måndag 29 september 2014

Restaurerad och sanerad Pippi

SVT rapporterar att tv-serien Här kommer Pippi Långstrump från 1969 är restaurerad, och att man även passat på att städa bort ett par detaljer som kan uppfattas som rasistiska. Pippis pappa är numera kung, inte negerkung, och en kinesisk stereotyp är bortklippt. Hade originalversionen inte funnits kvar, hade jag förmodligen varit ganska upprörd över detta tilltag, men nu handlar det om att bjuda dagens barn på en rolig tv-serie, inte på någon historielektion. Barnen är förmodligen lika glada utan det som klipptes bort.

Jag är själv lite för gammal för att tillhöra tv-seriens målgrupp, och om jag skulle se serien idag, så är det av kulturhistoriska skäl. Jag skulle välja den rasistiska, oklippta versionen. Jag som är vuxen, kan nämligen tillåta mig att vara en dålig människa. Jag kan se på film med våld och naket, jag kan spela sexistiska dataspel och läsa rasistiska Tintin-album. Men jag finner inga skäl att ha några åsikter om att man klipper om en av mina favoritserier från barndomen, för att en ny generation ska få glädje av den, utan att den känns alldeles för verklighetsfrånvänd.

15 kommentarer:

  1. Bra att Saltkråkan AB säkert förvarar originalversionen!? (Det framgår inte klart i SVT artikeln att så sker men kanske Anders H vet bättre). När dagens målgrupp - barnen - har blivit stora kanske de också av film-kulturhistoriska skäl vill höra om Pippis negerpappa. Fast om fyra år är kanske SD så starka att SVT finner för gott att återgå till originalversionen efter dagens lemlästning?

    Annars tror jag att Alstrid Lindgren kanske ville säga något med att pappans gener är fullständigt frånvarande i Pippi...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en vhs-kopia. Men eftersom den gått på tv, törs jag lova att även SVT har en kopia.

      Radera
  2. Jag kommer från och med nästa vecka att använda min egen blogg, http://bjornsminusblogg.com/ när jag kommenterar inlägg i Anders Hesselboms, Humanisternas och andras bloggar. Länkar då förstås till inläggens lokaler.

    SvaraRadera
  3. SVT har alltså tagit sitt ansvar att motarbeta racism, d.v.s., lögner om rasskillnader så att säga. Fast racisterna inte ser några lögner.

    Samma SVT ger utrymme för vidskepelser, d.v.s., lögner på bästa sändningstid därför att de religiösa inte ser några lögner i gudstjänster.

    Hur försäkrar sig SVT om att inte barn ensamma sitter i soffan utan någon förnuftig vuxen bredvid sig som kan förklara varför galenskaper får spridas i public service?

    SvaraRadera
  4. Det mest fascinerande med denna statliga revisionism är, att staten förutsätter att medborgarna inte kan skilja på historia och nutid och att staten måste tugga maten åt vuxna människor. En verksamhet, som har spritt sig till alla möjliga tyckare i samhället, som tycker att de vet bättre än gemene man. Och som vanliga dödliga inte skall blanda sig i, för det förstår de ändå inte..:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur gamla är medborgarna som förväntas förstå detta? Fem år?

      Radera
  5. Denna kommentar nedan skickade jag idag in till DN:s insändarsida, apropå att Pippis pappa inte längre får vara negerkung. De tar knappast in den, den är inte politiskt korrekt.


    Ni vet väl att den världsberömda operan Carmen skildrar en ”zigenerska”? Jo, så sjungs uttryckligen, och man hänvisar i operan hennes otrevliga sidor till att hon är just det. Å andra sidan är hon vacker, karismatisk, ”fri” och en magnet när det gäller män. Bizets rasdiskriminerande opera från artonhundratalet bör naturligtvis raderas! – Eller, kan man kanske göra om rollkaraktären till – småländska? Eller dalkulla. Fast nej, det skulle inte gå, alla småländskor och dalkullor skulle bli djupt kränkta av att beskrivas som kriminella, vidskepliga, lösaktiga, knivskärande och svekfulla - sådan är nämligen rollfiguren Carmen. Alltså bör vi ta bort hela detta omoderna verk!

    Operan La Traviata (Kameliadamen) skildrar på ett gravt förljuget sätt det ljuva livet som prostituerad: Violetta lever underbart lyxliv med handkyssar och diamanthalsband. Att hon faktiskt är en – hora – med kladdiga seanser där olika rikemän mot betalning kletar ner henne med sin gonorré och syfilis nämns inte med ett ord. – Är det sånt här som våra fina ungdomar ska itutas?
    Nej bort med La Traviata! Att Verdis musik är överjordiskt vacker kan inte hjälpas, man måste knäcka några ägg för att få en godkänd omelett, eller hur det var kamrat Stalin sa.

    Aida förnedras för att hon är svart. Det hjälps inte att hon är prinsessa, de vitare egyptierna skildras på ett självklart sätt som mer högtstående. Det är ju orättvist och fel! Så bort med den operan också.
    Turandot är en oerhört grym kinesiska som utan att blinka roar sig med att mörda folk som är dåliga på att gissa gåtor Detta måste uppfattas som en djupt fördomsfull nidbild av asiater! Så bort med den operan också.
    Ja så så här kan vi hålla på, tills allt är rensat och ljuvligt rent. Så skönt det kommer att kännas, hurra!

    SvaraRadera
  6. Jag tillhörde Pippis målgrupp, jag slukade alla böckerna. Jag tror att det är på grund av dem som jag blev en aning som hon. Men inte blev jag ett dugg rasist för det.
    I min gamla tummade sagobok "Min skattkammare" finns en sång om en krokodilfamilj vid Nilens strand. En av dem gäspar käkarna ur led, och familjen måste gå på rad till "gamle negerdoktor Pillerman" som grejar gångjärnen. Hoppas ingen tipsar de ständigt kränkta skrik-kvinnorna i "Debatt" om den snälle doktorn. :-)

    SvaraRadera
  7. Behovet av att beskriva människor har alltid funnits och kommer väl alltid att finnas och eftersom alla människor har flera olika tillhörigheter är beskrivningar varierande i detalj beroende på syftet med katalogiseringen. Kan man utesluta hudfärg från en detaljerad beskrivning? Beror naturligtvis på kontexten.

    När vi säger att vi är 7 miljarder människor på jordklotet idag har naturligtvis inte hudfärgen någon betydelse.

    När vi beskriver ökningen av malignt melanom är hudfärgen av största betydelse där till exempel mörk hy är en skyddsfaktor och ljus hy en risk.

    När forskare vill studera vad de skillnaderna beror på och söker försökspersoner för en studie kan inte universitetet annonsera efter mörkhyade och ljusa individer? Kan de inte annonsera efter utpräglat svarta och utpräglat vita individer? Är sådana förfrågningar rasistiska? Naturligtvis inte!

    Om jag söker en tjej på en dating-site kan jag då inte annonsera efter en vacker svart flicka? Om jag visar en sådan preferens kommer alla vackra vita flickor att bli kränkta? Och omvänt om jag söker en vacker vit flicka? (Bortse här tillfälligt från de feministiska invändningarna om chauvinism). Var går gränsen där betoningen på hudfärg blir kränkande?

    Jag råkar ”gilla” ljusa personers utseende framför mörkhyade personers utseende just för skillnaden i färg. Är jag rasist? Eller har jag en demokratisk, mänsklig rättighet att tycka som jag gör?

    SvaraRadera
    Svar
    1. En av sakerna som gör detta svårt, är att exotifieringen bidrar till fantasin om det främmande, avlägsna och spännande. Men är det värt priset av gamla stereotyper?

      Radera
    2. Oj, min insändare togs in, rättmätigt förkortad. tycker jag. Men två av mina barn tycker att jag ska sluta sticka ut hakan, t ex skriva under eget namn (vilket DN begär). De är oroade över sin stridslystna mor. Ok, vi får se. Kanske bör jag lägga mig och dö som en gammal elefant,. - Men jag fick faktiskt några applåder, och beröm för mitt "fantastiska research", yeah, så ere... :-)

      Radera
    3. Om den publiceras online, posta adressen här!

      Radera
    4. Va.? Menar du min? Jag de finns/fanns i nättidningen också, men jag är tyvärr för otekniskt för att posta adresser (här skammens rodnad).

      Radera
  8. Inga lik i garderoben. Bara liv!

    http://www.dn.se/nyheter/politik/framtidsministern-har-upplevt-tidigare-liv/

    SvaraRadera
  9. Det är så konstigt det här med att barnen måste skyddas från olämpliga termer och felaktiga ställningstaganden. Finns inga vuxna intill, som kan förklara, att så här sa man på den tiden? Föräldrar, lärare. Och pedagoger, som förskollärare numera kallas, jag antar att det beror på att de numera har fått en adekvat utbildning i pedagogik.
    I de grymma sagorna om Max und Moritz steks de arma pojkarna i ugn, vill jag minnas. Ska de raderas? i visan "Goddag min fru" finns en strof som beskriver barnaga som en självklar uppfostringsmetod: "Oh ja min fru, jag smäller henne nu". Ska vi riva ut sidan i sångboken, eller kan pedagogerna orka förklara att så här var det på fyrtiotalet, men idag är det tack och lov förbjudet!

    SvaraRadera