Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vetenskap och religion?

I samband med att det marscherades för vetenskap passade Joel Halldorf på att påminna att vi även behöver tro och moral. Man skulle kunna tänka sig att vetenskap är en sak, och att tro är något annat. Alltså, att man skulle kunna vara vetenskaplig och, lite vid sidan av, ha en tro. En gudstroende vetenskapsman måste förnuftsmässigt inse att Gud inte finns på riktigt, men kan rituellt agera som om han kommunicerar med en gud som han hoppas finns. Det är först när man berättar om sin gud som man riskerar att bli ovetenskaplig. Gud existerar t.ex. som litterär karaktär och som en föreställning i den troendes huvud - den som framställer Gud som något mer, riskerar att inte vara vetenskaplig.

Men poängen med vetenskap är inte att alla ska ha en korrekt bild av verkligheten. Inte alla vill ha en korrekt bild av verkligheten. Många vill tro på ett liv efter döden, många vill tro att det bor ett spöke i deras hus, många vill tro på någon gud, och det är inget fel med det. Poängen med vetenskap är att man ska slippa agera godtyckligt när man faktiskt vill åstadkomma något. Skyddar man sig mot bäst mot TBE genom att vaccinera sig eller genom att rituellt offra en höna? Halldorf påpekar även att "den globala uppvärmningen orsakas av utsläpp från en rad tekniska uppfinningar". Hur vet han det? För att han litar på vetenskapen! Låt oss även anta, för exemplets skull, att Halldorf är religiös, så kan vi konstatera att det går fint att hålla olika tankar i huvudet samtidigt. Sen kan man givetvis fundera på varför någon skulle vilja tro på Gud eller leva för evigt. För mig är det helt obegripligt.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D