Anders Hesselbom

Hur ser Veronica Maggio och Kristoffer Triumf på religion? Det och mycket annat i senaste Radio Houdi! Lyssna här , mycket nöje!

Den 23/5 skrev Gunnar Sjöberg, kommunikationschef på kyrkokansliet, en text som kanske var lite väl avslöjande när det kommer till attitydproblemen mot andra livsåskådningar som förpestar Svenska kyrkan. Denna gång är det Humanisternas traditionella evenemang vid riksmötets öppnande som skapar irritation - det är en sekulär högtid, alltså en högtid där inte Gud står i centrum. "Att måla in Gud i ett hörn är ett sorgligt försök att förstora sig själv. Ungefär som när humanisterna leker härmaleken med hela kristenheten. Andliga övningar hjälper oss att komma närmare Gud. Musik, konst, meditation, gudstjänst….öppningarna till Gud är så många. Sekulära övningar hjälper oss rimligen att komma bort från Gud. Helt ok, det låter bara så oändligt tråkigt och destruktivt. Andefattigt." Det är ytterst pinsamt när någon ger uttryck för vanföreställningen att en viss vidskepelse är "djup", medan mer naturalistiska världsbilder skulle vara "andefattiga". Verklighete

Det var länge sedan den svenska vänstern ropade efter "god ton" sist. Man har snarare gjort ett nummer av att man minsann uttrycker sig som man behagar, då vägen till helvetet antas vara kantad av god ton. 2014 var Gunnar Hökmark en "jävla skithög" enligt Marita Ulvskog. 2015 var journalisten Niklas Svensson en jubelidiot enligt Fredrik Virtanen. Men igår klagade Anders Lindberg (som eventuellt själv hade varit socialdemokratisk yrkespolitiker om tonen vore bättre) i Aftonbladet på tonläget i den debatt där han själv utgör en betydande del. Tore Kullgren noterade denna förändring. Han skriver på twitter : "Ledarvänstern 2015: 'Fuck god ton, vita män ska dö. Husblattar är smutsiga' Ledarvänstern 2016: 'Uääh, högern har dålig ton'" Lindbergs gnäll på Hanif Bali och hans ordval kan tyckas lite märkligt, när man har så otroligt mycket att vinna på att sopa upp framför egen dörr. Men om man ändå ska gotta sig i tonläget, vill jag påminna om

Idag handlar Radio Houdi bl.a. om självbiografier, mobilstrålning och Edelweiss. Lyssna här , mycket nöje!

Maktspråk brukar användas när man av olika skäl vill bättra på sin ställning i en debatt. Det behöver inte handla om att har slut på argument, man kanske bara är trött på debatten. Men på Internet är närvaron frivillig. Man behöver inte ge replik, speciellt inte om man inte är tilltalad. Och apropå det, om inte Marcus Dunberg påstår att Gud finns, så slipper han konfronteras med mitt svar: Jag tror inte det. Att svara är nyateism . Gamla ateister som helt enkelt höll käften, betraktas som bra ateister. Eller åtminstone bättre än de som pratar - bra är ett starkt ord i detta sammanhang. För att kunna utveckla detta, vill jag betona skillnaden mellan en vetenskaplig skeptiker och en vetenskapsskeptiker . En vetenskaplig skeptiker ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd (bl.a. Marcus Dunbergs gud) medan en vetenskapsskeptiker  (eller woo-woos) helt enkelt inte litar på vetenskap . Här antas vetenskapen inte kunna svara på allt,

Efter att ha läst lördagens krönika om ateism i Svenska Dagbladet signerad Marcus Dunberg, är det nog rätt tryggt för mig att leva mitt liv som om jag redan sett det dummaste jag någonsin kommer att få se. Först konstaterar Dunberg att ateister blir mer och mer sturska och högljudda. Att vara öppen med sin syn i frågor som traditionellt faller under religion, är en rättighet som religiösa traditionellt anser tillfaller dem själva, men inte skeptiker. Förfärad över att troendes rätt att påstå saker inte har starkare skydd än skeptikers rätt att svara, och oförmögen att försvara varför skeptiker inte bör ha någon talan, angriper Marcus Dunberg skeptikern istället för argumenten. Detta är en vedertagen teknik bland religiösa galningar. Ordet nyateist används som etikett på den skeptiker har fräckheten att kommentera religiösa anspråk, i syfte att stigmatisera skeptikern. För en motfråga antas inte behöva besvaras om den som ställer frågan är en ondskefull nyateist. Dunberg väljer

Denna vecka avsätter vi givetvis nästan all tid i Radio Houdi åt ateistkrönikan i SvD. Lyssna här , mycket nöje!

Idag vid lunchtid visade SVT Forum ett samtal om näthat, där bl.a. Martin Aagård närvarade. Han har nyligen tagit parti för att det ska vara tillåtet att missakta människor på Twitter, och lyckats få igenom ett  prejudikat i den frågan. Men här argumenterade han för att man inte ska få angripa hur som helst. Twitter måste ta ansvar för vad han själv skriver där, var budskapet. Det är inte helt utan att man funderar på hur journalisterna ser på sin roll. Det visste jag redan, eftersom jag lyssnade på Medierna i P1 i lördags. Där nämner man i förbifarten t.ex. att sociala medier, som Facebook, skulle vara innehållslöst om det inte vore för journalister. Jag är inte den ende som är frustrerad över hur klena gräv dagens journalistkår kommer dragandes med, samtidigt som jag är en av landets oräkneliga bloggare, poddare, videoproducenter och programmerare, som matar sociala medier med innehåll. Men det är klart, jag är inte journalist.

I april skrev Johan Lindqvist en bedrövlig nöjesspalt i Göteborgs-Posten. Provocerad av att Ivar Arpi tycker att artister tenderar att skriva dåliga debattartiklar, kliver Lindqvist in och påpekar att dessa kändisar är "våra" moraliska livlinor. Vissa får sin moral från Gud, andra från Thåström och Nina Persson. Oavsett vilket, lever dessa människor farligt. Jag, som inte får min moral från Thåström, utan från samma källa som Thåström - genom att resonera och analysera konsekvenser - är bättre rustad för hastiga svängar i Thåströms yttranden, som rent av kan vara uttryck för humörsvängningar. Jag beundrar dem som har civilkurage och vågar ta ställning i politiska frågor och uttrycka dessa i text. Men de har långt ifrån påverkat mig så mycket att de kan sägas vara mina moraliska livlinor. Jag har haft humanistiska värderingar redan innan jag läste Thåström eller Nina Persson. Och när det kommer till Gud är situationen än mer problematisk, då han har tveksamma värderingar och

Idag pratar vi bl.a. om elallergi, religion och skepticism. Lyssna här , mycket nöje!

Efter en tids uppehåll, här kommer min senaste YouTube-kommentar:

Adelina Eriksson och Hanna Thenór Årström är två KTH-studenter som noterat att ingenjörsutbildningarna brister i sitt genusperspektiv. Eriksson och Årström skiljer på teknikens maskulina och feminina attribut, och igår skrev de på Ny Tekniks opinionssida: "Som kvinnliga ingenjörsstudenter på KTH tycker vi att det är oförståeligt att det först i årskurs fyra tillhandahölls en föreläsning kring genus kopplat till teknik och design på vår utbildning. Under tre års tid hade ämnet överhuvudtaget inte nämnts eller diskuterats.   I vår kontakt med studenter och lärare på civilingenjörsprogrammen Maskinteknik samt Design och produktframtagning har vi insett att den här felaktiga uppfattningen av teknik är djupt rotad på KTH. Majoriteten av uppgifterna handlade om att utforma fordonsdelar som motorer, kolvar och bromsskivor. Alla dessa komponenter har en uppenbar koppling till funktion med utmärkande maskulina attribut.   De andra studenterna hade inte reflekterat kring detta, vilke

Jag har stött på flera invändningar mot skepticism den senaste tiden. En av dessa är att eftersom bara idioter tror på Gud, ska man inte ödsla tid på att debunka anspråk om Gud eller Guds existens. Gud må vara en korkad hypotes, men inte alla som tror på Gud är korkade. Att vara intelligent och ha hög utbildning korrelaterar förvisso med ha större tilltro till vetenskap än till religion, men även bland de mest intelligenta och välutbildade hittar vi gudstroende människor, om än med en aningen mer sofistikerad gudsbild. De negativa konsekvenser vi ser av gudstro finns ju här helt oavsett om troende verkligen är idioter eller ej, allt från hur det påverkar vår kognitiva förmåga (t.ex. acceptans av undermåliga argument), vår moral (t.ex. homofobi) eller vårt samhälle (t.ex. hur religiösa samfund får statligt bidrag som skeptiker inte har rätt till). Jag accepterar alltså inte att bara idioter tror på Gud som invändning mot skeptiskt arbete. Att en troende har en "mer sofistikerad

I veckans avsnitt av Radio Houdi handlar det mest om kungen och om skepticism. Lyssna här , mycket nöje!