fredag 16 januari 2015

"Går det att kombinera tro med evolutionsteorin?"

Linköpingshumanisten Adam Lagerqvist ställer sig frågan om det går att kombinera tro med evolutionsteorin på sin blogg. Han skriver:

"Långt från alla troende har uppfattningen att deras gud skapade världen för några tusen år sedan med samtliga arter i färdigt skick. Tvärtom accepterar många gudstroende evolutionsteorin som den bästa förklaringen till arternas uppkomst och jordens biodiversitet. Bevisligen går det alltså att förena tro med evolutionsteorin. Men är det rationellt att göra det?"

Ja, rent empiriskt så kan man säga att det går, eftersom många gör just detta. Men frågan är intressant eftersom vi diskuterar föreställningar som som inte helt självklart är kompatibla. Inte alla som tror på Gud menar att Gud endast är kärlek, Universum eller annan valfri omskrivning - vissa anser att Gud verkligen hade ett finger med i spelet när det kommer vårt ursprung, mer eller mindre likt det myten påstår. Den vetenskapliga evolutionsteorin är tjusig för att den kan förklara livets mångfald och komplexitet utan att några övernaturliga krafter eller fenomen behöver blandas in i leken. Och faktum är att teorin är fel om det i själva verket finns gudar, demoner, utomjordingar eller liknande i spelet. Inte för att vi inte har evolverats om vi planterades in av en utomjording, detta faktum kan ingen vid sina sinnes fulla bruk ifrågasätta, utan snarare för att om drivkraften är gudomlig, så är den inte är naturlig, såsom teorin hävdar. Lagerqvist gör tre påståenden, där medhåll på alla tre punkter indikerar inkompatibilitet. Dessa är:

1. Människan har en själ
2. Djur har inte en själ
3. Det finns en himmel man kan komma till om man har en själ

Jag förstår Lagerqvists intention, men jag tycker inte att han prickar rätt. Om jag förstår rätt, anses själen vara inkompatibel med evolutionsteorin, då den är ett exempel på gudomligt ingripande - inte ett naturligt urval. Det är inte samma sak. Människan ska ha fått en själ, men övriga djur blev utan. T.ex. anser Katolska kyrkan att djur verkligen har en själ, men eftersom inga djur observerats i himlen, råder inget konsensus kring huruvida de kommer dit. På senare tid är det bara till Benedictus XVI som Jahve lät hälsa att djuren fått klara sig utan själ.

Lagerqvist går vidare med att argumentera för att människan "kommer från djuren" (sedvanliga ursäkter) och att vi därför har ett problem med människans unika själ. Jag anser att släktskapet bör innebära något av följande:

Både människan och andra djur har en själ.

Eller:

Varken människan eller andra djur har någon själ.

Eller:

Själen är en produkt av det naturliga urvalet.

Eller:

Själen är en produkt av gudomligt ingripande, förmodligen ett ingripande av den gud som pratar med påven.

(Jag har inga problem med att tänka själen har ett övernaturligt ursprung, då den är en övernaturlig entitet - jag har snarare problem med själva påståendet om själens existens.)

Men trots att jag inte helt accepterar premissen som Lagerqvist presenterar, accepterar jag i hög grad hans beskrivning av problemet, inte minst när han säger att evolutionsteorin, i sin vetenskapliga form, hävdar att nya organ utvecklas successivt. Om vi antar hållningen att själen endast finns hos människan, måste vi fundera på hur den har evolverat, eller kapitulera från sans och förnuft genom att peka på någon gud eller liknande. Om vi antar själen finns hos allt som lever, tomater som bakterier, gorillor som svampar, måste vi fundera på hur den blev odödlig hos just människan. Genom naturlig selektion på ökad livslängd hos själen? Givetvis inte, det vore en absurditet.

Jag tror att det finns skäl att misstänka att det finns många som tror sig vara anhängare av evolutionsteorin, bara för att de accepterar att vi har evolverats. Detta stannar inte vid kristendomen, då vi även har många anhängare av orthogenesis eller lamarckism. Båda dessa är evolutionsteorier som konkurrerar med den vetenskapliga darwinistiska teorin.

Adam Lagerqvists lösning då?

"Som jag ser det finns det endast ett alternativ för dig som tycker det är eftersträvansvärt att ha så få felaktiga och så många korrekta uppfattningar om verkligheten som möjligt; föredrar förklaringar som byggs upp med mycket bevis framför sådana som byggs upp med lite bevis och tycker att graden av tilltro som ges en förklaring ska vara av motsvarande grad som de bevis den lutar sig mot."

Visst är det så! Vi kan inte veta allt, men vi behöver absolut inte kapitulera till kunskapsrelativismens trossats att vi inte kan veta något. För allt jag kan se, är kristendomen kompatibel med evolutionsteorin endast om kristendomen är symbolisk på de områden som rör arternas ursprung. Den som verkligen tror på religionens anspråk på ansvar för artbildningen, delar inte den vetenskapliga synen på arternas uppkomst, för den pekar inte ut någon gud, utan naturen självt.

3 kommentarer:

  1. "...inga djur observerats i himlen". Hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi, hi.

    SvaraRadera
  2. Ber att få ekonomisera mina kommentarer genom att repetera från en annan tråd ! ;-)

    "Den vetenskapsman som tror att Gud finns får gärna göra det på sin lediga tid, den vetenskapsman som inte tror det, slipper handskas med denna dissonans".

    Dissonansen är proportionell mot ett visst innehåll i en tro. Den "vetenskapsman" som tror på gudomligt ingripande i det dagliga livet, på uppenbarelser och under han kan naturligtvis inte vara vetenskapsman. Och inte ha ett yrke som lärare eller läkare. (min käpphäst).

    En vetenskapsman som tror på att allt är igångsatt och nu obönhörligen (!) följer en utveckling enligt lagar och konstanter och att igångsättningen kom till genom en intelligent igångsättare i stället för bara genom ett frågetecken kan naturligtvis vara vetenskapsman!

    Å andra sidan hamnar alla som "tror" på något i stället för att bara spekulera i något i dilemmat att vad de än tror på så inställer sig frågan, vad fanns före?

    Att till exempel något är evigt kan inte omfattas av vår kausala hjärna. Vi får vänta på en spontan mutation hos någon hjärna, en Übermensch, som kan se bakom slöjan och som dessutom kan förklara det så att våra hjärnor fattar! Under tiden: Vänta på Gordot… och vetenskapa efter bästa förmåga.


    SvaraRadera
  3. Medvetande finns hos alla djur, i varierande komplexitet, inklusive människan och givet av evolutionen. Detta är konstaterad verklighet. Själar är ett mänskligt påfund av samma medvetande och finns inte i verkligheten annat än som just ett påfund.

    SvaraRadera