Fortsätt till huvudinnehåll
Startsidan      |      Min nya blogg!      |     YouTube     |      Twitter      |      Podcasts      |      Hall of fame     |      Evolution

Den Dolda Skatten - Ateism, del 1

Den Dolda Skatten är inte något diskussionsforum, det är ett budskapsforum som håller en hög nivå gällande respekt. I första delen är man kritisk mot ateismen. Sammanblandningen mellan ateism, naturalism och vetenskap görs sällan av kristna vetenskapsmän, men den här serien är en ambitiös polarisering mellan kunskap och gudstro. Jag kommer förmodligen inte följa denna videoserie, men här är poängerna från första delen om ateism:


1. Det har funnits något innan vi fanns. Lita aldrig på personer som ploppar upp av sig självt. En icke-existens kan inte skapa sig självt, utan syfte kan inte ting finnas. Saker ploppar inte upp av sig självt, det vet vi. Målningar har målare.

Jag uppfattar en extrapolering av detta argument till naturliga strukturer, styrker att dessa egentligen också är skapade. Världen skulle inte fungera om vi trodde att allting "ploppar upp av sig själv", vilket används som argument mot att vissa saker i naturen inte är skapade av en övernaturlig kraft. Som kritik mot detta vill jag hävda att vi idag vet att fenomen som tidigare förklarades genom övernaturligt ingripande, idag betraktas som naturliga efter att vi studerat fenomenen. Inte alla tror längre att Tor skapar åska med sin hammare. Men ett fenomen kan vara övernaturligt ändå, eftersom det väsen som skapar åska kan vara väldigt duktigt på att förleda oss, men det finns inget som tyder på att allt har ett övernaturligt ursprung.

2. Vetenskapen pratar alltid om hörsel, syn, lukt, smak och känsel. Enligt vetenskapen kan inget existera om det inte kan uppfattas med dessa fem sinnen. Men eftersom vi tror att våra förfäder har existerat, trots att vi inte kan uppfatta dem idag med våra fem sinnen, så är vetenskap inte pålitligt.

Jag uppfattar detta som att det alltid måste finnas en prime mover och att kritiken mot vetenskap handlar om föreställningen att det som inte kan kännas, smakas på, luktas på, och så vidare, idag, måste avfärdas som icke-existerande. Som kritik mot detta vill jag påpeka att många vetenskapsmän lägger stor vikt i att dokumentera och studera dokument. Man kan nästan säga att vetenskap förlänger våra sinnen.

3. Intelligenta och logiska människor, som herrarna i Den Dolda Skatten, behöver inte vetenskapen. Och eftersom vetenskapen ofrånkomligen pekar ut dem som icke-existerande, har vetenskapen dessutom fel.

Premisserna är fel, vilket bidrar till att slutsatsen är fel. Mycket av det vi vet, kan, gör och inte gör, förlitar sig på vetenskap, och vetenskapligt arbete leder ibland till progression och ökad förståelse.

4. Vetenskapen säger att troende människors tro inte kan bevisas, och därför måste de tro på något som inte existerar.

Nej, ett vetenskapligt förhållningssätt är inte låst till att betrakta sådant som kan bevisas som existerande och sådant som inte kan bevisas som icke-existerande. Däremot kan man förhålla sig avvaktande till påståenden som inte kan styrkas.

5. Jag är osäker på vad som faktiskt påstås här, men detta uppfattade jag: Eftersom vissa människor tror på sådant som verkar finnas, t.ex. andra människor, så är alla troende. Och eftersom andra människor betraktas som existerande trots att man tror på dem, kan man säga att allt som kan tros är existerande.

Detta är inte korrekt, eftersom ordet "tro" kan betyda olika saker i olika sammanhang, och även om någon tror på något som är "på riktigt", finns ingen legitim anledning som tar oss till slutsatsen att allt som kan tros på också är "på riktigt". Att ha fel är en fysisk möjlighet. Som reservation vill jag även säga att uttrycket "bevisa tro" används lite glidande. Ibland verkar man avse "bevisa att det vi tror på är på riktigt" och ibland verkar man avse "bevisa att man tror".

6. Världen är inte slumpmässig, för i så fall skulle isbjörnar kunna dyka upp i kamelens habitat i norra Afrika och kamelen skulle kunna dyka upp i isbjörnens habitat på Arktis. Eftersom världen inte är slumpartad, så är den skapad. Kamelen är anpassad för ett liv i sitt habitat, vilket styrker skapelsehypotesen.

Här görs ett påstående om sakers vara och potentiella varande, men arbetet att styrka dessa har de fortfarande framför sig. Dessutom så finns konkurrerande teorier kring arters anpassning till sitt habitat.

7. Designfiltret upprepas. En tappad tjugokronorssedel kommer att identifieras som ett designat objekt.

Igen, felaktig extrapolering.

8. Finjusteringsargumentet: Jorden har perfekt avstånd från solen för att hysa liv.

Ett mycket bra argument, men att förklara varför det just kan härledas till design måste fortfarande göras. Då ska man även komma ihåg att en förkrossande majoritet av de planeter vi känner till, inte existerar i någon guldlockszon.

9. Allt levande började med celler, men solen består inte av celler.

Underförstått är detta försvårande omständigheter för den som inte tror att solen är övernaturlig. Jag ser inga problem med att olika ting har olika ursprung, även om ursprungen antas vara naturliga.

10. Vi har kommit fram till att allt måste ha ett syfte.

Nej, det har påståtts. Det kan vara så, men inget som har sagts, har legitimerat detta antagande.

11. Vi kan inte ha blivit människor genom att ha sex med aporna. Och vi kan inte ha utvecklats från apor, eftersom det fortfarande finns apor.

[De andra] aporna är våra avlägsna kusiner. Moderna apor, som t.ex. schimpanser, finns idag, men de fanns inte på den tiden vi separerade från de blivande moderna organismerna.

12. En vetenskaplig teori är survival of the fittest. Det betyder att den starkaste överlever. Om människan är den starkaste, varför finns det apor?

Varför ställa frågor efter att ha inlett med att påpeka att man inte vill ha dialog? Survival of the fittest innebär att vid konkurrens har den bäst anpassade en överlevnadsfördel. I sin miljö är schimpansen bättre anpassad än människan. Schimpansens dystra framtid beror snarare på att deras miljö krymper i högre takt än de hinner anpassa sig.

13. Vem lärde myror att simma?

Att kunna hantera en situation där man blir exponerad för vatten är avgörande för myrans överlevnad. Om man accepterar tanken på survival of the fittest.

14. Det är vetenskapligt bevisat barn är blinda, utan känsel, döva, förmögna att känna smak och utan förmåga att uppfatta lukt. Så varför vill barnet ha mat?

Premissen är inte helt korrekt, men hunger var inte ett av de fem sinnen ni etablerade.

15. Felaktig beskrivning av dinosauriernas uppkomst tillskrivs vetenskapen och avfärdas som ologiskt.

Om något uppfattas som ologiskt, varför väcker inte det tanken om att ni kan ha fel i eran uppfattning om vetenskapligt konsensus?

16. Vem får fiskar att stanna i sitt habitat? Vem stoppar tsunamis?

Om ni har ett svar, ska det argumenteras för.

17. Varför smälter inte magman i jordens inre hela planetern?

Varför får inte den kalla skorpan jordens kärna att svalna och stelna? Svaret behöver inte vara Gud i något av fallen, men faktum är att jorden har svalnat under sin existens. Efter detta kommer man till slutsatsen att någon aktivt styr upp alla förhållanden, och att om man bara reflekterar så inser man att det är Gud som är denne någon. Slutligen kryddas allt med omvänd bevisbörda: Vi kan inte bevisa att Gud inte finns på den platsen vi inte befinner oss på. Med förhoppning om att lärt oss väldigt, väldigt, väldigt mycket!

Resonemangen som presenteras i videon kastar en mörk skugga över strävan efter konfessionella friskolor.

Kommentarer

  1. Bemöt detta om du kan: https://www.youtube.com/watch?v=Yxkj4CLaW6w

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och varför uppfann vetenskapen ett hav med en barriär?

      Radera
    2. Och vad är det som gör att havet inte dränker oss? https://www.youtube.com/watch?v=XUTYddRJ9dc

      Radera
  2. Utmärkt arbete Anders!
    Jag har tre delarna och det har varit en livlig diskussion om serien i Vetenskap och Folkbildnings Facebookgrupp:
    https://www.facebook.com/groups/2362213620/10152049368298621/?notif_t=group_comment_reply#!/groups/2362213620/10152045673058621/?notif_t=group_comment_reply

    SvaraRadera
  3. Tycker du verkligen att finjusteringsargumentet är bra? Det är ju helt baklänges. För att det ska fungera så måste man förutsätta att en det finns en finjusterare och att universum har ett syfte. Dessutom är det väl snarare så att universum har finjusterat sig självt efter naturlagarna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Av de teistiska argumenten, tycker jag att det står sig bra. Jag accepterar inte argumentet, kanske främst för att det syftar till att peka ut en "finjusterare". Det är ett komplexitetsargument och det syftar till att peka ut en prime mover, så för att tydliga: Jag tycker att det är bra för att vara ett teistiskt argument eftersom det är svårt att ge en slagkraftig comeback eller ett tydligt avfärdande.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bibelns böcker på engelska

Ibland vill man dela roliga bibelord till med sina internationella vänner, men då gäller det att kunna källförteckna så att de förstår. Därför har jag gjort en liten lista över bibelns böcker, beteckning och engelska motsvarighet. Jag har hämtat de svenska benämningarna från Bibel 2000. Gamla Testamentet: Första Moseboken el. Genesis (1 Mos): Genesis Andra Moseboken el. Exodus (2 Mos): Exodus Tredje Moseboken el. Leviticus (3 Mos): Leviticus Fjärde Moseboken el. Numeri (4 Mos): Numbers Femte Moseboken el. Deuteronomium (5 Mos): Deuteronomy Josua (Jos): Joshua Domarboken (Dom): Judges Rut (Rut): Ruth Första Samuelsboken (1 Sam): 1 Samuel Andra Samuelsboken (2 Sam): 2 Samuel Första Kungaboken (1 Kung): 1 Kings Andra Kungaboken (2 Kung): 2 Kings Första Krönikeboken (1 Krön): 1 Chronicles el. 1 Paralipomenon Andra Krönikeboken (2 Krön): 2 Chronicles el. 2 Paralipomenon Esra (Esr): Ezra el. 1 Esdras Nehemja (Neh): Nehemiah el. 2 Esdras Ester (Est): Esther el. 1-2 Maccabe

Har naturvetenskapen en naturalistisk bias?

Diskussionen om huruvida vetenskapen är agnostisk eller inte fortsätter. I praktiken är vetenskapen både ateistisk och gudsförnekande, bl.a. beroende på kravet att teorier måste kunna falsifieras, vilket i princip är omöjligt när man tar höjd för övernaturliga agenter. Rent tekniskt är vetenskapen agnostisk - ingen kan veta någonting om någonting - särskilt inte om verkligheten kontrolleras av gudar och demoner. Därför måste evidenslägen bedömas och därför bortser vetenskapen i praktiken från Gud. Och alla andra övernaturliga väsen. Non est ponenda pluralitas sine necessitate. Detta faller såklart inte i god jord hos den som faktiskt tror att övernaturliga väsen existerar. De vill gärna att vetenskapen ska ta särskilda hänsyn till just deras specifika föreställningar, och när så inte sker, har vi att göra med en konspiration. Här är ytterligare några invändningar som inkommit. Hittills. 1. Vetenskapen har förutfattade meningar om att gud inte finns 2. Ingen vet hur gravitation fungerar

Mytbildningen kring Joakim Lamotte

Nu när Sveriges Radio bjudit in journalisten Joakim Lamotte, tycker jag att det kan vara legitimt att bemöta mytbildningen kring honom. Lamottes journalistik är väldigt agendadriven och han har en god förmåga att veta var han ska ställa sig för att framkalla de effekter han söker, vilket retar gallfeber på folk. Det har i sin tur gjort honom till ett lovligt byte för negativ ryktesspridning, men ett graverande påstående blir inte sant bara för att man ogillar personen det handlar om. Här är tre exempel. Det påstås ibland att Joakim Lamotte inte är journalist , ofta med hänvisning till att man inte gillar hans journalistik. Men titeln säger egentligen inte så mycket om kvalitén på arbetet, utan om arbetets karaktär. Dålig journalistik är journalistik, vinklad journalistik är journalistik. Vissa kräver en viss utbildning av journalisten för att vilja erkänna honom, och Lamotte är skolad vid Göteborgs universitet och har varit verksam på Sveriges Television och på Göteborgs-Posten. D