Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Hur kan vi utnyttja evolutionen?

Tack vare den ofrånkomliga utveckling som följer från förändring över tid, med selektion, och tack vare att vem som helst idag har tillgång till starka datorer, kan vi tämja evolutionen till att göra lite vad vi vill. Låt säga att jag t.ex. vill skapa ett korsord från en lista av ord. Antingen sätter jag mig ner och flätar orden manuellt, vilket kan vara nog så svårt. Eller så använder jag min PC för att skapa en algoritm som beskriver hur orden ska flätas ihop, vilket inte heller är speciellt enkelt.

Fördelen med evolutionära algoritmer är att jag bara behöver veta vad jag vill åstadkomma - jag behöver inte tänka på hur något görs. Om det är ett korsord som ska byggas, så skulle jag kunna tänka mig att mitt indata är t.ex. 20 - de ord som ska flätas ihop till ett korsord. Om jag kan definiera vad ett bra korsord är, så kan jag göra ett urval. Och kan jag göra ett urval, så kan jag låta slumpen göra jobbet. Jag behöver även ha två regler: en regel som säger att t.ex. ordet ASKA inte får korsas med ordet PILBÅGE, och en regel som säger att om ordet ASKA ska korsas t.ex. med ordet MATROS, så måste det ske på någon av de gemensamma bokstäverna (vilket är S eller A).

En tänkt initiering av korsordet skulle kunna vara att skapa 15 giltiga korsord genom att låta slumpen avgöra om ett ord ska vara vågrätt eller lodrätt, och sedan placera ut ordet på en tänkt matris, på en slumpvis utvald plats. Om ordet inte kan placeras på den plats som tilldelas, så slumpar vi fram en ny plats, så att reglerna upprätthålls. Detta upprepas för varje ord till dess att alla ord ligger på en giltig plats, vilket innebär att vi har ett giltigt korsord, om än förmodligen ett väldigt spretigt sådant.

Dessa 15 korsord kan vi betrakta som en lista av föräldrar. Jag brukar jobba med två generationer - en föräldrageneration och en barngeneration. Och det är från någon av dessa 15 korsord som det perfekta korsordet ska komma.

Nästa steg blir att låta varje korsord få 3 barn. Ett barn i detta fall är en kopia av ett korsord, med en slumpmässig förändring. Man kan låta slumpen avgöra om man ska positionera om ett ord, två ord eller tre ord. Man kan låta slumpen avgöra om något eller alla av dessa ord ska förvandlas från vågrätt till lodrätt, eller tvärt om. Vi som bygger evolutionära algoritmer har lånat en biologisk term för detta skeende, nämligen mutation. Barnen, 45 stycken, lagras i listan som representerar barngenerationen.

Varje barn poängsätts efter hur väl det är anpassat till sin miljö (där miljö egentligen är mina kriterier). En liten area ger högre poäng än en stor area, antal intersektioner mellan ord ger poäng, en mer rektangulär form ger högre poäng än en mer långsmal form, och så vidare. När alla 45 barnkorsord är poängsatta, sparar jag de bästa 15 i föräldragenerationen, tömmer barngenerationen, och upprepar processen.

Över tid kommer kvalitén (alltså likheten med mina kriterier) att förbättras, men om tillräckligt lång tid får passera så upphör förbättringen. Man kan tänka sig ett tröskelvärde som säger att om inte något korsord har förbättrats på, säg, 10 000 generationer, så är vi nöjda med vårt korsord - det korsord som har högst poäng.

Och därmed har jag skapat ett korsord utan att själv vara förmögen att varken placera ut orden på egen hand eller beskriva den algoritm som skulle göra detta. Allt samman bygger på att nästan var och varannan person idag, i sin ficka, förvaltar något som för 20 år sedan skulle betraktas som en superdator.

Kommentarer

  1. Nu försöker jag kommentera detta.
    Anders, detta är för komplicerat för min lilla hönshjärna..algoritmer..

    Fast jag l ö s e r förstås korsord, två gånger i veckan, delvis för att kolla att jag inte börjat bli senil ;-)
    Men come on Björn, förklara detta - som för bönder på bönders vis plis!

    SvaraRadera
    Svar
    1. I det här avseendet är jag själv bara en bonddräng. Jag tror Anders här appellerar till kollegor i branschen.

      Radera
  2. "När alla 45 barnkorsord är poängsatta, sparar jag de bästa 15 i föräldragenerationen, tömmer barngenerationen, och upprepar processen."

    Efter varje utvärdering av barnen återstår alltid bara 15 korsordindivider eftersom BÅDE de 30 ratade barnen OCH den gamla 15 individer starka föräldragenerationen blir exterminerade? Eller vad?

    Vilken "underbar" utopi att tillämpa på mänskligheten! Vinsten: en statisk befolkningsnumerär med en högre och högre intelligens. Men vem sätter kriterium för vad som är intelligens. Programmerare? ;-)


    SvaraRadera
  3. Björn
    Det går ett förmodligen intressant program på teve som handlar om siffror, det magiska med dem. Jag tänkte att jag skulle försöka se och lära, men det är med mig och siffror som det är för Zelma med pastarätter ungefär. En sorts ridå går automatiskt ner, en järnridå. Det här beror på min uppväxtmiljö, har jag räknat ut.

    Jag förstår mig inte på siffror, och om man överdriver något har jag aldrig närvarat (varit mentalt närvarande) vid någon matematiklektion. Utom vid statistiken på universitetet där jag bara måste klara tentan för att komma vidare. Jag hade 52 rätt av maximalt 80 (40 rätt var godkänt), ingen var mer förvånad än jag. De här siffrorna 52, 80, 40 glömmer jag aldrig.
    Det intressanta är att jag kan räkna efter en snaps, då släpper fobin.
    Men nej, ingen sprit på statistiktentan naturligtvis. Bara ljuddämpande papperstussar i öronen och en ask russin för maximal koncentration. Desförinnan järnhård disciplin.

    SvaraRadera
  4. Värst vad dom bråkar på Humanistbloggen. Ostronmannen är arg som ett bi och Patrik L är dryg och överlägsen. Cissi Wallin är inblandad på nåt vis, och hon är ju ... speciell.
    "Feminism" borde indelas i feminism I och feminism II. För mig gäller saken likaberättigande, att jag t ex inte ska behöva gå "beslöjad" därför att jag är kvinna t ex. Men för många är feminism ett rött skynke som står för SCUM- manifest och manshat. Valerie Solanas var ju en spritt språngande toka, en från barnsben söndertrasad själ som levde i haschångor och tablettförvirring.
    Varför hon ville mörda en uttalat homosexuell man har väl knappast med äkta manshat att göra.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D