Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Att alla debatterar betyder inte att alla kan debattera

Idag finns många plattformar att tillgå för den som vill uttrycka sina åsikter offentligt. Man kan skaffa en blogg, eller använda det stora utbudet av nättidningar som inte ställer några kvalitetskrav på texterna de publicerar, utan hoppar på allt som kan generera sidvisningar och klick. Floran av åsikter är stor, men snittkvalitén på åsiktsmaskinerna är bedrövlig, milt uttryckt. Enkla knep används skamlöst för att samla poäng i absurda debatter som snarare har personfokus än sakfokus. Detta sker inte på grund av utstuderad elakhet, utan på grund av sammanblandningar som helt enkelt beror på okunskap, men konsekvensen blir att myllan av spretiga åsikter tjänar som grogrund för en konsensuskultur, där fel person inte anses kunna ha rätt i sak. För vem vill ha en rasist på sin sida i debatten?

Sammanblandningen sker åt två håll. Det som är ett sakangrepp, kan lätt uppfattas som ett personangrepp av den som identifierar sig med sakfrågan, vilket legitimerar ett personangrepp som svar. Och så har vi givetvis de som helt enkelt inte förstår skillnaden mellan sakangrepp och personangrepp, som spelar på motspelaren i tron att det är så man gör. Eftersom man kan vinna varje debatt med detta knep, har man givetvis inget som motiverar att rannsaka det beteendet. Problemet är givetvis att även om anklagelsen är korrekt - personen som påstår något är rasist, är dum i huvudet, är otrevlig, och så vidare - kan påståendet fortfarande antingen vara korrekt eller behöva bemötas.

För visst finns det rasister i Sverige, på kanterna är det ganska fullt! Vänsterkanten är nedlusad med identitetshysteri som legitimerar sin rasism med hänvisning till maktstrukturer ("man kan inte vara rasist om man är mörkhyad") och ursprung ("jag är inte rasist för jag är från förorten"), och högerkanten låter sig definiera vad som är bra och dåligt utifrån vad man tillskriver "flyktingar" och "islam". Så praktiskt, då måste ju alla som inte tycker som mig när de uttalar sig om identitetspolitik eller migrationspolitik vara rasister väl? Nej, jag tycker rent av att det är märkligt att inte åsiktskorridoren är smalare och mer inflytelserik än den faktiskt är, med tanke på hur illa det är ställt. Det är givetvis viktigt att veta vem som är avsändare av en replik, men om det bästa svaret på repliken handlar om avsändarens person, är det läge att vara skeptisk.

Kommentarer

  1. Javisst så är det ju. Både Hitler och Stalin hade fruktansvärda åsikter och onda gärningar men bara gärningarna ska fördömas. Inte personerna som kanske var gulliga mot sina föräldrar. Bah!

    Obs att stycket ovan är menat som ironi.

    För fan det är varken möjligt eller önskvärt att upprätthålla distinktionen mellan åsikter och person.

    Skulle Hitler som person inte fördömas om han bara hade skrivit Mein Kampf utan att implementera teserna? Bah igen!

    Eller har jag missat något?

    Ursäkta hitlerfieringarna.

    SvaraRadera
  2. Lite världshistoria. Intressant klipp. Hoppas på lindrigt straff. Han parkerade ju när han insåg att han inte borde köra. Men pensionär vid 39? Han borde igen rekryteras och skickas till Syrien.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article22597404.ab?ref=yfp

    SvaraRadera
  3. Humanistbloggens biolog har ventilerat sin böjelse för hokuspokus och andlighet igen?

    ”Dessutom verkar det finnas något mer än storleken som förklarar varför vi klarar vissa tankar som djur inte kan”, förklarar han.

    Vad vet Lindenfors om vilka tankar djuren kan tänka? Utan att vara biolog så kan jag ta gift på att ”något annat” också finns hos djuren i proportion till storleken på sin prefrontalt cortex och hjärnan i stort.

    Hjärnforskningen av både djur och människor är fortfarande i sin linda. Upptäckter angående skillnader i tankeverksamhet mellan människor och djur blir klara först när iakttagna hjärnvågor kan översättas till ett språk. Det gäller att hitta koderna, hitta en rosettasten. Upptäckterna kan dröja och kommer att göras av någon med ett prefrontalt cortex ännu ej tillgängligt. I varje fall inte på Humanistbloggen ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Allt som skiljer "något annat" är i graden. Aven de läten som djur har är språk som ger information inom arten. Därför har djuren också del av detta "annat". Samma kvalitet men annan mängd.

      Radera
  4. Refererande till Humanistbloggen: När Übermenschen har kommit har de utvecklats så gradvis att alla våra efterlevande har hängt med. Inte samma förhållande som rådde med två samexisterande arter som homo sapiens och neanderthalarna.

    Fast om en James Bondsk Karl Stromberg genmanipulerar fram en elit på baksidan om månen ligger vi illa till. Då hjälper det inte om alla andra djur fått mänskliga rättigheter. Men djurskyddet bör stärkas alldeles oavsett. Och snarast.

    SvaraRadera
  5. Följden av den arabiska våren i Libyen är en katastrof. Erkänns som sådan av en "ärlig" Obama. Ändå verkar han beredd att göra samma misstag i Syrien genom att förskjuta Assad. Hoppet står till Putin. Han är förtjänt av Nobels fredspris i år!

    http://www.bbc.com/news/world-us-canada-36013703

    SvaraRadera
  6. Leve materien. Anden är död. Något för Humanistbloggen.

    https://bjornsminusblogg.com/2016/04/14/leve-materien-dod-at-anden/

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D