Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Liljeholmsbadets identitetspolitik

Då jag jobbade på Liljeholmen brukade jag spendera lunchen vid hamnen och titta ut över vattnet, våningarna på andra sidan vattnet, och det pittoreska Liljeholmsbadet. Jag har aldrig besökt badet, jag har endast sett det utifrån och på bild. Nu är badet i fråga aktuellt för sin kreativa klädkod.

Bakgrunden är att en hen, som av personalen uppfattats som kvinna, avvisats på grund av att hen badade topless. Detta är självklart diskriminering, inget snack om något annat, men vad spelar "hen" och "kvinna" för roll i denna fråga? Antingen får man bada med bar överkropp, eller så får man inte bada med bar överkropp - om kön eller könsidentitet är en faktor, har vi helt enkelt att göra med olikabehandling på grund av kön, vilket inte är tillåtet. Bilden nedan, föreställande en toplessbadande man på Liljeholmsbadet, är tagen redan på 1940-talet.


Allt handlar om identitetspolitik, och hur olika identiteter rangordnas. Om vi backar 30 år till 1980-talet, så fanns det inga regler mot att bada med bar överkropp (åtminstone inte som jag kände till). Det innebar absolut inte att alla gjorde det, men individerna betraktades som så pass myndiga så att de kunde välja själva. Att någon kommandora från Frälsningsarmen blev kränkt, var mer av ett underhållningsinslag än ett problem.

Så vad har hänt? Enligt SVT skyller Liljeholmsbadets chef, Carina Engström, på "religion" och "annan kulturell bakgrund".
"Det riskerar att kollidera med andra kulturer och religioner. Det finns kvinnor som badar i heltäckande klädsel. Även de som inte har religiös eller annan kulturell bakgrund kan störas av att kvinnor badar med bar överkropp, säger hon."
Detta stämmer inte. Bh:ns popularitet, och särskilt restriktiva regler för just kvinnor, kom redan i mitten på 1990-talet, alltså innan vi såg någon större våg av invandring. Samhällen förändras i vågor. Men hänsyn till religioner och främmande kulturer är alltså det officiella skälet skälet till att kvinnor måste underkasta sig mer restriktiva regler. Identitetspolitik.

Mäns rättigheter är bortom diskussion. Om man blir kränkt av att en man badar topless, går det bra att stanna hemma. En konflikt mellan kvinnans rättigheter och önskemål om restriktiva regler för kvinnor som är religiöst motiverade, förlorar kvinnan - har du en exotisk religion, väger dina intressen tyngre än kvinnors fri- och rättigheter.

Och, enligt Liljeholmsbadets regler, om du identifierar dig som en "hen", väger dina rättigheter tyngre än din exotifierade religions möjlighet att begränsa andra människors frihet.

När så ändå är fallet, varför inte bara lägga ner? Den muslim eller frälsningssoldat som blir kränkt av bröst som tillhör en kvinna som identifierar sig som en "hon", lär bli lika kränkt om brösten sitter på en "hen" av biologiskt honkön.

Kommentarer

  1. Jag tycker att det här är en komplicerad fråga. På sjuttiotalet badade jag topless på sommarens badplatser (jag gick aldrig till badhus).
    Men jag gjorde det med urskiljning, medveten om kvinnobrösts påverkan på vissa grupper - obs på den tiden "fanns inte" främlingar från fjärran länder här.
    Att vissa personer tilllåts/tvingas bada i heltäckande klädsel tycker jag är rejält problematiskt, att unga killar har uppstickande kalsonger under badbyxan är motbjudande och ger mig äcklande ofrivilliga bilder .. Med dem vill jag inte simma.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D