onsdag 16 november 2016

Numera duschar man inte efter skolgymnastiken

Sveriges Radio har rapporterat att ungdomar inte längre duschar efter gymnastiken. En åtgärd som fått flera att duscha, är att installera bås där man kan få duscha ensam. Sakine Madon och Isobel Hadley-Kamptz hade ett offentligt meningsutbyte om detta igår, med anledning av att Madon skrivit en debattartikel rubricerad Få elever att sluta skämmas över nakenhet, i stället för att bygga duschbås.

Isobel ber oss att tänka oss en arbetsplats dit man måste gå enligt lag, och vara naken med sina arbetskamrater. (Alltså, att duscha i duschrum.) Sakine kontrar med att det är sexualiseringen som är problemet, inte att behöva vara naken. Meningsutbytet är intressant, eftersom de står så pass långt ifrån varandra. Jag kan sympatisera med båda sidor.

Att behöva duscha tillsammans, var verkligen inte ett (lika?) stort problem i ett samhällsklimat som var mer frigjort och mindre sexualiserat. Dessutom kan jag tänka mig att vi som duschade tillsammans i skolan är bättre rustade för att klara att duscha innan man går ner i en offentlig badbassäng eller när man spelat fotboll med kollegorna på jobbet.

Men när det nu är så att samhällsklimatet är som det är, så är det egentligen inte speciellt konstigt att man inte längre kan vara naken tillsammans med andra. I en perfekt värld skulle även nya generationer betrakta duschandet som oproblematiskt, men om vi inte kan nå dit, är privata duschrum det näst bästa. Så får man helt enkelt avstå att besöka simbassänger, eller vänta tills man kommit över sin blockering. Sakine påminner även om incidenten femårig flicka blev påtvingad bh, och sexualiseringen av små barn, måste jag faktiskt tillstå att den är problematisk. Dessutom lider skolan av problem med mobbning, och den som är utsatt för det, är förmodligen inte heller speciellt sugna på att vara naken med sina plågoandar. Det måste också lösas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar