Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Programmering i grundskolan?

Datorprogrammering är inget som alla behöver kunna för att klara sig, men om jag ska ta ställning till huruvida programmering på skolschemat i grundskolan är en förbättring eller ej, så måste jag nog säga att fördelarna väger tyngst. Datorprogrammerare är förvisso ett framtidsyrke, men även om du inte har några planer att börja arbeta som programmerare så kan du ha nytta av grundläggande programmeringskunskap t.ex. för att du själv vill ta kontrollen över en enhet för att få den att göra det du vill att den ska göra, eller för att du hamnar på jobb som köper eller säljer programkod eller programmeringstjänster.

Och även om man väljer att inte använda sina programmeringskunskaper alls, eller bara för den intellektuella utmaningens skull (istället för att t.ex. spela ett parti schack), så kan kompetensen vara till glädje även när annan kunskap ska intas eller omsättas. Den datoriserade värld vi lever i idag och i framtiden är helt enkelt mycket mer tillgänglig för den som har grundkunskaper i programmering än den som inte har det, precis som världen är mer tillgänglig för den som kan prata engelska. Den som har grundläggande programmeringskunskap kan, som användare av en dator, scripta upp tidsödande arbetsuppgifter som t.ex. att döpa om bildfiler efter fotodatum, om han skulle önska. Han kan bygga en fysisk enhet som utför en arbetsuppgift genom att köpa lämplig hårdvara (t.ex. en Arduino-krets) och programmera den att utföra det som är tänkt. Eller varför inte något så enkelt som att lägga till en ny och användbar funktion på sin hemsida?

Tittar man mer allmänt så anser jag att datorprogrammering har en motiverande effekt på elever. Jag själv har flera gånger haft förmånen att lära upp personer som inte kan ett enda smack om programmering till mycket skickliga och produktiva mjukvaruutvecklare, och den studiemotivation som vaknar till liv när man lyckas instruera en dator, har en positiv effekt även på ämnen där nyttan av ny kunskap inte är lika tydlig eller konkret. Jag själv undervisar tyvärr inte barn, men jag vet att man kan använda spelprogrammering, robotprogrammering eller LEGO för att väcka intresset.

På Tunaskolan i Lund finns ett projekt som heter Programmering för alla. Där använder man ett utvecklingmiljö baserad på Scala som heter Kojo, men barn kan även använda vanliga professionella miljöer som t.ex. Visual Studio och C# de får rätt stöd, och Scala är ett fullvärdigt språk, vilket man prioriterat i projektet. På Omvärldsbloggen nämns projektets mål:
  • Tröskeln ska vara låg, så att det är enkelt att komma igång.
  • Lärare och elever ska arbeta med ett riktigt programspråk som inte har något tak och som kan användas i verkligheten utanför skolan.
  • Verktygen ska vara byggda med öppen källkod som alla intresserade kan utveckla och bygga vidare.
Vill du själv testa att programmera, utan att först installera något på datorn? Starta en kommandotolk, t.ex. genom att trycka Win+R, skriva CMD och trycka Enter.


Navigera till en lämplig plats på hårddisken. Jag valde en katalog som heter temp på min C-disk, och skrev därför:

cd C:\temp [Enter]

Det spelar ingen större roll vart du befinner dig när du jobbar, men du kan t.ex. inte arbeta mot C-rooten. Därefter, skapa programfilen genom att skriva:

copy con test.js [Enter]

Detta betyder att du vill placera innehåll i filen test.js. Nästa rad är skiftlägeskänslig. Skriv:

WScript.Echo("Hello world!"); [Enter]

Detta är instruktionen att skriva Hello world! på skärmen. För att tala om för datorn att du är färdig med inmatningen, tryck först Ctrl+Z och därefter Enter. Sen kan du starta ditt program genom att skriva:

cscript.exe test.js [Enter]

Resultatet bör likna det du ser på bilden ovan, och om du gjort rätt, kan du nu skryta om att du har programmerat en dator, vilket jag hoppas ger mersmak.

För att summera mina argument: Programmering är användbart, stimulerande och roligt, samt har positiva sidoeffekter. Och läs även gärna Lunds Universitets Magasins artikel om programmering från december 2013. Mycket nöje och happy hacking!

Kommentarer

  1. Jag förstår att detta handlar om en fullständigt ostoppbar utveckling.
    Internet är fantastiskt och underbart kul, ja.
    Men jag vill ändå protestera, mot att barn cementeras fast i en skrivbordsstol och inte kommer loss för att cykla och sparka boll, leka kurragömma, göra hemliga kartor tiill skatter eller hoppa hage. Jag ser det här på min tomma gård - Var är barnen?
    Och jag ser det plågsamt tydligt hos ett barnbarn (pojke förstås) som plågat och argt protesterande tvingas anpassa sig efter schemalagd datoranvändning, och bara räknar minuterna till att klockan ska slå för tilllåtet dataspelande.

    Och jag lider svårt som estet - paddnacke är jättefult.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den invändningen gäller för alla teoretiska ämnen som syftar till att väcka elevers intresse och engagemang. Gymnastik och fysiska aktiviteter är också viktigt, men det är lösningen på ett annat problem.

      Radera
  2. Man har olika uppfattningar om Kornhalls bok. Två recensioner är närmast översvallande lyriska att döma av antalet stjärnkrumelurer, medan recensenten på BookPlanet (vem?) är rejält kritisk: en stjärna.
    Han skriver den 7 juni 2014 om
    Barnexperimentet : svensk skola i fritt fall, att
    "Kornhall är en hopplös utopiker"
    Jag läste hela recensionen - men inte de andra.

    SvaraRadera
  3. Hela skolsystemet verkar åt skogen idag. Alltihop tycks fel, lärares kompetens, lärares klo-och tandlöshet, lärares lön, disciplinproblemen, friskolors betygsättning (=reklam), för låga kunskapskrav.

    Försöken att förklara och förminska de usla pisaresultaten var direkt pinsamma, "Eleverna var bara inte så intresserade av att svara rätt, de tyckte inte proven var kul eller särskilt viktiga" (ungefär).

    När jag läste Marciej Zarembas DN-artikelserie om lärarutbildningen i Sverige ville jag svimma.
    Nyutexaminerade lärare som inte visste vad "virka" var för något.
    Lärare med dyslexi som fick tusentals kronor i skadestånd efter att de gjort anmälan om diskriminering efter att utbildarna avrått från fortsatt lärarutbildning på grund av diagnosens verkningar.

    SvaraRadera
  4. Något annat: Jag gillar "Ostronmannens" kommentar till artikeln om feminism.

    SvaraRadera
  5. Kanske är det ett ämne som inte skall ha negativ inverkan på slutbetyget för den som saknar intresset eller möjligheten att vidare utforska ämnet, men det är absolut ett ämne som alla borde få *förmånen* att prova.

    Att som ung nörd få lära sig strukturera och formulera problem, experimentera med olika lösningar, och bearbeta datamängder på olika sätt, på datorer som idag endast har nostalgisk/arkeologisk relevans, har varit oerhört fördelaktigt i mitt liv.

    Jag kunde inte önska mig en bättre start i livet.

    SvaraRadera
  6. Grattis Jocke!
    Det var samma sak för mig med balettskolan. Jag kunde inte heller önskat mig en bättre start! Och den har varit oerhört fördelaktig i mitt liv. Bland annat ledde den mig in i den klassiska musikens förtrollade och förtrollande värld :-)
    Så olika kan det vara.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D