söndag 2 augusti 2015

Nej, jag kan inte imponeras av Jack Werner

De flesta som använder social media vet förmodligen vem Jack Werner är. Han är den som säger att det du påstår om den objektiva verkligheten förmodligen är falskt, trots att "det står på nätet" - mannen var en av de som i egenskap av viralgranskare blev utsedd till årets folkbildare av Vetenskap och Folkbildning för sitt budskap att du har fel och kolla upp saker innan du retweetar. Men vad är det som är så konstigt med det? Jo, skolan har förändrats under de senaste 15 åren.

Bilden är hämtad från Sveriges Radios webbplats.

Jack Werner vill ha grundläggande journalistik i lågstadiet. Jag förstår det - Werner är journalist och ser vinsten av att andra har hans kompetens. Av samma skäl vill jag att hela grundskolan ska genomsyras av datorprogrammering. Jag som programmerare betraktar inte programmering som ett fackligt särintresse, utan som ett sätt att tänka och navigera i en värld där nästan alla äger flera datorer. Om man inte har en persondator i hemmakontoret så har man kanske en dator som är maskerad till mobiltelefon eller surfplatta.

Min "mobiltelefon" och PC.

Den enklaste mobiltelefonen är idag en processor som klarar flera tusentals miljoner instruktioner per sekund, ibland till och med flera sådana processorer, medan min första dator hade en enda processor som klarade ett fåtal MIPS. Efter att ha sett den utvecklingen är det kanske inte så konstigt att den nya generationens IT-analfabetism besvärar mig. Under hela 80-talet ägde jag tre maskiner. Först en Sinclair ZX81, sedan en Commodore 128 och till sist en Commodore Amiga. Men sedan 90-talet och framåt har jag förbrukat massor av maskiner, vilket inkluderar telefoner från Nokia, Ericsson, Sony-Ericsson, Apple och Microsoft, Surfplattor från diverse företag samt stationära och bärbara PC-datorer med olika operativsystem. Alltså, redan som barn var jag multilinguist, och pratar än idag flera datorspråk flytande (utan att alltid ha alla ord i huvudet) som en del av mitt jobb.

Nästan allt Jack Werner kläcker ur sig är klokt. Häng inte ut folk för alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats! Sprid inte vidare korkade påståenden utan att först kolla upp dem, för de är troligen falska! Men varför behöver det påpekas? Werner själv är född i slutet av 1980-talet och har därför aldrig upplevt det utbildningssystem som placerade Sverige på topp 10 i OECD - den skola som formade oss att vara kritisk mot allt, att jämföra oberoende källor, att värdera dessa och att ifrågasätta dem. Den skola som producerade skeptiker, helt enkelt. Att höra Jack Werner uppmana mig att granska källorna kan jämföras med en matematiker som vill påminna mig om att 6 * 8 är 48 - det är så extremt rudimentärt att man skruvar på sig.

För inte så länge sedan läste jag Per Kornhalls bok Barnexperimentet, så jag förstår att Svensk utbildning inte är vad det en gång var. Och eftersom granskande journalistik är enkelt, så finns det en enorm kickback för den okunnige att följa Jack Werner - det man får lära sig är inte begränsat till att det som sägs på Internet kan vara falskt, man får också lära sig vilka frågor man själv bör ställa. Det gäller helt enkelt att komma in i rätt sätt att tänka, vilket förresten kan sägas även om mitt kompetensområde - datorprogrammering. Både granskande journalistik och IT är enkelt, det gäller bara att komma in i rätt sätt att tänka. Och båda är extremt användbart att kunna i dagens samhälle.

För att summera, det är förmodligen lika svårt för en granskande journalist som Werner att svälja det som idag sprids på nätet, som det är för en medelålders person som gått i en skola som ännu inte träffat på Göran Persson eller Jan Björklund att göra det. Senast idag stötte jag på denna bild, producerad för att skoja med MGM-vinjetten:


Jag skrattade gott, men blev sedan bedrövad över att bilden kom att spridas under premissen att den verkligen visar vad som skedde under inspelningen av vinjetten. Följande bild visar en av de verkliga inspelningssituationerna på MGM:


Men den stora skillnaden mellan mig och de som är födda på 90-talet är egentligen inte att jag är mer skeptisk, även om så må vara fallet. Den stora skillnaden är att jag inte hade möjlighet att publicera något som var potentiellt läsbart för hela "den uppkopplade världen" - en möjlighet som råkar korrelera med ett havererat utbildningssystem. Och till skillnad från Jack Werner skulle jag aldrig ens komma på tanken att påpeka allt som står på nätet inte är sant, för på den punkten har jag inte sett skogen för alla träd.

5 kommentarer:

  1. Hm. Jag läste att lejonet i själva verket gäspar, inte ryter alltså. Sen lade man ju bara på det imponerande rytandet.

    SvaraRadera
  2. Ja skolan har verkligen förändrats. På ett förskräckande vis.
    Lyssnade igår på P1 till dokumentär från ett fordonsprogram någonstans. Läraren var mycket upprörd, mest för att "Nästan ingen har klarat provet" dundrade han. "Vi har arbetat med denna enkla fråga i en och en halv termin! Men bara en elev har lyckas få godkänt - en etta!"
    Han var också upprörd över att en elev ännu inte dykt upp (som vanligt) fast klockan var tio. Läraren ringde hem, han svarade efter ett tag föräldern med "Ja, han sjukskriver sig ju väldigt ofta. Alltid på konstiga tider som tjugo över två på natten". Sen dök plötsligt killen upp, utan att förklara sig. Ingen reprimand.

    Det finns mycket verkligt nedstämmande att säga om dokumentären, men jag vill förklara mitt "förskräckande" : Två gånger sa läraren att han tyckte att det var uselt, uruselt och märkligt, att enkla fordonsfrågor i provet som sammanfaller med de frågor som ingår i ett körkortsprov inte av någon enda elev hade besvarats korrekt, t ex "Vilket är det minsta mönsterdjupet som är tillåtet på sommardäck?" Ingen elev hade alltså svarat rätt, inte heller de elever som hade körkort! Han upprepade det sista.
    Då blir man ju riktigt förskräckt. Hur gick det till när de här personerna fick sina körkort?
    De här tuffa fordonsstuderande killarna kör alltså omkring i trafiken utan att ha de mest basala bil- och körkunskaper.
    När en elev med emfas senare i programmet ett par gånger uttryckte att dåliga betyg berodde på rasism från lärare och hela samhället och en kvinna (lärare?) som svar på detta, gullade uppmuntradande som med ett mycket litet barn,och jollrade "du är visst butter idag?" och erbjöd, upprepat, sina kramar som tröst. Då stängde jag av.
    Vart är vi på väg?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och om jag inte minns fel hade allihop givit samma felaktiga svar på däcksfrågan: "en millimeter". Inte kunde det varit så att de fuskade, och satt och skrev av varandra? Nä...väl..?

      Radera
  3. Varför tror du att du är målgruppen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag? Nej, det tror jag såklart inte. Och jag erkänner problemet ett havererat utbildningssystem.

      Radera