Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Begrunda Transportstyrelsens syn på religiösa minoriteter

I Sverige är det inte helt lätt för en pastafarian att få sin önskan igenom hos Transportstyrelsen. För mig är frågan aktuell då en vän önskar att få ha sitt durkslag på huvudet på sin körkortsbild, och Daniel Granqvist har skrivit grundligt om detta på sin blogg.

Helst ska bilden på körkortet vara utan huvudbonad, men det finns egentligen inget hinder för den som vill ha huvudbonad.

Om handläggaren känner till (och accepterar) en religion där det föreligger religiösa skäl till huvudbonad, accepteras huvudbonad. Det spelar ingen roll om huvudbonaden är frivillig eller en del av ett religiöst påbud, huvudbonaden accepteras i detta läge utan motfrågor.

Om handläggaren säger sig inte känna till en religion där det föreligger religiösa skäl till huvudbonad, accepteras inte huvudbonad. En pastafarian behöver inte ha på sig sitt durkslag till vardags, men får inte synas utan durkslaget på officiella handlingar, utan måste där företräda sin religion. När det gäller pastafari hänvisar man alltid till sin praxis att religiösa skäl inte är grund för huvudbonad då tjänstemännen inte har hört talas om religionen i fråga. Förmodligen utbildar man i hur man inte känner igen pastafari eftersom frågan ständigt är aktuell, både inom och utanför landets gränser.

Granqvist skriver:
Om religionen inte påbjuder huvudbonad för jämnan, finns inget skäl att ha sådant på fotografiet på en identitetshandling.
Inom islam är slöja naturligtvis frivillig. Islam generellt förtrycker inte kvinnor, och har inte särskilda regler för kvinnor. Här ser Transportstyrelsen mellan fingrarna på huvudbonaden.

Inom pastafari finns inte heller några krav på att bära durkslag, annat än på officiella handlingar. Här väljer Transportstyrelsen att sätta sig på tvären i en fråga som är viktig för en religiös minoritet, trots att möjligheten att se mellan fingrarna finns även här.

Uppdatering 2017-07-02: Är Sverige sekulärhumanistiskt?

Kommentarer

  1. Det finns inte något i koranen om att just slöja ska/måste bäras vad jag vet. Inte ens något om att dom ska dölja håret?

    Det står att dom ska dölja "sina behag", barmen, med "slöjan/nicab/burqa" osv - alltså ett klädesplagg vad som!

    Kvinnorna får inte heller gå med svajande gång och dra uppmärksamhet åt sig.

    vers 31 i Koranens 24:e kapitel

    I kapitel 32 - står det f.ö sen att man ska välja maka/make bland ensamstående och slavar lämpade för äktenskap!

    http://islam.se/kvinnosyn/slojan

    SvaraRadera
  2. Jag försökte ju få svar på varför det är just bara slöjan som är så viktig att alltid få ha på sig överallt och ska särbehandlas, av SAS-hijabaktivisten - gick inte så bra.

    För jag menar, är det nu bara håret dom inte ska visa - så finns det alternativ till det, utan att behöva ha slöja...

    https://gesusbloggen.wordpress.com/2017/05/04/halalperuk/

    SvaraRadera
  3. Däremot står det i Bibeln att kvinnan ska dölja sitt hår, vilket hon gjorde här i Sverige ända in på 1950-talet när hon beträdde en kyrka. Kyrksjalen var ett viktigt plagg. Burkan är väl ursprungligen tänkt som skydd mot sandstorm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Behöver inte män burka för sandstorm?

      Radera
    2. Båda dessa detaljer kanske måste reflekteras på körkorten?

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D