Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Vad är ett religiöst anspråk?

Det finns olika typer av anspråk. Vetenskapliga anspråk säger något om hur den naturliga världen ser ut, och religiösa anspråk säger något om våra föreställningar om en värld som kanske inte finns på riktigt. Både den som hävdar att avståndet mellan jorden och månen är 384392 meter i snitt och den som hävdar att han har ett marsvin hemma i köket, gör anspråk på att beskriva någon form av objektiv verklighet - alltså en verklighet som inte påverkas av kultur, hudfärg, religion, etnicitet eller nationell tillhörighet.

Den som hävdar att Jesus uppstod från de döda på tredje dagen, gör generellt sett inte ett vetenskapligt anspråk, utan ett religiöst anspråk. Han beskriver en värld som inte är tillgänglig för andra att titta in i, som är subjektiv - inte alla har en religion, olika människor har olika religioner och olika människor gör olika religiösa uttolkningar. Religiösa anspråk är alltså inte sanningsanspråk i någon rimlig bemärkelse. Man kan förvisso tro att Jesus verkligen uppstod från de döda på den tredje dagen, men man levererar inga rimliga skäl att tro - man tror ändå. De som tror på något övernaturligt, som t.ex. att Jesus har uppstått från de döda, brukar beskriva att det snarare handlar om en förhoppning som man förhåller sig till.

För om man påstår att Jesus uppstod från de döda, och verkligen menar att en person har varit död i tre dagar och sedan återfått livet, så gör man rent tekniskt ett vetenskapligt anspråk. Om Jesu uppståndelse är verklighet på samma sätt som månens kretsande runt jorden, är båda fenomenen naturliga. Att åberopa en övernaturlig upphovsman - Gud - förändrar inte det faktum att fenomenen existerar i en objektiv verklighet, som bäst beskrivs av naturvetenskapen. Man kan inte både hävda att ett anspråk är icke-vetenskapligt och verkligt.

För det som egentligen utmärker ett religiöst anspråk är att det är falskt. Religiösa personer kan gladligen använda vetenskapliga argument för att legitimera sina föreställningar om världen, eftersom det ger just legitimitet. Religiösa personer kan argumentera genom att hävda att det finns gudstroende vetenskapsmän, eftersom det ger legitimitet. Samtidigt kan skapelsetroende människor kalla evolutionsteori, alltså den vetenskapliga förklaringen till arternas mångfald, för religion. De gör så, för att de inte tror på den. Religiösa anspråk är nämligen falska anspråk.

Att kompromissa genom att kalla Jesu återuppståndelse för t.ex. ett metafysiskt anspråk duger inte, för i alla andra domän än den religiösa, finns krav på logisk konsekvens och noggrannhet. När den teoretiska fysikern Lawrence Krauss blev kritiserad från religiöst håll för boken "Ett universum ur ingenting" svarade han att den enda definitionen av ingenting som teologer accepterar är det som endast Gud kan skapa ett universum av - och teologer är experter på ingenting.

Kommentarer

  1. Ränderna går aldrig ur...Den gamle f.d. katoliken Lindenfors har förtjust övervakat ett seminarium om olika religiösa element, nutida och historiska. Ingen kritik av befängdheter här inte!

    http://humanistbloggen.blogspot.se/2016/10/religionsvetarmote-2016-kort-rapport.html

    SvaraRadera
  2. Jag går numera sällan in på humanistbloggen, tycker faktiskt att den är ointressant (annat var det minsann förr !)
    Ränderna går visst aldrig ur. Jag skulle vilja veta hur många av de tongivande som är f.d. troende, gissar på en hel del. Samt några kommentatorer som ibland käftar emot är ju troende, till o med katoliker (Hur KAN man bara vara katolik).

    Det är urtrist att inga kvinnor hör av sig på humbloggen, detta bidrar starkt till mitt ointresse. Märkligt.
    Med endast män i en diskussion blir den en sorts tråkig snoppmätning, ursäkta. En viktig röst fattas, (en kör)från 52% av befolkningen.

    SvaraRadera
  3. Nu har jag tittat lite.

    Patrik L. vill införa nya religiösa högtider:

    "Bättre vore att byta ut några kristna högtider mot andra religioners - till exempel pingst mot Eid al fitr, Kristi Himmelsfärd mot Nowruz och kanske någon till. Det skapar gemenskap och har ett folkbildande syfte."

    Ur askan i elden! Jag döör.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D