Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Varför finns det apor idag?

En gammal favorit som bubblar upp på evolutionsteori.se med jämna mellanrum, är frågan om varför det finns apor idag.



Om du till äventyrs fortfarande inte prenumererar på min kanal, gör det!

Kommentarer

  1. Tja, varför finns det celler? Allt började ju med encelliga organismer.
    Frågeställningen som sådan har inte mycket tillföra.

    SvaraRadera
  2. Preciis!
    - Vad har du egentligen i glaset? Jag tycker det ser ut som blåbärssoppa..?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Brown Ale. (Belysningen i rummet är blå, vilket gör att det kan se lite konstigt ut.)

      Radera
    2. Smakar som Bishops Finger? :-)

      Radera
    3. Ja, den är väl en brown ale, men detta var något annat märke.

      Radera
    4. Han har gett biskopen fingret.

      Radera
    5. Nja, det var en så trivial orsak som att jag ville ha en brown ale, och denna stod närmast. Så "noga" valde jag igår. ;-)

      (Men jag skulle mycket väl kunna ge biskopen fingret...)

      Radera
  3. Apropå våra släktingar, t ex blårävarna.
    Jag såg DOX-filmen om de med dold kamera filmade norska pälsfarmerna och fick kväljningar och sömnsvårigheter. Blev förtvivlad och rasande.
    - Djursholmsanter på NK i minkpälsar, jag föraktar er.
    Människan- vad är det för ett jäävla vidrigt djur egentligen

    SvaraRadera
  4. Just det! Därför finns det fortfarande apor: människan har fortfarande mycket att lära, även av apor.

    Vilken biskop är det förresten som fått fingret?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ölsorten Bishop's Finger. Men bara tillfälligt. ;-)

      Radera
    2. Jaså, den biskopen. Jag blev riktigt orolig.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D