Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 87 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den åttiosjunde.

Det finns ett andligt underskott i vårt moderna samhälle. Religion behövs!

Jag vill absolut inte stänga dörren till denna utan att erkänna en viss god intention i detta försvar. Det är bra att man kan syssla med sådant man trivs med, och om någon använder sin religion för att ge sig själv (och andra?) en meningsfull fritid, så borde allt vara i sin ordning. Samtidigt går det inte att ducka för att detta försvar är otroligt enkelt att riva ner.

En positiv andlig upplevelse kan komma från religion, men den kan komma från precis vad som helst, som t.ex. bra musik eller psykedeliska droger. Jag har själv varit troende kristen, så jag vet vad religionen kan ge. Och när jag läser hur passionerat Richard Dawkins pratar om Schubert, så känner jag igen mitt eget förhållande till Pink Floyd. Det välbehag jag får av att sitta och aktivt lyssna på låtar som "Echoes", "Shine on you crazy diamond" eller "Atom heart mother" kan inte utan vidare avfärdas till förmån för någon annans andliga upplevelse genom religion.

Finns det några betänkligheter här? Nej, jag kan inte se några. Om tid finns och lusten infinner sig, ser jag inga problem i att man lägger pickupen på sitt favoritvax för att drömma sig bort i någon timme. Om vi istället (eller dessutom) tar psykedeliska droger såsom LSD, så finns en hel del betänkligheter. Även om vi för ögonblicket glömmer de rent juridiska aspekterna - det är trots allt förbjudet att framställa, överlåta och inneha LSD - så finns det problem som inte minst visar sig i den långsiktiga användningen. Alltså, hur bra än mår i "själen", så kan det ändå finnas problem associerade med att få sina "andliga upplevelser" från LSD, vilket kan påpekas utan att man behöver tycka att det är något fel att skaffa sig sådana upplevelser.

Fördelarna med religion, som t.ex. känslan av gemenskap, ritualer och andlighet, är inte exklusiva för religion. Vi behöver alltså bara känna till problemen som är associerade med religion, för att förstå varför man inte kan hänvisa till en icke-exklusiv fördel i syfte att försvara religion. På samma sätt behöver vi bara känna till problemen med LSD, för att förstå var man inte kan hänvisa till en av drogens icke-exklusiva fördelar i syfte att försvara den. Jag har hänvisat till dessa problem tidigare (del 47), men jag har inte sagt mycket om vilka dessa problem egentligen är. Det ligger utanför denna texts avgränsning, men jag berör det lite ytligt sist i del 100.

Så även om allt har för- och nackdelar som måste vägas mot varandra när man bestämmer hur man ska agera, så liknar behovet av religion andligt tillgodoseende ungefär behovet av att köra bil utan bälte för att tillgodose behovet av spänning. Att åka berg- och dalbana har liknande fördelar och färre nackdelar, potentiella eller faktiska. Och med tanke på vilka attribut som utmärker världsreligionerna, vill jag betona att en andlig upplevelse kan uppnås utan att man måste acceptera falska premisser om verklighetens beskaffenhet. Det verkar ju trots allt som om inga gudar finns på riktigt, och det verkar ju trots allt som om eventuella historiska förebilder till Bibelns Jesus verkligen hade en biologisk icke-gudomlig far.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D