Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vetenskaplig skepticism och öppna sinnen

Jag kallades nyligen arrogant för att jag hävdade att "åsikten" att Gud finns, egentligen inte är en åsikt utan ett sanningsanspråk. Att prata om åsikter antas vara mjukare och artigare. Men vad som är en åsikt handlar egentligen om uttalandets karaktär, inte om artighet, vilket jag trodde var uppenbart. Tydligen är det inte alltid det, och jag tror att det är vår begränsade förmåga att veta saker som ställer till problem. Jag anser att dispyten inte handlar om åsikter, utan om vem som har ett öppet sinne.

Det är den begränsade förmågan som gör att vi har lättare att acceptera t.ex. påståendet "den affären säljer cyklar" som ett sanningsanspråk, medan t.ex. "Gud älskar dig" kan få passera som en åsikt. Vi kan ju faktiskt inte veta vilka gudar som finns på riktigt, eller vad de tycker om någon specifik person. Men det betyder egentligen bara att man ska vara försiktig med att uttala sig någon specifik guds existens och dess åsikt! Vetbarheten säger absolut inget om uttalandets karaktär.

Att man gör ett bestämt uttalande mot bättre vetande, betyder alltså inte att man yttrar en åsikt, det betyder bara att man en charlatan. Antingen vet man något om Guds existens, och hans åsikter om en specifik person, och då kan man redogöra för detta - den kunskap som är tillgänglig för en person, måste vara tillgänglig för andra. Eller så vet man inget om Guds existens, och då har man ingen rätt att oemotsagt påstå något.

Det går alldeles utmärkt att göra korrekta påståenden om sina föreställningar. Den som säger "jag tror på Gud, och att han älskar dig" kan göra ett korrekt uttalande, om han verkligen tror att Gud finns. Men hur korrekt det påståendet än är så betyder det naturligtvis inte att Gud finns, eller att han tycker något om någon. Det betyder bara att någon tror det.

Inom postmodernismen anser man att verkligheten står i förhållande till hur vi uppfattar den, vilket innebär att Gud finns om man tror på Gud. Som anhängare av realismen kan man hålla med till viss del; om någon tror på Gud så existerar Gud som koncept, men vad man tror står inte i relation till hur något är. Postmodernisten anser att vad man tror spelar roll, realisten anser att det man tror är oberoende av tings varande.

Hypotesen att Gud inte finns, är i regel resultatet av ett öppet sinne. Man har utvärderat argument, utvärderat sin tro, och jämfört konsekvenserna av Guds påstådda existens med sin uppfattning av verkligheten. Gud kan givetvis existera ändå. Vi kan mycket väl leva i en verklighet fullproppad av gudar, demoner, änglar och andar. Men den som litar på vetenskapens syn på vad man kan veta, och vad det finns rimliga skäl att tro eller avfärda, är naturligtvis ateist. Det finns inga kristna skeptiker, det finns skeptiker som, ovanpå sin skepticism, är kristna.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Mattias Irving bör frikännas

Häromdagen ställdes Mattias Irving inför rätta efter att ha visat ohörsamhet inför ordningsmakten. Irving är, på nästan alla tänkbara sätt, min meningsmotståndare. Jag delar definitivt inte hans åsikter om speciellt mycket. Just denna gång handlade ohörsamheten i fråga om att störa en nazistdemonstration med bl.a. psalmsång. Hur meningsmotståndare bör bemötas, är en av de frågor där vi verkligen går isär och denna gång var det nazisterna som var meningsmotståndaren. Både Irving och jag är antinazister, men jag dök inte upp för någon motaktion, det gjorde Irving. Han tog en kula för oss. Civil olydnad är en balansgång, och inte alltid är meningsmotståndaren just nazister. Vem du föraktar, beror på vem du är. Eftersom t.ex. ateister är lika föraktade som nazister i vissa läger - det finns vissa kristna sällskap som odlar myten att Hitlers ateism ledde honom till förintelsen - bör man ha ett system där spelreglerna är konsekventa. Det viktiga är inte vad man protesterar mot, utan

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar