fredag 18 december 2015

Skolavslutningen handlar om mentalt förtryck

Just kyrkor har utpekats som "en perfekt lokal" att hålla skolavslutningar i. Det som skiljer kyrkor från andra samlingslokaler är krucifixet och prästen, så givetvis finns en dold agenda hos de föräldrar, ateister eller ej, som lyfter fram det "perfekta" i att lokalen är just en kyrka - man gillar religion. Det är inget fel i att gilla religion. Jag kan möjligen drista mig till hålla med  Richard Dawkins om att det är patetiskt, men alla människor står givetvis i sin fulla rätt att tro på vilket trams som helst.

För några år sedan fick jag ta emot klagomål från en yngre pappa vars son fick avsluta sin fjärde skolavslutning i kyrkan. Sonen hade blivit lite överrumplad över de krav som Gud ställde på skolavslutningen, eftersom han inte blivit förberedd för detta, varken i lågstadiet eller av sina föräldrar - man väljer inte sina föräldrar, och pojkens föräldrar råkar vara ateister.

Guds män* kan ibland vara känsliga för avvikande världsbilder, åtminstone om de avvikande världsbilderna bär högre sanningshalt än den egna - muslimer har större chans att vinna acceptans för islam än vad ateister har att vinna acceptans för naturalismen. Det pappan ville höra av mig, var att han inför rektorn skulle stå upp för skollagen, som tydligt deklarerar att skolan ska respektera skollagen och således förhålla sig neutral till religion, men det är inget råd jag kan stå för. Priset av att vara en förälder som inte delar skolpersonalens religion är negativ särbehandling, vilket förklarar varför kyrkan är så "perfekt" för den som gillar religion.

Till saken hör att förre skolministern, Jan Björklund, anser att det finns en kultur som är specifikt svensk, och att denna innefattar kristendomen** och att nuvarande minister, Ibrahim Baylan, kommer från ett land med 97% muslimer...

*) Obestämt subjektspronomen, könlös biform i tredje person singularis som alltid betecknar ett levande väsen.
**) Sverigedemokratskomplex?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar