onsdag 6 maj 2015

Vad utmärker Dawkins kritiker?

Idag skriver apologeten Tommy Dahlman på sin blogg att Richard Dawkins hävdar att religiös påverkan är barnmisshandel.
"Christer Sturmark påstod idag på Twitter att jag bluffar när jag hänvisar till ett citat från Richard Dawkins bok "Illusionen om Gud" sid 344. Dawkins citerar där en annan ateist: "Att undervisa barn ur Bibeln i bokstavlig mening är som att slå ut tänderna på dem" Och att hans citat bekräftar vad han själv anser är helt givet i sammanhanget. Det är ju givetvis därför han använder citatet."
Redan där syns Tommy Dahlmans missförstånd. Att undervisa barn ur Bibeln i bokstavlig mening, är inte definitionen av religiös påverkan, det är ett exempel på religiös påverkan som är negativ. Klassificering och generalisering är svårt, men låt mig bjuda på ett exempel på tankefelet omvändning som Dahlman begår här ovan.

Sven anser att man kan bryta alla benen i kroppen av att ha en hobby. Han har själv sagt att man kan bryta alla benen i kroppen av bergsklättring.

Om någon har gjort ett uttalande om bergsklättring, är det inte det med nödvändighet ett uttalande om alla tänkbara fritidssysselsättningar. Och om Richard Dawkins har sagt något negativt om att framställa Bibeln som bokstavligen sann, är det inte helt säkert att man kan hävda att Dawkins anser att all form av religiös påverkan är att jämställa med att framställa Bibeln som bokstavligen sann. Att bergsklättring är en hobby, betyder inte att en hobby nödvändigtvis är just bergsklättring. Men för att styrka att Dawkins har fel, måste Dahlman mörka Dawkins kommentar om citatet från "Illusionen om Gud", och istället ge ordet till Scott Hahn och Benjamin Wiker.
"Dawkins går mycket längre, och kallar barns religionsundervisning för "barnmisshandel" Hans tankegång är simpel. Eftersom all religion är falsk är det en form av övergrepp att indoktrinera barn med en tro som de knappast kan ifrågasätta. De sexuella övergrepp på barn som präster har begått är visserligen avskyvärda för Dawkins, men mycket värre är "den långvariga psykiska skada som ett barn utsätts för genom att uppfostras till katolik. (sid 335 i Illusionen om Gud) Dawkins framför anklagelsen om barnövergrepp på fullt allvar. Om det är ett övergrepp, borde då inte barnen skyddas från sina föräldrar? Dawkins håller fullt och helt med psykologen Humphrey och argumenterar emot uppfattningen att föräldrar har rätt att undervisa sina barn om deras egen tro, just därför att barnen har rätt att beskyddas från skadligt nonsens. Något måste göras enligt Dawkins eftersom religion är ett hjärnvirus."
Så vad säger Richard Dawkins om barnmisshandel? Sida 363-364:
"Det viktiga för Edgardo var inte "hans" religion – han var för liten för att ha några egna genomtänkta religiösa uppfattningar – utan föräldrarnas och släktens kärlek och omsorger, och dem berövades han av präster som levde i celibat och vilkas groteska hårdhjärtenhet mildrades endast av deras krassa okänslighet för normala mänskliga känslor, en okänslighet som faller sig alldeles för lätt för ett psyke kidnappat av religiöst nit. Även utan konkret bortrövande är det alltid en form av barnmisshandel att pådyvla barn trosuppfattningar som de är för små för att ha funderat över själva. Ändå lever denna praxis kvar än i denna dag och ifrågasätts mycket sällan. Mitt främsta syfte med det här kapitlet är just att ifrågasätta den."
Förvisso säger han att det "alltid" är en form av barnmisshandel, men det som hänvisas till är inte religionsundervisning generellt, såsom Dahlman hävdar, utan "trosuppfattningar som [barnen] är för små för att ha funderat över själva". Och ännu tydligare, på sida 367 står:
"'Käppar och stenar slår sönder min kropp, men ord kan aldrig skada mig.' Det talesättet är sant så länge man inte tror på det. Men om hela ens uppfostran och allt man någonsin fått höra av föräldrar, lärare och präster har lett till att man tror, verkligen tror, totalt och oförbehållsamt, att syndare brinner i helvetet (eller någon annan vedervärdig doktrin som till exempel att en kvinna är sin mans ägodel), är det fullt troligt att ord får en varaktigare och skadligare verkan än handlingar. Jag är övertygad om att ordet ”barnmisshandel” inte är överdrivet när det används om vad lärare och präster gör mot barn som de förmår att tro på saker som bestraffningen för obiktade synder i ett evigt helvete."
Det som betonas här är inte religiös påverkan generellt, utan att hota barn. Men hur var det med att "slå ut tänderna" då? På sida 375 citerar Dawkins psykologen Nicholas Humphrey:
"Kort sagt har barn rätt att inte få sitt psyke belastat av struntprat, och vi som samhälle är skyldiga att skydda dem från det. Vi bör alltså lika lite tillåta föräldrar att lära sina barn att tro till exempel på Bibelns bokstavliga sanning eller att planeterna styr deras liv som vi bör tillåta föräldrar att slå ut tänderna på sina barn eller låsa in dem i en fängelsehåla."
Inte heller denna gång har Tommy Dahlman rätt i sitt antagande att det är undervisning som avses, och som i detta fall jämställs med att slå ut tänderna på barnen. Inte heller vilken religiös påverkan som helst, utan "Bibelns bokstavliga sanning" som bör vara otillåten, precis som det inte är tillåtet att slå ut tänderna på barnen. Men detta var Humphrey. Richard Dawkins själv skriver (fortfarande på samma sida):
"Jag tackar mina egna föräldrar för att de ansåg att barn borde få lära sig hur de ska tänka snarare än vad de ska tänka. Om de på ett riktigt och hederligt sätt har exponerats för allt vetenskapligt bevismaterial och sedan växer upp och kommer fram till att Bibeln innehåller den bokstavliga sanningen eller att planeternas rörelser styr deras liv, får de väl göra det. Det viktiga i sammanhanget är att de själva måste få bestämma vad de ska tänka och tycka och att deras föräldrar inte har rätt att tvinga det på dem."
Detta för onekligen tankarna till Humanisternas nya annonskampanj, men inte helt oväntat är Tommy Dahlman missnöjd även med den. Så vad är det som utmärker Dawkins kritiker? För det mesta har de inte läst Dawkins, och de som läst har inte alltid förstått.

22 kommentarer:

  1. "...ett exempel på religiös påverkan som är negativ..."

    Finns det då exempel på religiös påverkan som är positiv? Är förhållandet: ju mindre bokstavlig undervisningen är, desto mer positiv? Även ett 'luddigare' utryck kan ju inrymma bibelns budskap. Är t ex psalm 608 'Vi sätter oss i ringen' ett positivt uttryck för religion?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Zelma
      Oj, har "Vi sätter oss i ringen" blivit en psalm?
      Det är väl en religiös barnvisa?
      Jag kommer inte ihåg hela texten, det är väl något om att "hålla varandra ihand", naivt, och gulligt för den som gillar sånt.
      Barn ska upplysas om religioner, de ska inte indoktrineras. Med en saklig och ärlig upplysning fattar minsta barn att religioner är något från förr och att nu är nu.
      Jag kan inte finna något som är ett positivt uttryck för religion. - Jo kanske en anektot, helt säkert sann, som berättas av PO Enquist i en av hans böcker.

      I byn Hjoggböle i Västerbotten på trettiotalet pekar allt mot att två nyfödda pojkar blivit förväxlade på sjukstugan. Men de som anar säger inget.

      Men en kvinnlig släkting har insett detta och förstår hur hon måste gå tillväga i denna djupt kristna by. Hon ser till att hon "får en uppenbarelse" och "ser i en syn" under pågående frikyrkogudstjänst i det lilla träkapellet att pojkarna har blivit förväxlade.
      Eftersom det var gud som gav henne denna klarsyn blir hon trodd.
      Pojkarna byttes tillbaka (det blev polishämtning, tidningsrubriker och katastrof) och man började ana att fler nyfödda barn, många, i Sverige hamnat hos fel föräldrar.
      Det hela utmynnade i dagens mycket säkra armbandsmärkning av mor och barn.
      I den lilla vidskepliga långt avsides församlingen hade nog inget trott på denna skandalösa sanning om inte guden själv genom en klyftig församlingsmedlem meddelat sanningen. :-)

      Radera
  2. Visst finns det positiva egenskaper, varav stamkänslan är den i särklass största. Att stamkänslan i sin förlängning orsakar fientlighet mellan stammar är ett problem, som evolutionen inte kunnat förutse eller åtgärda. Små grupper bland sociala djur är vinstgivande, stora orsakar den sk lämmeleffekten, som till slut alltid slutar med kannibalism. Kanske kan människor övervinna statistiken där, så småningom.

    SvaraRadera
  3. Lokatt. Ja det är en psalm, en tidstypisk produkt av 1970-talet.

    "Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand. Vi är en massa syskon som tycker om varann. För Gud är allas pappa och jorden är vårt bo. Och vi vill vara vänner med alla, må ni tro.

    Vi sätter oss i ringen och tar varann i hand. Vi är en massa syskon som tycker om varann. Tack gode Gud för jorden och alla människor. Gör en familj av alla, en enda jättestor!"

    Barnen sitter på golvet, håller varandras händer och sjunger psalmen. Den verkar 'oskyldig' och vid en ytlig betraktelse kanske inte mer religiös än 'I ett hus vid skogens slut liten tomte tittar ut'. Men psalmtexten innehåller material från bibeln: Gud är vår Fader och på så sätt är vi alla syskon. Det är vår skyldighet att tycka om varandra. Vi ska tacka Gud och verka för att alla blir som en stor familj. Alltså: Skapelsen, missionsuppdraget, påbudet att älska varandra och tacka Gud. Altsammans är bibliskt. Och eftersom det är en barnpsalm är det barn som sjunger den. Den lättsmälta texten går naturligtvis direkt till barnens hjärtan men den är lika bokstavligt biblisk som t ex J.O. Wallins 'ruelsepsalm', kanske ännu mer biblisk till och med. Så är den här barnpsalmen exempel på negativ eller positiv religiös påverkan? Biblisk är den absolut och det finns andra barnpsalmer (605-612) som är mer utstuderade. Psalmer är definitivt undervisande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh Zelma
      Nu verkar du vara på rätt väg...fortsätt så! :-)

      Naturligtvis är den barnsliga och sluga visan skadlig! En PRkonsult skulle belåtet applådera de smart trygghetsskapande orden "vi", "allas pappa", "en enda jättestor familj" (=många barns högsta dröm, alla de barn som i hemlighet eller öppet har en trasig, ofullständig , farligt våldsam, ensam, familj. Eller ingen alls.) Och vi är "en massa syskon som tycker om varann"

      "Psalmer är definitivt undervisande." skriver du. Barnpsalmer är infamt förledande och indoktrinerande, likt äspingar som slingrar sig in i den omisstänksamma barnhjärnan och sprider sitt starka gift.
      Mycket obehaglig text i denna propagandavals. Borde förbjudas.

      Radera
    2. Lokatt. Njae, jag menade inte riktigt som du tolkat det. Jag ville utifrån blogginlägget peka på att det som där betraktas som religiös påverkan i negativ bemärkelse, (att undervisa barn ur bibeln i bokstavlig mening), kanske ändå är ärligare än att trumma in ett budskap genom att ha det mysigt och sjunga en psalm med samma innehåll. Men kanske gör man båda delarna. Antagligen gör man det.

      Radera
    3. Man gör helt säkert båda delarna. Och båda är förkastliga.

      Radera
  4. "Däremot släpar jag personligen runt mina barn i olika religiösa sammanhang för att jag tycker religion är kul."

    Sagt av Patrik Lindenfors i Humanistbloggens tråd om barns kränkning.

    Hans sinne för humor har odlats av nunnorna i hans uppväxt? Bah!

    För inte kan det väl vara samma "kul" som vi (från hans blogg utstötta) tycker förtjänar "mock & ridicule"?


    Zelma 7 maj 2015 03:04

    Barnpsalmen är "negativ" i förlängningen. Att använda gud som påtryckning för att vara snäll är ett "ändamål som helgar medlen". Lika dåligt som att i adventstider hota med att tomten inte kommer om barnen inte är snälla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Björn
      Jag läste det där om att PatrikL "släpar runt" sina barna på religiösa tillställninger (de var inte så glada över det antydde han. Barnen är klokare än pappan tydligen). Varför gör han det där? Såklart är det nunnorna som spökar.
      Nils tyckte Christer Sturmarks uppmaning att ta med barnen "till, kyrkor, synagogor, moskéer" är urdumt, men jag tyckte det var bra.
      Allt beror ju på hur man beter sig där i de skumma lokalerna, vad man säger! Plus lite annat, som barnens ålder vid tillfällena.

      Sturmarks förslag motverkar det starka motstånd mot honom, mot Humanisterna och oss ateister som verkar finnas ute i vårt samhälle.

      Det är klart att det bästa vore att alla de här lokalerna försvann,(några vackra blev konsertsalar och liknande) men vi är långt ifrån där ännu.
      Förslaget med rundvandringen var lite som att artigt öppna en dörr som antagonisterna (de fromma milda) kommer rusande mot med knutna nävar.

      Radera
  5. "/...vilkas groteska hårdhjärtenhet mildrades endast av deras krassa okänslighet för normala mänskliga känslor, en okänslighet som faller sig alldeles för lätt för ett psyke kidnappat av religiöst nit."

    Vad är det här för skrivning? Så religiöst nit är en förmildrande omständighet? Intressant åsikt. Som biskop Brask: "Härtill är jag nödd och tvungen". Bah!

    SvaraRadera
  6. Humanisterna med Sturmark vill både äta kakan och ha den kvar. A L L A försök att bryta ut goda instruktioner från religionerna är futila och skadliga så länge referenserna till vidskepelser är kvar.

    SvaraRadera
  7. "Religion är ett hjärnvirus".
    Just precis, en riktigt otäck smitta.

    SvaraRadera
  8. Apropå listigt trygghetsskapande och löftesrika psalmer, så kan man kostnadsfritt få boken "Varför bryr sig ingen om mig" om man ringer ett visst telefonnummer. Lovade någon frikyrkoförsamling, på FM-bandet i mina hörlurar.
    De falska profeterna är så skickliga på att fånga upp oskyldiga barn och olyckliga ensamma människor och lura i dem lögner om heliga andar "som bryr sig om dig". Fy fan.

    SvaraRadera
  9. Humanisternas ambivalenta inställning till religion är känd och orsaken till att att tex vi är outcasts. Det var helt enkelt olämpligt att vi inte flirtade med religionen i alla väder och eftersom vi inte ville det, så står vi utanför den sk Halvreligiösa gemenskapen. Inte för att det är till förfång för oss, utan för att det är en fördel för Humanistbloggen. Så är det med stammar, sammanslutningar, föreningar, fotbollslag etc etc. Religionerna är i sammanhanget värst, eftersom de drivs av en tro så stark, att den utesluter alla andra ur gemenskapen och helst ser att de dör, eftersom "vägen till saligheten" ändå är stängd för dem. När små flockar blir stora, anses tron vara riktig bara pga mängden troende, inte pga argumenten, vilka fortfarande inte finns.....Vi är inte så förfärligt kloka, sett i ett historiskt perspektiv...Men några gör så gott de kan. Andra ids inte ens försöka....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte alls det här islamkramandet hos Humanisterna. Vad det beror på.
      Det var ju t ex för att jag återgav religionstillhörigheten hos de sedan många år fritt härjande männen i Leeds (tydligen även i flera andra brittiska städer) som sexuellt utnyttjat flickor med trasig bakgrund, som jag blev utkasta från bloggen.

      Jag tror inte att det hade hänt om jag t ex skrivit att "En lokaltidningsjournalist berättar att alla pedofilerna/våldtäcktsmännen i den här övergreppshärvan I Småland utan undantag tillhör Plymouthbröderna/Jehovas vittnen/Maranata".

      Men nu var allihop muslimer, det sades i klartext i brittiska nyhetssändningar. Och då var det kört för mig, jag hade sagt något osägbart, någonting mycket värre än att svära i kyrkan.
      Konstigt.
      Är förklaringen att de är miljöpartister allihop, kanske. Annars förstår jag inte.

      Radera
  10. Eventuellt är de MP, ett slags storstadssalongskommunister av intellektuellt val utan egentlig förankring i verkligheten, eller så passar själva den humanistiska iden MP. Höna eller ägg, så handlar det mer om tyckande än förverkligande. Då är själva idén till intet förpliktigande och synbart humanistisk. Vackert så. Det återspeglar på många vis Södermentaliteten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Christer Sturmarks debattsvar till Anita Goldman i dagens DN var en besvikelse. Fegt, svagt, som om han var livrädd för att stöta sig med alla vidskepliga. Jag tycker att det är rätt att vara strategisk och relativt försiktig, men hans svar var bara för mesigt tycker jag.
      Tyvärr lyckas jag inte erbjuda en länk med inlägget här. Men det gör detsamma, ni behöver inte läsa. :-(

      Radera
    2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
    4. Fungerar via min blogg. Förunderliga är Herrans och internets vägar!

      http://bjornsminusblogg.com/2015/05/08/humanistrna-lagger-sig-infor-gud/

      Radera
    5. Men jag håller med dig Lokatt. Humanisterna med Sturmark gör sig själva irrelevanta på vägen mot det sekulära samhället och bort från vidskepelse.

      Radera