På förekommen anledning sitter jag och läser i Facebooks avtal med användarna, speciellt avsnittet "gemenskapsregler" (community standards) finner jag extra intressant. Under sektionen "Uppmuntra till att visa respekt" står att man kan stöta på åsikter man inte gillar på Facebook, och att Facebook därför måste begränsa vad man får publicera.
Under rubriken "Naket innehåll", samma sektion, står bl.a:
Och mycket riktigt, Speisa meddelar att man inte vill kränka den organisation som mördar tusentals och åter tusentals människor på grund av deras religiösa tillhörighet, och plockade därför bort denna bild med hänvisning till sina gemenskapsregler:
Alltså en bild föreställande en toalettpappersrulle med en IS-logotyp på, publicerad på Facebook av Paul Golding. När detta ifrågasattes så fick han höra att man gärna får prata om IS om man inte är sarkastisk.
Jag ifrågasätter inte Facebooks regler, de har rätt att sätta upp precis vilka regler de vill. Paul måste rätta sig efter reglerna och vill han inte det, så kan han alltid välja att lämna Facebook. Priset för att lämna Facebook är ganska högt eftersom det är ett så pass stort mainstream-forum, men här måste man gilla läget. Och en viktig faktor är givetvis att med så extremt många användare så måste reglerna vara enkla att förvalta. Således får man varken driva med någons ras, etnicitet, religion, och så vidare. Men frågan är om inte den som sympatiserar med IS snarare får sin politiska åsikt hånad när man får syn på detta toalettpapper? Det kanske inte ser så snyggt ut, men det vore ärligt.
Problem på allvar har vi dock när Facebooks regler börjar gälla i samhället. Det är betydligt lättare att byta forum på Internet än att byta samhälle, och trots detta gör många just det - de är politiska flyktingar. Vi kanske inte har någon åsiktskorridor i samhällsklimatet, men min erfarenhet är att det är samma personer som förnekar åsiktskorridorens existens som använder stigmatiserande tillmälen på sina meningsmotståndare. Detta kan bli allvarligt när t.ex. en muslimsk fundamentalist ställer sig i vägen för den så välbehövliga feminismen. Idag behöver man bara nämna namnet Behrang Kianzad för att illustrera den poängen.
Alla vet att olika religioner kan ta sig olika uttryck, och att fundamentalism inom Abrahamisk monoteism kan ha negativa konsekvenser för (bl.a.) kvinnor. Alla som tittade på Debatt i torsdags visste att Kianzad försvarade fel läger, men en dåre som inte kan ta intryck har bara personliga påhopp och självgodhet att bjuda på, och av dessa två ting råder det ingen brist hos Behrang Kianzad.
Men för de som blir drabbade är det inte så lätt som att bara stänga sitt konto på Facebook. Vad en Kianzad tycker om kvinnors rättigheter, så måste han göra avkall. Hans åsikter är inte lika mycket värda som andras, för han har helt enkelt sämre åsikter än andra.
Detta klipp summerar allt:
En hånfull grimas när islams ofelbarhet ifrågasätts, högljutt raljerande om sin egen förträfflighet och andras tillkortakommanden och när det är en nästas tur att prata - Birgitta Ohlsson som till Kianzads stora förfäran både är kvinna och feminist - så försöker han överrösta henne.
Det finns många religiösa feminister, och det finns många som kombinerar sin religion med sin feminism. Detta gäller givetvis även muslimer. Dit har vi inte kommit genom islamism och dogmen om religioners ofelbarhet, utan genom reformer. Att häxbränningens tid är över är något positivt, för alla åsikter är inte lika mycket värda, även om Facebook får ha vilka regler de vill.
Under rubriken "Naket innehåll", samma sektion, står bl.a:
"Det händer att användare delar naket innehåll i samband med olika kampanjer eller konstnärliga projekt. Vi begränsar visningen av naket innehåll eftersom vissa målgrupper inom vår globala community kan vara känsliga för den här typen av innehåll - i synnerhet på grund av kulturell backgrund eller ålder."Det finns mycket som är extremt mycket mer kränkande för andra människor än lite naken hud, så här väljer man att favorisera en ganska amerikansk och aningen religiös hållning, men någonstans måste man väl dra gränsen? Jag vill också nämna att man under rubriken "Hatiskt innehåll" listar angrepp på:
"Ras,Förmodligen är det angreppen på religiös åskådning som utgör Facebooks beskyddande av IS. IS syftar till att skapa kalifat för en specifik muslimsk inriktning. IS är inte någon ras, etnicitet, nationell härkomst, sexuell läggning, något kön eller någon sjukdom. För även om inte alla gillar att det finns bättre och sämre religionsyttringar så är IS ett exempel på en sämre sådan. Ett lysande exempel, faktiskt.
Etnicitet,
Nationell härkomst,
Religiös åskådning,
Sexuell läggning,
Kön eller könsidentitet, eller
Allvarliga funktionsnedsättningar eller sjukdomar."
Och mycket riktigt, Speisa meddelar att man inte vill kränka den organisation som mördar tusentals och åter tusentals människor på grund av deras religiösa tillhörighet, och plockade därför bort denna bild med hänvisning till sina gemenskapsregler:
Alltså en bild föreställande en toalettpappersrulle med en IS-logotyp på, publicerad på Facebook av Paul Golding. När detta ifrågasattes så fick han höra att man gärna får prata om IS om man inte är sarkastisk.
Jag ifrågasätter inte Facebooks regler, de har rätt att sätta upp precis vilka regler de vill. Paul måste rätta sig efter reglerna och vill han inte det, så kan han alltid välja att lämna Facebook. Priset för att lämna Facebook är ganska högt eftersom det är ett så pass stort mainstream-forum, men här måste man gilla läget. Och en viktig faktor är givetvis att med så extremt många användare så måste reglerna vara enkla att förvalta. Således får man varken driva med någons ras, etnicitet, religion, och så vidare. Men frågan är om inte den som sympatiserar med IS snarare får sin politiska åsikt hånad när man får syn på detta toalettpapper? Det kanske inte ser så snyggt ut, men det vore ärligt.
Problem på allvar har vi dock när Facebooks regler börjar gälla i samhället. Det är betydligt lättare att byta forum på Internet än att byta samhälle, och trots detta gör många just det - de är politiska flyktingar. Vi kanske inte har någon åsiktskorridor i samhällsklimatet, men min erfarenhet är att det är samma personer som förnekar åsiktskorridorens existens som använder stigmatiserande tillmälen på sina meningsmotståndare. Detta kan bli allvarligt när t.ex. en muslimsk fundamentalist ställer sig i vägen för den så välbehövliga feminismen. Idag behöver man bara nämna namnet Behrang Kianzad för att illustrera den poängen.
Alla vet att olika religioner kan ta sig olika uttryck, och att fundamentalism inom Abrahamisk monoteism kan ha negativa konsekvenser för (bl.a.) kvinnor. Alla som tittade på Debatt i torsdags visste att Kianzad försvarade fel läger, men en dåre som inte kan ta intryck har bara personliga påhopp och självgodhet att bjuda på, och av dessa två ting råder det ingen brist hos Behrang Kianzad.
Men för de som blir drabbade är det inte så lätt som att bara stänga sitt konto på Facebook. Vad en Kianzad tycker om kvinnors rättigheter, så måste han göra avkall. Hans åsikter är inte lika mycket värda som andras, för han har helt enkelt sämre åsikter än andra.
Detta klipp summerar allt:
En hånfull grimas när islams ofelbarhet ifrågasätts, högljutt raljerande om sin egen förträfflighet och andras tillkortakommanden och när det är en nästas tur att prata - Birgitta Ohlsson som till Kianzads stora förfäran både är kvinna och feminist - så försöker han överrösta henne.
Det finns många religiösa feminister, och det finns många som kombinerar sin religion med sin feminism. Detta gäller givetvis även muslimer. Dit har vi inte kommit genom islamism och dogmen om religioners ofelbarhet, utan genom reformer. Att häxbränningens tid är över är något positivt, för alla åsikter är inte lika mycket värda, även om Facebook får ha vilka regler de vill.
Kommentarer
Skicka en kommentar