Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Dåliga försök att legitimera religion, del 86 av 100

I en serie av 100 bloggposter förklarar jag varför jag inte låter mig övertygas att religion har en plats i ett anständigt samhälle. Argumenten som jag tar upp har använts av ateister eller troende. Här är den åttiosjätte.

För varje tokigt bibelord finns det 100 kloka bibelord.

Som konstaterat i del 49 så framställer Nya Testamentet Jesus som en osympatisk och manipulativ sektledare. Som gudstjänstbesökare så vet man att de texter som läses kommer från ett snävt urval ur Bibeln, gärna något från Marcus, Lukas, Matteus eller Johannes, och anmärkningsvärt är att texterna aldrig riktigt placeras i sitt sammanhang, utan får en bifogad godtycklig förklaring eller reflektion.

Om det är tillåtet att uttrycka sig som en advokat: Denna hantering av texten, gör Bibeln rättvisa. Eller snarare: Ett bisarrt budskap, kan styckas upp och presenteras i ett rosa skimmer, om man bara skär bort tillräckligt mycket och tolkar budskapet tillräckligt välvilligt. Jag älskar att falla tillbaka på en mycket extrem text från Gamla Testamentet, nämligen den om Noaks ark. Hur kan någonsin en berättelse om hur Gud mördar i princip allt liv på jorden, inklusive alla människor utom en enda familj, vara något annat än ett vittnesmål om en blodtörstig Gud? Detta måste väl vara en återvändsgränd även för dem mest välvillige tolkaren?

Nej, berättelsen syftar till att skänka oss tacksamhet! Eftersom berättelsen bekräftar att Gud är en potentiell massmördare som när som helst kan agerar på sin blodtörst, förväntas vi vara tacksamma för varje tillfälle där lusten inte faller på. Alltså, man kan välja en förklaring som bekräftar att Gud är en psykopat, t.ex. i syfte att kunna påvisa att bibelorden inte är tokiga. Visst är Noaks Ark ett extremt exempel, men det är också min poäng. Allt är positivt om Gud definierar vad som är positivt - det gäller bara att tolka rätt.

Mer tolkning innebär att vi landar längre ifrån vad som faktiskt står, och således förmodligen längre ifrån vad författaren vill förmedla. Någon global översvämning har aldrig skett och någon ark har aldrig byggts, och berättelsen om arken finns i Bibeln av en orsak annan än att återge en historisk händelse. Berättelsen är skriven med intentionen att den ska tolkas. Möjligen kan summan på den understa raden vara att man ska visa sin tacksamhet mot Gud, men den landar där tillsammans med underlägsenheten. Och vi kommer dit via Guds demonstration över vilka dåd han är kapabel att göra om vi inte behagar honom.

Jag kan inte låta bli att tänka på mördaren som hotar att skjuta ihjäl sitt nästa offer, där offrets tacksamhet för varje extra ögonblick hon får leva, fullkomligt drunknar i önskan att mördaren helt enkelt skulle släppa sitt hot och avlägsna sig. Ett mycket bättre försvar av Bibelns texter, skulle vara att betrakta Bibeln som ett monument över kristendomens tillstånd i historien - en beskrivning av en medeltida gudsbild. Bibeln må vara tokig, men religionen har evolverat över tid.

Föregående - Nästa

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D