Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Den sedvanliga dragkampen om skolans syfte

Igår berättade Expressen om rektorn som påstås vilja "införa religionsförbud". Innan du utbrister i ett spontant "äntligen!" kan det vara bra att veta att Skolinspektionen inte är speciellt nogräknade av sig i sin kritik.
"Det kommer en ny rektor till skolan i början på januari. Han har berättat för personalen på ett möte att det kommer att råda nolltolerans mot religion på skolan. Eleverna kommer inte att få be på skolan. Ska de be får de lämna skolområdet", står det i en tjänsteanteckning från Skolinspektionen.
Det rektorn har sagt är att man exempelvis inte får "gå från lektionen för att be fredagsbön [men] ett förbud mot att be går ju inte." Och vidare att det kan "vara mer eller mindre lämpligt var och när man ber." Vi har alltså att göra med den sedvanliga dragkampen om skolans syfte, som ständigt pågår mellan religiösa och skeptiker.

För att förstå Skolinspektionens tjänstemans oförmåga att se saker för vad dem är, vill jag påminna om förra årets debatt mellan Humanisternas ordförande Christer Sturmark och Anita Goldman (som tror på Gud) om religionsfrihet för barn.
Tänker sig Humanisterna ett idéernas smörgåsbord eller ett livsåskådningarnas Ikealager där barnet skall välja det mest tilltalande? Skolan blir temat också när DN:s ledare tar upp ämnet (11/5). Här handlar det om laestadianska skräckexempel, om rätt till simundervisning, och så vidare. Man är på trygg hemmaplan, så att säga. Ett verkligt samtal om religion och livsåskådning kanske blir för genant och krävande.
Det måste ju vara något konstigt med en organisation - Humanisterna - som vill att man ska få välja sin religion. Valfrihet blir ju lite som en Ikeakatalog! Vi ska tänka att religion är större än så, att religion är heligt. Och visst, om man väntar med att introducera sin religion för barnen till dess att de utvecklat en förmåga att kritiskt bearbeta religionen, kommer barnet förmodligen bli ateist. Och det vill man ju inte! Av Goldmans replik framgår ju att det är ateister som står för utseendehetsen och för överkonsumtionen. Vi har att göra med ett deluxepaketet med förutfattade meningar.

Lite mer sansade kritiker mot skeptiker brukar ondgöra sig över att vi anser att man inte överlever sin död. Alltså, att våra kroppar faktiskt behövs. Den kritiken träffar oss korrekt, men sen kan kritikern ändå vara felaktig, trots att den är träffande. Goldmans däremot, skjuter på måfå.

Konflikterna mellan kunskap och tro, stannar inte vid problematiken som uppstår när lektionstid och bönetid sammanfaller, men detta är inget problem när vi har rett ut prioriteringarna, vilket kan vara nog så svårt. Vad är t.ex. den största orsaken bakom sexuella övergrepp, kvinnofientliga religioner eller en leksaksbrandbil?

Kommentarer

  1. Det är ju just Humanisternas prioritering Goldman reagerar mot:
    att religiösa traditioner skulle vara en kränkning, medan sexism, utseendehets, utslagnigsprogram på TV etc. inte skulle vara något problem.
    "när påsk- och jullov används av familjen till att besöka köptemplen där konsumtionen är den rituella handlingen och pengarna den gud som Humanisterna annars räds."

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D