattetryck, vilket vi kan se på t.ex. Kanada eller Tyskland. Så när både bidragen och skatterna ökar, tänk på att du förmodligen betalar mer än några påsar ostkrokar för kalaset.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D