Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Biskop Sören Dalevi är inte religiös?

Nya Wermlands-Tidningen har lyckats få en biskop, Sören Dalevi, som krönikör, och han är enligt egen utsaga inte religiös. Resonemanget lyder så här: Att tro betyder inte att tro. När en ateist pratar om tro i religiösa sammanhang, pratar han/hon/hen om 1) försanthållande 2) av gammaltestamentliga påståenden. Detta är ett tveksamt konstaterande av biskopen som jag gärna skulle ha önskat att han förde i bevis istället för att lite lättsamt hänvisa till egen erfarenhet. Jag misstänker nämligen att han har fel, och att han oärlig om sina upplevelser. Mer trovärdigt hävdar biskopen att en troende menar tillit eller trohet med ordet tro. Det accepterar jag, utan att för den sakens skull anse att det skulle vara speciellt intellektuellt hedervärt. Vi har att göra med ett strategiskt förhållande till epistemologin och dogmerna.
Läser vi bibeln, som är skriven på hebreiska (Gamla testamentet) och grekiska (Nya testamentet), används där begreppen "emuna" (hebreiska) och "pistis" (grekiska) för att uttrycka ordet "tro". Men inget av dessa ord betyder "tro" i betydelsen att hålla vissa påståenden som "sanna". Snarare betyder dessa ord "tillit", "trohet", "att ha något att hålla sig till".
Lite förenklat är detta kunskapsstrategin: Man vill inte försanthålla att en Gud, som uppenbarligen inte finns på riktigt, finns på riktigt. Det vore korkat! Därför vill man hellre hoppas eller ha tilltro. I praktiken skiljer sig inte gudstro nämnvärt från gudstilltro, men biskopen dekorerar fasaden trendmedvetet. Och så har vi förhållningssättet till dogmerna.
Att tro innebär för [Karlstads universitetsstudenter] att bokstavligt tro att Gud skapade världen på sju dagar; och att världen därmed skulle vara 5 777 år gammal. Under de år som jag undervisade på Karlstads universitet, var detta en hållning som dök upp ganska ofta bland studenter; "judar och kristna tror att jorden är skapad på sju dagar".
Jag tycker att försvarstalet är onödigt såvida inte bokstavstro vore något önskvärt. För vad spelar ordvalet för roll när man löser mysteriet genom att backa tillbaka och försöka förstå sammanhanget? Att tro på Gud kan betyda att man tror att Gud skapade världen på sju dagar. Att tro på Gud kan också betyda att man tror (eller hoppas eller har tilltro) att Gud finns. Jag tror som sagt inte att biskopen är speciell hederlig när han påstår att Karlstads framtidshopp läser in datum (6000 år sedan) och tidsplan (sju dagar) i begreppet.
Att "tro på mitt eget sätt", att ha sin tillit och sin tilltro till något som är större, utanför sig själv, det är alltså just det som de bibliska orden uttrycker.
Hur eget blir det när frågan är: Finns Gud? Piruetterna handlar naturligtvis om vetskapen om det korrekta svaret (nej) och religionens påbud (ja).

Kommentarer

  1. Inte särskilt märkligt att studenter han pratat med "ganska ofta" haft fördomen att kristna är bokstavstroende.
    Får nog säga att jag föredrar en mer nyanserad syn än den sista radens kvasifundamentalistiska reducering till en fråga om rätt eller fel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Frågan jag förvisso inte ställde, och inte ens får prata om. Voldemorteffekten.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D