Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 97 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den nittiosjunde.

Människan behöver religion.

I del 62 besvarade jag påståendet att religionen är det som hindrar människor att bli ohämmade nöjesshoppare. Det lite mer allmänna påståendet att människan av någon anledning behöver religion för sin psykiska hälsas skull, är en onödig generalisering eftersom vi rent empiriskt ser att detta inte stämmer. Det finns många exempel på lyckliga människor som levt ett fullgott liv utan religion och utan att behöva föreställa sig att det finns några gudar över huvudet taget. Den som vill ge stöd åt hypotesen om människans behov av religion, brukar gilla att peka på det faktum att det finns gott om ateister som levt miserabla liv, t.ex. Alan Turing. Jag anser inte att det finns något skäl att påstå att ateismen i sig orsakar mental ohälsa, eftersom det allt som oftast finns fler parametrar. Intelligenta personer lider mer sannolikt av psykisk ohälsa och är mer sannolikt ateister. Just Turing levde som homosexuell i ett samhälle som inte accepterade homosexualitet.

Det finns något som är väldigt sorgligt och lite nedlåtande i detta försvar. Att peka på ett behov av att tro på något som inte går att bevisa, är att måla ut religion som en "mental snuttefilt". Den religiösa skulle göra avkall på sina normala krav på att anspråk ska vara rimligt för att vara värda att tro på, eftersom livet skulle vara outhärdligt utan vissa trosföreställningar. Detta resonemang blir extra anmärkningsvärt när det presenteras av en ateist. "Jag behöver ingen mental snuttefilt, de andra, de troende, behöver det."

I själva verket påverkar inte våra föreställningar om tings beskaffenhet deras faktiska beskaffenhet, de påverkar endast vår bias. Därför är ateism en förutsättning för en mer objektiv bild. Jag har tidigare nämnt den framstående vetenskapsmannen och tillika katoliken Ken Miller, och hans insats för evolutionsteorins status i Kansas. Jag har själv ifrågasatt Millers gudstro, och har kommit till insikten att det handlar om professionalism. Den som vill ha fel privat, måste åtminstone vara ateist på jobbet. Den vetenskapsman som tror att Gud finns får gärna göra det på sin lediga tid, den vetenskapsman som inte tror det, slipper handskas med denna dissonans.

Föregående - Nästa

Kommentarer

  1. Människor som inte kan hantera sin existentiella ångest är alldeles uppenbart i behov av en kompis. Människor i beslutsfattande situationer en kompis att skylla på, ledare något att få folk att hålla sig inom lagens ramar med, som straffar långt bortom döden. Gudar fyller alla krav på en bra kompis.

    SvaraRadera
  2. "Den vetenskapsman som tror att Gud finns får gärna göra det på sin lediga tid, den vetenskapsman som inte tror det, slipper handskas med denna dissonans".

    Dissonansen är proportionell mot ett visst innehåll i en tro. Den "vetenskapsman" som tror på gudomligt ingripande i det dagliga livet, på uppenbarelser och under han kan naturligtvis inte vara vetenskapsman. Och inte ha ett yrke som lärare eller läkare. (min käpphäst).

    En vetenskapsman som tror på att allt är igångsatt och nu obönhörligen (!) följer en utveckling enligt lagar och konstanter och att igångsättningen kom till genom en intelligent igångsättare i stället för bara genom ett frågetecken kan naturligtvis vara vetenskapsman!

    Å andra sidan hamnar alla som "tror" på något i stället för att bara spekulera i något i dilemmat att vad de än tror på så inställer sig frågan, vad fanns före?

    Att till exempel något är evigt kan inte omfattas av vår kausala hjärna. Vi får vänta på en spontan mutation hos någon hjärna, en Übermensch, som kan se bakom slöjan och som dessutom kan förklara det så att våra hjärnor fattar! Under tiden: Vänta på Gordot… och vetenskapa efter bästa förmåga.

    SvaraRadera
  3. http://bjornsminusblogg.com/2015/01/15/anders-hesselboms-97/

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D