Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Matfusket - ryktesspridning profiterar på rädsla och okunskap

Facebook-sidan Matfusket samlar likes genom tilltala oss på ett sådant sätt som gör att vi lyssnar. Det går ut på att berätta för oss att beteenden vi har är farliga. Problemet är bara att denna jakt på likes, inte gagnar den som verkligen är intresserad av ämnet som tas upp, i detta fall giftiga jordgubbar.

Andreas Ivarsson skrev en artikel på sin Allt om mat-blogg (18/6) där han berättade hur budskapet om jordgubbars farlighet kunde bli viralt. Facebook-sidan Matfusket har en väsentligt stor läsarkrets, så när de berättade att svenska jordgubbar besprutas med 44 olika preparat och att 83% av jordgubbarna som vi äter har rester av dessa gifter kvar, så är det klart att det ger spridning. Till råga på allt hänvisade man till Livsmedelsverket, vilket skapar en känsla av trovärdighet.

På Livsmedelsverkets sida, kan vi läsa följande under rubriken "Hur mycket kan man äta utan att få i sig för mycket bekämpningsmedel?":

"Om man räknar samman mängden rester av olika bekämpningsmedel som hittades i Livsmedelsverkets kontroll 2013 och som man kan få i sig när man äter jordgubbar motsvarar det att en 4-åring som väger 18 kg kan äta 3,6 kg jordgubbar varje dag året runt utan att han eller hon får i sig den mängd bekämpningsmedel som kan innebära risk för hälsan. De bekämpningsmedel som används idag  lagras inte i kroppen. De bryts ned och finns inte kvar i kroppen efter något dygn. Det är därför man kan hitta spår av bekämpningsmedel i urin."

Den 20/6 följer Andreas Ivarsson upp sin egen bloggpost, och avhandlar de individuella påståenden som Facebook-sidan Matfusket gjorde i sin statusuppdatering. Det är förfärande läsning. Det Matfusket påstår, är helt enkelt inte sant. Så efter ytterligare tre dagar, kommenterar Matfusket sin skadade trovärdighet i en ny statusuppdatering (23/6). Där gör man tre poänger:

1. Jordgubbarna är besprutade.

Detta är inte ett problem i sig, eftersom besprutningen behövs. Hade den inte behövts, hade odlingsprocessen kunnat förenklas. Krav-märkta jordgubbar hade kunnat vara obesprutade. Men vi vill hålla våra bär fria från mögel- och svampangrepp, något så vanligt som gråmögel kan göra bären oätliga. Det finns gränsvärden även där.

2. Vi har valt att sprida informationen, eftersom vi anser att små mängder gift är oroväckande, och giftfri mat är bättre.

Informationen, som skickades in i form av en insändare, valde man att sprida istället för att kontrollera, med hänvisning till sin påstådda agenda.  "Giftfri istället för giftig" heter det, trots att besprutningen leder till att gifter, t.ex. mögelgifter, hålls under sina gränsvärden.

3. Hitta din egen sanning.

Det bästa sättet att se om någon är seriös, är att titta på hur man hanterar ett exponerat misstag. "Hitta din egen sanning" är en utmärkt kommentar för den som saknar intentioner att ändra sitt beteende.  Man hade kunnat hoppas på en kommentar i stil med att "vi missade att kontrollera det som påstods för oss, och har därför spridit information som visat sig vara felaktig" tillsammans med ett löfte om förändrat beteende. Istället skriver man:

"Ni får gärna ha fortsatt förtroende för oss eller inte, det är helt fritt. Vi hade inte räknat med annat än att den delade informationen skulle kritiseras och upplevas som beklämmande. Vi stryker inte alla medhårs för vill man skapa en förändring krävs det att man sticker ut hakan en aning."

Källkritik syftar inte till att "stryka alla medhårs", det handlar om grundläggande respekt för sina 120 000 läsare. Och det som får mig att tvivla på Matfuskets agenda, är att samma källa som de själva använder sig av, Livsmedelsverket, levererar information som pekar på att t.ex. möglet som motverkas med besprutning, också är giftigt.

Är det något som jag vill att vi tar med oss från denna incident, är att Matfuskets uttalande inte handlar om något förändrat beteende från deras sida. Nästa påstående som görs av dem, kanske är helt korrekt, men det enda vi kan lita på är att det är okontrollerat.

Uppdatering: Idag tar Metro upp Matfuskets fusk.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D