tisdag 7 april 2015

Påskfrågelåda med Svenska kyrkan

I samband med påsken (5/4) ställde Svenska kyrkan upp med en liten frågestund på Facebook, där man fick fråga deras präster om påsken och om kristen tro. Här följer några höjdpunkter:

På Tobias fråga om det finns något bevis för att gudar verkligen existerar svarar Jenny:
"Det där med bevis är klurigt. Hur bevisar man att man älskar någon? Att man är älskad? Hur bevisar man att man kan något? Eller att man vet något? Man kan möjligtvis försöka beskriva. Och jag tror att om jag skulle försöka beskriva det jag tror och varför så tycker någon annan att det inte alls duger som bevis. Och det någon annan upplever som bevis för eller mot Guds existens för den delen, kanske jag inte alls håller med. Vi har olika erfarenheter helt enkelt."
Tobias konstaterar att om du påstår att någon älskar dig så finns sällan skäl att ifrågasätta, men om du hävdar att du har en relation med ett osynligt väsen så är det snarare sunt att ifrågasätta. Prästen Jenny hade inget svar där, men bland de svar som kom in handlade om vår oförmåga att förstå allt, om vetenskapens begränsningar att ingen kan veta. Jag anser att det inte spelar någon roll vad vi kan eller inte kan veta, eftersom vi sällan bryr oss om att motbevisa övernaturliga väsens existens när vi väljer att inte tro. Istället för att fundera på vad vi kan motbevisa, är det klokare att fundera på vad det finns skäl att tro på.

Henrik påpekar att religion förmodligen är kulturellt betingat, eftersom det beror på var man föds vilken eller vilka gudar man tror på. Charlotte svarar:
"Din fråga tangerar två viktiga områden: För det första - att vi alla bär på någon slags religiös längtan. När du säger detta om att de flesta kulturer har en religion att "stoppa in" sin längtan efter Gud i, så visar ju detta att vi alla behöver, eller i vilket fall ÖNSKAR att det skall finnas en Gud.
 Så med andra ord: Vår längtan efter Gud är inte kulturellt betingad, men de religiösa uttryck som vi har tillgängliga är kulturellt påverkade.
 Varför just kristendomen, med andra ord? Jag svarar personligt, med att det för mig handlade om att få kontakt. Jag fick kontakt med den Gud, Jesus, som valde att bli människa som vi. För mig gör det vår Gud alldeles speciell, och gör att jag vill följa Jesus genom liv och död."
Charlotte har alltså isolerat vår påstådda gudslängtan från vad som är kulturellt betingat. Det skulle vara intressant att veta hur. Nästa fråga, också från Henrik, handlar om varför det är troligare att det finns gudar än enhörningar. Kristin svarar:
"Att "tro på" en Gud handlar mer om känna tillit till en Gud, att uppleva sig relatera till en Gud, att känna sig ha sitt ursprung och sitt liv i en Gud. Det är möjligt att människor kan känna detsamma till tandféer och enhörningar men jag har inte träffat så många... Det är nog ordet "tro på" och tolkningen av det som ställer till det. Att "tro på" Gud håller inte så mycket ihop med ett "försanthållande" utan det handlar om en relation. Jag upplever en relation mellan mig och den jag - och många med mig - kallar Gud.
 Jag kan aldrig "bevisa" denna relation i någon naturvetenskaplig mening, vilket inte heller känns särskilt intressent eller relevant. Det är ju aldrig idé att förklara en kärleksrelation med "hur" utan snarare med "varför"..."
Att tro att någon finns i bemärkelsen att tro på Gud, handlar alltså inte om att man faktiskt tror utan att man hoppas. Så i ordets strikta bemärkelse är prästen Kristin ateist.

Andreas frågar när Svenska kyrkan tänker be om ursäkt för sitt marginaliserande av homosexuella, vilket han generera massor av protester innan någon präst ens hann svara. "Läs på lite innan du kritiserar!" ropades lekmän efter teologen Andreas. När svaret väl kom från Charlotte ville man som vanligt skylla lite på individer för att skydda organisationen, men kändes sedan uppriktigt.
"Jag har inga svar till dig om när man kan förvänta sig en ursäkt, men jag vill säga att man måste skilja på vad Svenska kyrkan som helhet har gjort, och vad enstaka präster eller andra representanter för kyrkan gör för uttalanden (exempelvis i Uppdrag granskning förra året).
 Jag hoppas att alla de saker som sagts och gjorts mot homosexuella (och mot andra) inom Svenska kyrkans ramar skall bli ställda tillrätta och att vi inom Svenska kyrkan skall bli allt bättre hela tiden på att ta emot människor som de är, med kärlek och tolerans, som Jesus skulle ha gjort."
Själv fick jag tyvärr inget vidare exakt svar. Jag frågade vilka synder Jesus dog för på långfredagen. Jesus dog för alla synder, trots att han inte hade behövt dö för någon.
"I texterna som finns i det vi kristna kallar "gamla testamentet" berättas om "syndabocken" - den getabock som folket offrade till Gud för att Gud inte skulle straffa dem.
 Den berättelsen levde de människor som skrev evangelierna med. De skrev att Jesus är Guds lamm, som tar bort ALLA synder. Inga offer, inga prestationer, inga måsten behövs för att blidka en hämndlysten Gud.
 Gud kliver "ner" till sin mänsklighet, Gud går in under människans livsvillkor, Gud själv utsätts för svek, smärta, ensamhet och död.
 Vi behöver inte sona någonting. Vi får komma med all vår brustenhet, med alla våra tillkortakommanden, med alla livets misslyckanden - och famnen är öppen. Gud kräver ingenting av oss för att ta emot oss. All eventuell skuld är "betald"."
Jag vill också nämna att Gunnar ville veta varifrån Adam och Evas söner fick sina hustrur ifrån, vilket man kunde tro skulle bemötas med (det korrekta) svaret att Adam och Eva aldrig funnits. Istället låter Charlotte hälsa att det fanns andra människor på den tiden. Fundera på vad det säger om berättelsens symboliska tyngd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar